Sommarsolståndet är längsta dagen på året
Onsdag den 21 juni 2023 går vi mot mörkare tiden, efter att fenomenet sommarsolstånd har uppkommit på norra halvklotet.
I Stockholm kommer dagen att vara hela 18 timmar, 37 minuter och 8 sekunder lång. Vid vintersolstånd, årets kortaste dag, är dagen bara 6 timmar, 4 minuter och 48 sekunder lång.
Redan dagen efter sommarsolståndet får vi mindre dagsljus – det handlar dock bara om ett par sekunder.
Vad är sommarsolståndet?
Ordet solstånd härstammar från att man upplevde att solen stod stilla dessa dagar.
Sommarsolståndet på norra halvklotet är den tidpunkt då jordens norra axel lutar som mest mot solen – och därmed tar emot mesta möjliga dagsljus
Fenomenet uppstår eftersom jorden inte roterar upprest runt solen utan lutar, med en lutning på mellan 21,8 och 24,4 grader.
Hur mycket jorden lutar skiftar i en cykel på cirka 40 000 år. För närvarande är jordens lutning 23,44 grader.
Jorden roterar runt solen med en lutning. Vid sommarsolståndet vetter nordpolen mot solen så mycket som det är möjligt.
Vid vintersolståndet når solen sin sydligaste position på himlen. De två tidpunkter då solens position hamnar mitt emellan solstånden kallas för dagjämning.
Vi har vårdagjämning i mars och höstdagjämning i september.
Jordens lutning innebär att solen går upp och går ner vid olika tidpunkter under ett år. Året är uppdelat i fyra delar, som avgränsas av de fyra solstånden: 1. Vårdagjämning, 2. Sommarsolstånd, 3. Höstdagjämning och 4. Vintersolstånd.
När inträffar sommarsolståndet?
Tidpunkten för solens riktningsändring infaller i år, 2023, den 21 juni kl. 16:57. Då är det officiellt sommarsolstånd.
Sommarsolståndet infaller alltid mellan den 20 och 21 juni på norra halvklotet.
År 2024 inträffar sommarsolståndet exakt den 20 juni kl 22:50 och år 2025 den 21 juni kl. 04:42.
Stonehenge i Wiltshire, England, var länge ett mysterium. Men i dag råder bred enighet om att stenarna hänger samman med sommarsolstånd och vintersolstånd. Det uppstod nämligen linjer genom monumentet tack vare solljuset vid respektive solstånd.
Vi får 4 minuters mindre dagsljus
Fram till vintersolståndet - som 2023 inträffar den 22 december på norra halvklotet - blir dagarna i genomsnitt 4 minuter och 8 sekunder kortare per dygn.
Strax efter sommarsolståndet minskar dagslängden som minst, men i september - runt höstdagjämningen - får vi fem minuters mindre dagsljus per dygn.
Solstånd inträffar vid samma tid över hela jorden - man behöver dock ta hänsyn till lokala tidzoner.
Medan vi på norra halvklotet går emot kortare dagar efter sommarsolståndet är det tvärtom på södra halvklotet. Där markerar solståndet i juni årets kortaste dag och att dagarna sedan blir längre.
Nordens invånare firade solståndsfester
I Norden har man länge firat solståndet med fest. Två dagar om året firade man, antingen att dagarna blev längre eller att dagarna blev kortare.
I Sverige firar vi midsommar i närheten av den dag då sommarsolståndet inträffar.
Det folkliga midsommarfirandet sammanfaller med det kyrkliga firandet av Johannes Döparen, men det finns även starka kopplingar till naturåret och denna tid var också en viktig brytpunkt i bondesamhällets arbetsår.