Vintertid

Vintertid: Därför ställer vi om klockan

Vintern närmar sig med snabba steg, och förutom kyla och mörker betyder det att vi ska ställa tillbaka klockan en timme och byta till vintertid.

Vintern närmar sig med snabba steg, och förutom kyla och mörker betyder det att vi ska ställa tillbaka klockan en timme och byta till vintertid.

Shutterstock

När går vi över till vintertid?

Vintertid - även kallad normaltid - börjar söndagen den 31 oktober 2021 kl 03.00.

Vintertiden är slut den 27 mars 2022 kl. 02.00, då vi byter till sommartid.

På vintern ställs klockan tillbaka en timme.

För att komma ihåg kan man ta hjälp av minnesregeln om trädgårdsmöblerna: På sommaren ställer vi fram dem och på vintern ställs de tillbaka in i förrådet.

Vad är vintertid?

Ursprungligen infördes sommartid för att spara el eftersom det innebar fler ljusa timmar på dagen när människor var vakna.

de fyra solstånden

Jordens lutning innebär att solen går upp och går ner vid olika tidpunkter under ett år. Året är uppdelat i fyra delar, som avgränsas av de fyra solstånden: 1. Vårdagjämning, 2. Sommarsolstånd, 3. Höstdagjämning och 4. Vintersolstånd.

© Lasse Alexander Lund-Andersen

Den introducerades i de flesta europeiska länder 1980, och därför är vintertid faktiskt normaltid – vilket det också kallas i många länder: standard time.

1996 införde EU-kommissionen en gemensam standard för alla EU-länder.

Detta innebar att alla medlemsländer måste flytta fram klockan en timme den sista helgen i mars (sommartid) och ställa tillbaka klockan en timme den sista helgen i oktober (vintertid).

Sommartid är vanligast i västvärlden

Runt 70 länder har sommartid och vintertid, vilket omfattar nästan hela Europa och Nordamerika.

Men alla följer inte exakt samma datum som EU. I Kanada går man över till vintertid första söndagen i november, och i Syrien är det dags för vintertid den sista fredagen i oktober.

I flera större länder kan det finnas skillnader i olika regioner, provinser eller delstater. I USA har exempelvis delstaterna Hawaii och Arizona vintertid året runt och detsamma gäller Tasmanien och Victoria i Australien.

De flesta länder där det råder vintertid året runt är afrikanska.

Det finns dock även länder på andra kontinenter, däribland:

  • Japan
  • Sydkorea
  • Ryssland
  • Island
  • Argentina
  • Peru
  • Kina
  • Indien
Isländskt landskap

Island har tidigare växlat mellan sommartid och vintertid, men 1968 antog det isländska parlamentet en lag om att införa permanent vintertid.

© Shutterstock

Hur ser framtiden ut för vintertiden?

I mars 2019 röstade en majoritet i Europaparlamentet för att avskaffa den europeiska sommartiden.

Från 2021 vill Europaparlamentet att varje land ska kunna bestämma själv om det vill avskaffa tidsomställningen – men förslaget måste först slutligen antas av EU-länderna i ministerrådet innan det kan träda i kraft. Just nu är det väldigt osäkert om det kommer att hända.

Ministerrådet meddelade i juni 2019 att man ännu inte kommit överens i frågan.

Tidsomställningen sparar pengar

Ekonomiskt sett finns det länder som tjänar mycket på att byta till sommartid.

I Italien uppgår de årliga energibesparingarna på grund av sommartid till cirka 580 GWh (~ 0,2 procent av den årliga elförbrukningen), vilket innebär en årlig besparing på cirka 94,5 miljoner euro, rapporterade den italienska systemoperatören Terna år 2016.

Det framgår av en rapport från Europakommissionen, 2018.

Transformatorstation

Att växla mellan sommartid och vintertid innebär betydande elbesparingar.

© Shutterstock

Vad säger vetenskapen?

Vissa forskare anser att sommartid kan ha en gynnsam effekt på barn och vuxna eftersom vi är hemma "tidigare" och får därför "mer" ljus än vad vi brukar.

Studierna vilar dock på tunna grundvalar, och forskare har endast kunnat identifiera små positiva effekter bland européer och australier, samtidigt som de har visat sig ha direkta negativa konsekvenser för människor i USA och Brasilien.

De flesta studier tyder istället på att det inte får några positiva följder att flytta fram klockan en timme.

Tidsomställningen förvirrar människans biologiska klocka och symtomen påminner om dem som läkare kan se hos patienter som arbetar vid olika tidpunkter på dygnet under en arbetsvecka.

Några av konsekvenserna av tidsomställningen – och detta är långt ifrån alla – är enligt flera forskare:

  • Människor – särskilt unga – blir trötta och hängiga under dagen.
  • Fler råkar ut för olyckor och måste till akuten.
  • Fler människor får hjärtstopp och stroke..
  • Kvinnor som har befruktats artificiellt löper större risk att förlora sitt barn.