Vintersolstånd

Vintersolståndet 2021: Årets kortaste dag

Efter vintersolståndet den 21 december går vi återigen mot ljusare tider.

Efter vintersolståndet den 21 december går vi återigen mot ljusare tider.

Shutterstock

Tirsdagen den 21 december 2021 går vi mot ljusare tider när fenomenet vintersolstånd uppstår på det norra halvklotet.

I Stockholm kommer dagen endast att vara sex timmar, fyra minuter och 48 sekunder lång.

Redan dagen efter får vi ett par sekunder extra dagsljus.

Vad är vintersolstånd?

Solstånd har att göra med var på himlen solen står.

Vintersolståndet på det norra halvklotet är den tidpunkt då jordens norra axel lutar som mest bort från solen – och därför tar emot minsta möjliga mängd dagsljus.

Vintersolståndet på norra halvklotet

Vintersolståndet på norra halvklotet.

© Lasse Alexander Lund-Andersen

Fenomenet uppstår på grund av att jorden inte roterar upprätt runt solen utan med 23,5 graders lutning.

På dagen då vintersolståndet inträffar befinner sig jorden i en position i sin bana runt solen då nordpolen på grund av jordens lutning vänder sig som mest bort från solen.

Då når solen sin sydligaste position på himlen innan den rör sig norrut igen.

Vid sommarsolståndet når solen sin nordligaste position på himlen. De två tidpunkterna då solens position befinner sig mitt emellan solstånden kallas dagjämning.

När är det vintersolstånd?

Tidpunkten för vintersolståndet infaller i år 2021 den 21 december klockan 16.59. Då är det officiellt vintersolstånd.

2022är det vintersolstånd den 21 december klockan 22.48.

Vi får 3 minuter mer sol

Fram till sommarsolståndet - som år 2022 inträffar den 21 juni för norra halvklotet - blir dagarna i genomsnitt tre minuter och 20 sekunder längre per dygn.

Under perioden strax efter vintersolståndet ökar dagslängden som minst, men i mars - runt vårdagjämningen - får vi 5 minuter mer dagsljus per dag.

Solstånd inträffar samtidigt på hela jorden - men de lokala tidzonerna behöver dock tas hänsyn till.

Medan vi på norra halvklotet kan glädja oss över längre dagar gäller det omvända söderut: Där markerar vintersolståndet i december årets längsta dag och att dagarna därefter blir kortare.

Vintersolstånd - Solen skiner på en blå himmel

I förkristen tid firades solstånden - vintersolstånd och sommarsolstånd - med fest två gånger om året.

© Shutterstock

Norden firade solståndsfester

I Norden har man firat solståndsfester på grund av solståndet. Två dagar om året firades det antingen att dagarna började bli längre eller kortare.

Under den förkristna eran firades jul, den största vinterståndsfesten vid den tiden, under de så kallade midvinternätterna 13-15 januari.

Ordet jul kan dessutom härledas tillbaka till det gammelnordiska ordet Jol som var ett namn för det hedniska vintersolståndsfirandet.