Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Vintersolhverv

Vintersolståndet: Årets kortaste dag

Efter vintersolståndet den 22 december går vi återigen mot ljusare tider.

Söndagen den 22 december 2019 går vi mot ljusare tider när fenomenet vintersolstånd uppstår på det norra halvklotet.

I Stockholm kommer dagen endast att vara sex timmar, fyra minuter och 52 sekunder lång.

Redan dagen efter får vi ett par sekunder extra dagsljus.

Under dagen då vintersolståndet inträffar är Nordpolen omsluten i 24 timmars mörker.

© Wikimedia Commons

Vad är vintersolstånd?

Solstånd har att göra med var på himlen solen står.

Vintersolståndet på det norra halvklotet är den tidpunkt då jordens norra axel lutar som mest bort från solen – och därför tar emot minsta möjliga mängd dagsljus.

Fenomenet uppstår på grund av att jorden inte roterar upprätt runt solen utan med 23,5 graders lutning.

På dagen då vintersolståndet inträffar befinner sig jorden i en position i sin bana runt solen då nordpolen på grund av jordens lutning vänder sig som mest bort från solen.

Då når solen sin sydligaste position på himlen innan den rör sig norrut igen.

Vid sommarsolståndet når solen sin nordligaste position på himlen. De två tidpunkterna då solens position befinner sig mitt emellan solstånden kallas dagjämning.

När är det vintersolstånd?

Tidpunkten för vintersolståndet infaller i år 2019 den 22 december klockan 05.19. Då är det officiellt vintersolstånd.

År 2020 inträffar vintersolståndet den 21 december klockan 11.02 och år 2021 den 21 december klockan 16.59.

Vi får 3 minuter mer sol

Fram till sommarsolståndet - som år 2020 inträffar den 20 juni för norra halvklotet - blir dagarna i genomsnitt tre minuter och 20 sekunder längre per dygn.

Under perioden strax efter vintersolståndet ökar dagslängden som minst, men i mars - runt vårdagjämningen - får vi 5 minuter mer dagsljus per dag.

Solstånd inträffar samtidigt på hela jorden - men de lokala tidzonerna behöver dock tas hänsyn till.

Medan vi på norra halvklotet kan glädja oss över längre dagar gäller det omvända söderut: Där markerar vintersolståndet i december årets längsta dag och att dagarna därefter blir kortare.

Solen på väg mot vintersolstånd

Solstånden firades med vest två gånger per år förr i tiden.

Norden firade solståndsfester

I Norden har man firat solståndsfester på grund av solståndet. Två dagar om året firades det antingen att dagarna började bli längre eller kortare.

Under den förkristna eran firades jul, den största vinterståndsfesten vid den tiden, under de så kallade midvinternätterna 13-15 januari.

Ordet jul kan dessutom härledas tillbaka till det gammelnordiska ordet Jol som var ett namn för det hedniska vintersolståndsfirandet.

Läs också:

Sommarsolstånd - årets längsta dag
Årstider

ÅRETS LÄNGSTA DAG: Norra halvklotet badar i ljus

3 minuter
Höstdagjämning
Årstider

Höstdagjämning betyder farväl till sommaren

4 minuter
Årstider - varför har vi årstider?
Årstider

Därför har vi årstider

4 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj