Sommartid - soluppgång

Sommartid kostar pengar och nattsömn

Sista söndagen i mars går vi över till sommartid. Om du tycker att det påverkar dig har du rätt – det tar fem dagar för din kropp att vänja sig vid att gå upp tidigare.

Sista söndagen i mars går vi över till sommartid. Om du tycker att det påverkar dig har du rätt – det tar fem dagar för din kropp att vänja sig vid att gå upp tidigare.

Elijah Hiett/Unsplash

När är det sommartid?

Sommartiden börjar sista söndagen i mars då klockan flyttas en timme framåt kl. 02.00.

2022 börjar sommartid natten mellan lördagen den 26 mars och söndagen den 27 mars.

1996 införde EU-kommissionen gemensamma standard för alla EU-länder.

Enligt EU-kommissionens föreskrifter ska alla medlemsländer ställa om till sommartid och vintertid samtidigt – den sista helgen i mars respektive den sista helgen i oktober.

Kalender för sommartid

Här är en översikt över när sommartiden infaller de närmaste åren:

  • 2022 - Natten mellan lördagen den 26 mars och söndagen den 27 mars
  • 2023 - Natten mellan lördagen den 25 mars och söndagen den 26 mars
  • 2024 - Natten mellan lördagen den 30 mars och söndagen den 31 mars
  • 2025 - Natten mellan lördagen den 29 mars och söndagen den 30 mars
  • 2026 - Natten mellan lördagen den 28 mars och söndagen den 29 mars

När upphör sommartid?

Sommartid upphör när vi går över till vintertid - även kallad normaltid - sista söndagen i oktober.

*2022 byter vi till vintertid natten mellan lördagen den 29 oktober och söndagen den 30 oktober.

Varför har vi sommartid?

Sommartid introducerades för att spara el eftersom det innebar mer ljusa timmar under dagen när människor var vakna. År 1916 introducerades sommartid i Skandinavien, medan den introducerades i de flesta europeiska länder 1980.

Även om sommartid är ett relativt nytt fenomen uppstod tanken om den betydligt tidigare. Redan 1784 lekte uppfinnaren Benjamin Franklin med tanken för att spara på användningen av stearinljus.

de fyra solstånden

Jordens lutning innebär att solen går upp och går ner vid olika tidpunkter under ett år. Året är uppdelat i fyra delar, som avgränsas av de fyra solstånden: 1. Vårdagjämning, 2. Sommarsolstånd, 3. Höstdagjämning och 4. Vintersolstånd.

© Lasse Alexander Lund-Andersen

Hur många länder har sommartid?

Omkring 70 länder har sommartid, inklusive större delen av Europa och Nordamerika. Men alla följer inte exakt samma datum som EU.

Andra länder med sommartid är:

  • Iran
  • Argentina
  • Cuba
  • Nya Zeeland
  • Delar av Australien
  • Delar av Mexiko

I flera större länder kan det finnas skillnader inom landet med regioner, provinser eller delstater som inte följer tidsväxlingen. Detta gäller exempelvis Mexiko, USA och Australien, där övergången till sommartid inte sker överallt i landet.

Kommer vi avskaffa och slopa sommartid

Sommartid i Europa kan vara på väg tillbaka

I mars 2019 röstade en majoritet i Europaparlamentet för att avskaffa den europeiska sommartiden.

Europaparlamentet ville att varje land från 2021 själv skulle avgöra om det vill avskaffa sommartiden. Det förslaget måste först slutligen antas av EU-länderna i Ministerrådet – men det har det ännu inte gjort.

Detta beror delvis på att det råder delade meningar om ämnet bland de olika medlemsländerna.

Anhängare av EU-förslaget anser att vi med dagens energibesparande teknik i princip inte tjänar något på att förlänga dagsljuset.

Motståndarna å andra sidan tycker att det fortfarande finns energibesparingar att göra – och att det är skönt med de långa, ljusa sommarkvällarna.

Sommartid påverkar hälsan

Ekonomin spelar en viktig roll i argumentet mot sommartid. Enligt flera forskare är dock ett viktigare argument effekten på vår hälsa.

Forskning visar nämligen att tidsomställningen förvirrar människans biologiska klocka, symtomen påminner om dem som läkare kan se hos patienter som arbetar vid olika tidpunkter på dygnet under en arbetsvecka.

Några av konsekvenserna av tidsomställningen – och detta är långt ifrån alla – är enligt flera forskare att:

  • Människor – särskilt unga – blir trötta och hängiga under dagen.
  • Fler råkar ut för olyckor och måste till akuten.
  • Fler människor får hjärtstopp och stroke.
  • Kvinnor som har befruktats artificiellt löper större risk att förlora sitt barn.