Vintersolhverv

Vintersolstånd: Nu är årets kortaste dag här

Efter den 21 december går vi åter mot ljusare tider.

Fredagen den 21 december går vi ljusare tider tillmötes när fenomenet vintersolståndet inträffar på norra halvklotet.

I Stockholm kommer dagen endast att vara sex timmar, fyra minuter och 52 sekunder lång.

Redan dagen efter får vi ett par sekunder extra dagsljus.

Under dagen då vintersolståndet inträffar är Nordpolen omsluten i 24 timmars mörker.

© Wikimedia Commons

Vad är vintersolstånd?

Solstånd har att göra med var på himlen solen står.

Vintersolståndet på det norra halvklotet är den tidpunkt då jordens norra axel lutar som mest bort från solen – och därför tar emot minsta möjliga mängd dagsljus.

Fenomenet uppstår på grund av att jorden inte roterar upprätt runt solen utan med 23,5 graders lutning.

På dagen då vintersolståndet inträffar befinner sig jorden i en position i sin bana runt solen då nordpolen på grund av jordens lutning vänder sig som mest bort från solen.

Då når solen sin sydligaste position på himlen innan den rör sig norrut igen.

Vid sommarsolståndet når solen sin nordligaste position på himlen. De två tidpunkterna då solens position befinner sig mitt emellan solstånden kallas dagjämning.

När är det vintersolstånd?

Tidpunkten då solen ändrar riktning inträffar i år den 21 december kl. 23.23. Då är det officiellt vintersolstånd.

2019 är det vintersolstånd den 22 december kl. 05.19 och 2020 den 21 december kl.11.02

Vi får 3 minuter mer sol

Fram emot sommarsolståndet - som 2018 inträffar den 21 juni för det norra halvklotet - blir dagarna i genomsnitt 3 minuter och 20 sekunder längre per dygn.

Under perioden strax efter vintersolståndet ökar dagslängden som minst, men i mars - runt vårdagjämningen - får vi 5 minuter mer dagsljus per dag.

Solstånd inträffar samtidigt på hela jorden - men de lokala tidzonerna behöver dock tas hänsyn till.

Medan vi på norra halvklotet kan glädja oss över längre dagar gäller det omvända söderut: Där markerar vintersolståndet i december årets längsta dag och att dagarna därefter blir kortare.

Solen på väg mot vintersolstånd

Solstånden firades med vest två gånger per år förr i tiden.

Norden firade solståndsfester

I Norden har man firat solståndsfester på grund av solståndet. Två dagar om året firades det antingen att dagarna började bli längre eller kortare.

Under den förkristna eran firades jul, den största vinterståndsfesten vid den tiden, under de så kallade midvinternätterna 13-15 januari.

Ordet jul kan dessutom härledas tillbaka till det gammelnordiska ordet Jol som var ett namn för det hedniska vintersolståndsfirandet.

Läs också:

Årstider - varför har vi årstider?
Årstider

Fråga oss: Varför har vi årstider?

3 minuter
Vårdagjämning
Årstider

DÅ ÄR DET VÅR: Vi välkomnar ljus och värme

4 minuter
Årstider

Fråga oss: Varför är det så kallt i januari?

1 minut

Logga in

Fel: Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
VisaDölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!