Ordet solstånd härstammar från att man upplevde att solen stod stilla dessa dagar.
Sommarsolståndet på norra halvklotet är den tidpunkt då jordens norra axel lutar som mest mot solen – och därmed tar emot mesta möjliga dagsljus
Fenomenet uppstår eftersom jorden inte roterar upprest runt solen utan lutar, med en lutning på mellan 21,8 och 24,4 grader.
Hur mycket jorden lutar skiftar i en cykel på cirka 40 000 år. För närvarande är jordens lutning 23,44 grader.
Vad är sommarsolståndet?
Ordet solstånd härstammar från att man upplevde att solen stod stilla dessa dagar. Sommarsolståndet på norra halvklotet är den tidpunkt då jordens norra axel lutar som mest mot solen - och därmed tar emot mesta möjliga dagsljus.
Fenomenet uppstår eftersom jorden inte roterar upprest runt solen utan lutar, med 23,5 graders lutning.
När sommarsolståndet inträffar befinner sig jorden i en position i sin omloppsbana runt solen där Nordpolen på grund av jordens lutning riktar sig som mest mot solen.
Där når solen sin nordligaste position på himlen varpå den rör sig söderut igen.
Jorden roterar runt solen med en lutning. Vid sommarsolståndet vetter nordpolen mot solen så mycket som det är möjligt.
Vid vintersolståndet når solen sin sydligaste position på himlen. De två tidpunkter då solens position hamnar mitt emellan solstånden kallas för dagjämning. Vi har vårdagjämning i mars och höstdagjämning i september.
Jordens lutning innebär att solen går upp och går ner vid olika tidpunkter under ett år. Året är uppdelat i fyra delar, som avgränsas av de fyra solstånden: 1. Vårdagjämning, 2. Sommarsolstånd, 3. Höstdagjämning och 4. Vintersolstånd.
När inträffar sommarsolståndet?
Tidpunkten för solens riktningsskifte inträffar den 21 juni klockan 03.32 under 2021. Då infaller det officiella sommarsolståndet i Sverige. Sommarsolståndet infaller alltid mellan den 20-21 juni på norra halvklotet.
År 2022 inträffar sommarsolståndet den 21 juni klockan 11.14 och år 2023 den 21 juni klockan 16.58.
Stonehenge i Wiltshire, England, var länge ett mysterium. Men i dag råder bred enighet om att stenarna hänger samman med sommarsolstånd och vintersolstånd. Det uppstod nämligen linjer genom monumentet tack vare solljuset vid respektive solstånd.
Vi får 4 minuters mindre dagsljus
Fram till vintersolståndet - som 2021 inträffar den 21 december på norra halvklotet - blir dagarna i genomsnitt 4 minuter och 8 sekunder kortare per dygn.
Strax efter sommarsolståndet minskar dagslängden som minst, men i september - runt höstdagjämningen - får vi fem minuters mindre dagsljus per dygn.
Solstånd inträffar vid samma tid över hela jorden - man behöver dock ta hänsyn till lokala tidzoner.
Medan vi på norra halvklotet går emot kortare dagar efter sommarsolståndet är det tvärtom på södra halvklotet. Där markerar solståndet i juni årets kortaste dag och att dagarna sedan blir längre.
Nordens invånare firade solståndsfester
I Norden har man länge firat solståndet med fest. Två dagar om året firade man, antingen att dagarna blev längre eller att dagarna blev kortare.
I Sverige firar vi midsommar i närheten av den dag då sommarsolståndet inträffar.
Det folkliga midsommarfirandet sammanfaller med det kyrkliga firandet av Johannes Döparen, men det finns även starka kopplingar till naturåret och denna tid var också en viktig brytpunkt i bondesamhällets arbetsår.
