Avståndet till solen bestämmer inte årstiderna
Att årstiderna växlar beror på att jorden hela tiden rör sig i förhållande till solen.
Man skulle kunna tro att det blir som varmast, när jorden kommer närmast solen i sin ellipsformade bana, men så är det inte.
Avståndet mellan de båda himlakropparna varierar nämligen så pass lite under loppet av vår ettåriga färd runt solen att detta i praktiken saknar betydelse för temperaturen på jorden.
Varför har vi årstider?
Orsaken till att årstiderna växlar är jordens lutning.
Samtidigt som jorden rör sig runt solen, roterar den också runt sin egen axel, som lutar cirka 23,5°.
På grund av denna lutning turas det norra och södra halvklotet om att vara riktat mot solen under jordens varv runt solen. Det är detta vi upplever som årstider.
När jorden befinner sig i den del av sin bana då det norra halvklotet vetter mot solen, får vi fler soltimmar under dygnet. Den extra solenergin värmer upp jorden och luften – det blir vår och sommar.
Ett halvt år senare har jorden kommit på solens andra sida, och då är det södra halvklotet som vetter rakt mot solen, medan det norra halvklotet ligger i skugga.
Därför blir det vår och sommar i till exempel Australien och Sydamerika, medan vi har höst och vinter på vår del av klotet.
I videon nedan lär du dig mer om varför jordens lutning och bana runt solen har betydelse för de olika årstiderna på jorden.
VIDEO: Förstå solens betydelse för årstiderna
Årstiderna dirigerar djurens och växternas livscykel
Om jordaxeln inte hade lutat, skulle vi ha fått samma mängd solstrålning varje dag året runt.
På varje enskild plats skulle det upplevas som att solen gick upp och ned på samma klockslag alla dagar. Vädret skulle inte förändras utan kännas vårigt hela tiden på våra breddgrader.
Under sådana förhållanden skulle livet här på jorden vara mycket annorlunda jämfört med nu.
Många djurs och växters livscykel är nämligen helt beroende av att årstiderna växlar.
Var på jorden finns det inga årstider?
De varierande årstider som vi har i Europa är inte desamma över hela jordklotet.
Norr om den norra polcirkeln är solen uppe dygnet runt under delar av sommaren. Å andra sidan går den inte upp alls under delar av vintern.
Liknande förhållanden gäller även söder om den södra polcirkeln. I båda områdena är det relativt kallt året runt, eftersom solen aldrig står högt på himlen.
Jorden är indelad efter olika klimatzoner som hjälper till att bestämma områdets årstider. Blå områden: Polarklimat. Mörkgrönt område: Tempererat klimat. Ljusgrönt område: Subtropiskt klimat. Gult och brunt område: Tropiskt klimat.
I områden nära ekvatorn, i tropiska och subtropiska områden, står solen alltid högt på himlen mitt på dagen, även under vintern.
Det innebär att solens strålar och temperaturer varierar så lite där att det aldrig blir riktigt kallt. Dessa områden delar man därför huvudsakligen upp i två årstider – regnperiod och torrperiod.
En del områden har dock regn året runt och delas därmed inte alls in i årstider.
Årstider på andra planeter
Årstider förekommer inte bara på jorden.
Flera av våra närliggande planeter i solsystemet har också olika årstider. I listan nedan kan du lära dig mer om hur det fungerar.
- Merkurius: Merkurius har inga årstider eftersom dess rotationsaxel i stort sett inte lutar.
- Mars: Den röda planeten har årstider eftersom den har en rotationsaxel som lutar. Årstiderna är dock inte lika långa på norra och södra halvklotet. Detta beror på att Mars bana runt solen är mer långsträckt än jordens bana runt solen. Det innebär att våren är Mars längsta årstid.
- Venus: Det finns inga märkbara årstider på Venus eftersom dess rotationsaxel lutar ytterst lite.
- Jupiter: Jupiter har inga märkbara årstider eftersom dess rotationsaxel endast lutar något.
- Saturnus: Saturnus har växlande årstider, men de är betydligt längre än här på jorden. Ett år på Saturnus varar nämligen i 29 år, och årstiderna ändras därför cirka vart sjunde år.
- Uranus: Rotationsaxeln hos den blåaktiga gasplaneten lutar nästan 98 grader och polerna vänder därför rakt mot solen vid olika tidpunkter på året. Det innebär att Uranus har årstider – men eftersom det tar 84 år för planeten att ta ett varv runt solen är årstiderna 21 år långa.
- Neptunus: Neptuns rotationsaxel lutar 28 grader och därför har planeten årstider. Men precis som på Uranus och Saturnus är årstiderna väldigt långa. Det tar 165 år för Uranus att ta ett varv runt solen, och planetens årstider är därför mer än 40 år långa.