Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Höstdagjämning

Höstdagjämning betyder farväl till sommaren

Onsdagen den 22 september 2021 är det höstdagjämning, som ger förebud om höst- och vintertider. Dygnet då dag och natt precis som vid vårdagjämningen påstås vara lika långa är en av de fyra årstidernas hörnstenar.

Shutterstock

När är det höstdagjämning?

Hösten är lika med sprakande löv, varm choklad, mörkare kvällar – och en viktig astronomisk hörnsten.

Vid den tiden står solen precis lodrätt över ekvatorn och dagen kallas höstdagjämning.

2021 infaller höstdagjämningen onsdagen den 22 september – exakt klockan 21:20 svensk tid.

Därmed har sommaren officiellt fått sitt slut, hösten är astronomiskt sett inledd och den varar nu fram till vintersolståndet den 21 december 2021 klockan 16:58, vilket i sin tur sträcker sig till vårdagjämningen och följs av sommarsolståndet.

På så sätt bestämmer de fyra solstånden årstiderna år efter år i oändlighet.

Höstdagjämning

Året delas in i fyra delar som avgränsas av de fyra astronomiska hörnen: 1. Vårdagjämning (20/21 mars). 2. Sommarsolstånd (20/21 juni). 3. Höstdagjämning (22/23 september). Vintersolståndet(21/22 december).

Vad är dagjämning?

Vid dagjämning är dag och natt inte lika lång

Vid dagjämning påstås ofta dag och natt vara lika långa. Det stämmer dock inte helt. Tidpunkten infaller alltid strax före vårdagjämningen och lite efter höstdagjämningen.

Slår man i en almanacka kan man också se att dagen den 22 september är flera minuter längre än natten. Det beror på två saker.

För det första säger man inom astronomin att solen har gått upp när centrum av solskivan är över horisonten. Precis som man definierar dagjämning som den tidpunkt då solens centrum passerar ekvatorn.

Men i folkmun betraktar man soluppgång som det ögonblick då solens överkant tittar fram över horisonten, medan solnedgång är den tidpunkt då den sjunker ner under horisonten. Det gör dagen ett par minuter längre.

För det andra böjs jordens atmosfär när solen står rakt under horisonten.

Det gör att det ser ut som om solen står en aning högre på himlen än vad den egentligen gör. Och det betyder att solen syns cirka fyra minuter längre både före soluppgång och efter solnedgång på våra breddgrader

Läs också: Fem fakta om sommartid

Vad är höstdagjämning?

Höstdagjämning ger förebud om hösten

Även om dagjämning alltså inte helt lever upp till sitt rykte är det flera omständigheter som gör dagarna till något speciellt.

De är de enda två tidpunkterna på året då solen går upp rakt i öster och ner rakt i väster. Samt de enda tidpunkterna på året då en person som står på ekvatorn kan se solen passera rakt ovanför huvudet.

På Nordpolen är höstdagjämningen början på sex månaders mörker, medan det på Sydpolen är upptakten till sex månaders oavbrutet dagsljus.

Man skulle kunna tro att våra fyra årstider växlar beroende på hur nära jorden kommer solen i sin ellipsformade bana, men så hänger det inte ihop.

Orsaken är däremot att jorden lutar cirka 23,5°. Och på grund av lutningen turas norra och södra halvklotet om att vara vänd mot solen under loppet av jordens bana runt solen.

Hos oss nordbor och motsvarande i söder skiftar dagarnas längd och solens position på himlen så mycket att vi har fyra årstider, medan man i tropikerna endast har två.

Läs också: Därför har vi vintertid

Video: Varför har vi årstider?

Höstdagjämningen infaller olika

Det är varierar från år till år om höstdagjämningen inträffar den 22 september eller dagen efter. På samma sätt kan vårdagjämningen infalla antingen den 20 eller 21 mars.

Året består nämligen inte av ett helt antal dagar, utan av cirka 365 och en fjärdedels dag. Det väljer vi att se mellan fingrarna på i tre år i sträck, men vart fjärde år – skottåret – lägger vi till en extra dag för att få kalendern att stämma igen.

Det betyder att tidpunkterna för dagjämning och solstånd infaller sex timmar senare varje år för att sedan hoppa tillbaka 18 timmar när det är skottår.

Det kan vi tacka påve Gregorius XIII för. Det var han som införde den gregorianska kalendern 1582, vilken större delen av världen följer i dag.

Påven bestämde att sekelskiften som exempelvis år 1700 och 1800 inte skulle vara skottår såvida de inte gick att dela med 400.

Det resulterade i ett kalenderår på 365,2425 dagar som därmed tar hänsyn till att det sett från jorden tar solen 365,24219 dagar att slutföra en hel passage över himlen.

Därmed ligger kalendern så nära verkligheten att årstiderna inte förflyttas.

Läs också:

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj