Sommarsolståndet är årets längsta dag
Lördagen den 20 juni 2020 går återigen mörkare tider till mötes när fenomenet sommarsolstånd inträffar på det norra halvklotet.
I Stockholm kommer dagen vara hela 18 timmar och 39 minuter lång. Vid vintersolstånd, årets kortaste dag, är dagen bara 6 timmar och sex minuter lång.
Redan dagen efter sommarsolståndet kommer vi få mindre dagsljus - om än att det rör sig om några sekunder.
Vad är sommarsolståndet?
Ordet solstånd härstammar från att man upplevde att solen stod stilla dessa dagar. Sommarsolståndet på norra halvklotet är den tidpunkt då jordens norra axel lutar som mest mot solen - och därmed tar emot mesta möjliga dagsljus.
Fenomenet uppstår eftersom jorden inte roterar upprest runt solen utan lutar, med 23,5 graders lutning.
När sommarsolståndet inträffar befinner sig jorden i en position i sin omloppsbana runt solen där Nordpolen på grund av jordens lutning riktar sig som mest mot solen.
Där når solen sin nordligaste position på himlen varpå den rör sig söderut igen.
Vid vintersolståndet når solen sin sydligaste position på himlen. De två tidpunkter då solens position hamnar mitt emellan solstånden kallas för dagjämning. Vi har vårdagjämning i mars och höstdagjämning i september.
VIDEO: Så påverkar jordens lutning mängden solljus
Denna timelapse-video från Nasa visar hur mängden solljus förändras på jorden beroende på solstånd och dagjämning.
När inträffar sommarsolståndet?
Tidpunktet för solens riktningsskifte inträffar i år 2020 den 20 juni kl. 21:44. Då är det officiella sommarsolstånd i Sverige. Sommarsolstånd infaller alltid mellan den 20-21 juni på norra halvklotet.
2021 inträffar sommarsolståndet den 21 juni kl. 03:32 och 2022 den 21 juni kl. 09:13.
Stonehenge i Wiltshire, England, var länge ett mysterium. Men i dag råder bred enighet om att stenarna hänger samman med sommarsolstånd och vintersolstånd. Det uppstod nämligen linjer genom monumentet tack vare solljuset vid respektive solstånd.
Vi får 4 minuters mindre dagsljus
Fram till vintersolståndet - som 2020 inträffar den 21 december på norra halvklotet - blir dagarna i genomsnitt 4 minuter och 8 sekunder kortare per dygn.
Strax efter sommarsolståndet minskar dagslängden som minst, men i september - runt höstdagjämningen - får vi fem minuters mindre dagsljus per dygn.
Solstånd inträffar vid samma tid över hela jorden - man behöver dock ta hänsyn till lokala tidzoner.
Medan vi på norra halvklotet går emot kortare dagar efter sommarsolståndet är det tvärtom på södra halvklotet. Där markerar solståndet i juni årets kortaste dag och att dagarna sedan blir längre.
Nordens invånare firade solståndsfester
I Norden har man länge firat solståndet med fest. Två dagar om året firade man, antingen att dagarna blev längre eller att dagarna blev kortare.
I Sverige firar vi midsommar i närheten av den dag då sommarsolståndet inträffar.
Det folkliga midsommarfirandet sammanfaller med det kyrkliga firandet av Johannes Döparen, men det finns även starka kopplingar till naturåret och denna tid var också en viktig brytpunkt i bondesamhällets arbetsår.
