Sol - Vårdagjämning innebär farväl till vintern

Vårdagjämning innebär farväl till vintern

Söndagen den 20 mars är det vårdagjämning, som ger förebud om vår och sommar. Dygnet då dag och natt precis som vid höstdagjämningen påstås vara lika långa är en av de fyra årstidernas hörnstenar.

Söndagen den 20 mars är det vårdagjämning, som ger förebud om vår och sommar. Dygnet då dag och natt precis som vid höstdagjämningen påstås vara lika långa är en av de fyra årstidernas hörnstenar.

Shutterstock

När är det vårdagjämning?

Våren innebär löv som slår ut, fåglar som sjunger, ljusare kvällar – och är en viktig astronomisk hörnsten.

Vid den tiden står solen exakt lodrätt över jordens ekvator. Dagen då det inträffar kallas vårdagjämning.

2022 infaller vårdagjämningen söndagen den 20 mars – exakt klockan 16:32 svensk tid

Vid vårdagjämningen kan vi astronomiskt sett vinka farväl till vintern och hälsa vår, sommar och sol välkomna.

de fyra solstånden

Jordens lutning innebär att solen går upp och går ner vid olika tidpunkter under ett år. Året är uppdelat i fyra delar, som avgränsas av de fyra solstånden: 1. Vårdagjämning, 2. Sommarsolstånd, 3. Höstdagjämning och 4. Vintersolstånd.

© Lasse Alexander Lund-Andersen

Fram till sommarsolståndet – som 2022 inträffar tisdagen den 21 juni på det norra halvklotet – blir dagarna i genomsnitt fyra minuter längre per dygn.

Vid sommarsolståndet når dagen en längd på 17 timmar. Därefter blir dagarna kortare igen tills dess att vi når vintersolståndet, som 2022 infaller onsdagen den 21 december.

Medan vi på norra halvklotet kan glädja oss åt längre dagar och mer solljus efter vårdagjämningen råder det omvända på södra halvklotet.

Dagjämning inträffar olika dagar

Det växlar ofta från år till år om det står vårdagjämning i kalendern den 20 eller 21 mars, precis som höstdagjämningen kan infalla antingen den 22 eller den 23 september.

Det beror på att ett år består av 365 och en kvarts dagar. Därför lägger vi till en extra dag vart fjärde år – skottår – för att få kalendern att stämma. Det innebär att tidpunkterna för dagjämning och solstånd infaller sex timmar senare varje år för att sedan hoppa tillbaka 18 timmar när det är skottår.

Det är den gregorianska kalendern från 1582 som lägger grunden för skottår. Kalendern följs av större delen av världen i dag, och när den infördes bestämde påven Gregorius XIII att sekelskiften som exempelvis år 1700 och 1800 inte fick vara skottår med mindre de gick att dela med 400.

Det resulterade i ett kalenderår på 365,2425 dagar som därmed tar hänsyn till att det sett från jorden tar solen 365,24219 dagar att slutföra en hel passage över himlen. På så sätt är kalendern så nära verkligheten att årstiderna inte förflyttas.

Vad är dagjämning?

Dag och natt inte lika långa vid dagjämning

Vår- och höstdagjämningarna är – som namnet antyder – kända för att dag och natt är lika långa, det vill säga tolv timmar vardera. Det stämmer dock inte helt, eftersom tidpunkten alltid infaller strax före vårdagjämning och strax efter höstdagjämning.

Det beror på två saker:

  • Definitionen av soluppgång och solnedgång
  • Jordens atmosfär

Inom astronomin säger man att solen har gått upp när centrum av solskivan är över horisonten, precis som man definierar dagjämning som den tidpunkt då solens centrum passerar ekvatorn.

Men i folkmun betraktar vi soluppgång som det ögonblick då solens överkant tittar fram över horisonten, medan solnedgång är den tidpunkt då den sjunker ned under horisonten. Det gör dagen ett par minuter längre.

Soluppgång över vattnet

Den vanligaste uppfattningen om en soluppgång är att solen har gått upp när den övre delen av solskivan är synlig. Det är dock inte den definition som astronomin utgår från.

© Shutterstock

Utöver det avböjs jordens atmosfär när solen står rakt under horisonten.

Fenomenet kallas atmosfärisk brytning och gör att solen ser ut att stå cirka en halv grad högre upp på himlen än vad den egentligen gör. Det betyder att solen kan ses cirka fyra minuter längre både före soluppgång och efter solnedgång på våra nordliga breddgrader.

Atmosfärisk brytning beror på lufttemperatur, luftfuktighet och lufttryck.

Solljuset avböjs av atmosfären

Atmosfären avböjer solens ljus, och solen går därför att se på himlen strax innan den har gått upp och efter det att den har gått ner.

© Lasse Alexander Lund-Andersen

Atmosfärisk brytning beror på lufttemperatur, luftfuktighet och lufttryck.

Jordens lutning skapar årstider

Man skulle tro att våra årstider beror på hur nära jorden kommer solen i sin ellipsformade bana. Men så är det faktiskt inte.

Årstiderna bestäms nämligen av jordens lutning.

Lutningen innebär att norra och södra halvklotet turas om med att peka mot solen i sådan grad att vi på dessa breddgrader får fyra årstider. I tropikerna finns det bara två årstider.