Höstdagjämning

Höstdagjämning betyder farväl till sommaren

Måndagen den 23 september är det höstdagjämning, vilket varslar om höst och vinter. Dygnet då dag och natt likt vårdagjämningen påstås vara lika långa, är en av hörnstenarna i de fyra årstiderna.

Shutterstock

Höstdagjämning varslar hösten

Höst är lika med knastrande löv, varm choklad, mörkare kvällar - och en viktig astronomisk hörnsten.

Då står solen exakt lodrätt ovanför jordens ekvator. Dagen kallas höstdagjämning och infaller 2019 den 23 september – närmare bestämt klockan 09.50 svensk tid.

Härmed är sommaren officiellt över, hösten är astronomiskt sett utlyst och det varar nu fram till vintersolståndet den 22 december klockan 05:19, som sträcker sig fram till vårdagjämningen som följs av sommarsolståndet.

Så fastlägger de fyra astronomiska hörnen årstiderna år efter år i all oändlighet.

Höstdagjämning

Året delas in i fyra delar som avgränsas av de fyra astronomiska hörnen: 1. Vårdagjämning (20/21 mars). 2. Sommarsolstånd (20/21 juni). 3. Höstdagjämning (22/23 september). Vintersolståndet(21/22 december).

Vid dagjämning är dag och natt inte lika lång

Dagjämning är även känt för att dag och natt är lika långa. Det är emellertid inte helt rätt. Tidpunkten infaller alltid lite före vårdagjämningen och lite efter höstdagjämningen.

Slår man i en almanacka kan man också se att dagen den 23 september är flera minuter längre än natten. Det beror på två saker.

För det första säger man inom astronomin att solen har gått upp när centrum av solskivan är över horisonten. Precis som man definierar dagjämning som den tidpunkt då solens centrum passerar ekvatorn. Men i folkmun betraktar man soluppgång som det ögonblick då solens överkant tittar fram över horisonten, medan solnedgång är den tidpunkt då den sjunker ner under horisonten. Det gör dagen ett par minuter längre.

För det andra böjs jordens atmosfär när solen står rakt under horisonten. Det får det att se ut som att solen står en smula högre på himlen än vad den egentligen gör. Och det betyder att solen kan ses cirka fyra minuter längre både före soluppgång och efter solnedgång på våra breddgrader.

Höstdagjämning utlyser vintern

Även om dagjämning alltså inte helt lever upp till sitt rykte är det flera saker som gör dagarna till något speciellt.

Det är de två enda tidpunkter på året då solen står upp rakt i öster och ner rakt i väster. Och de enda tidpunkter på året då en person som står på ekvatorn kan se solen passera rakt ovanför huvudet.

På Nordpolen är höstdagjämningen början på sex månaders mörker, medan det på Sydpolen är upptakten till sex månader oavbrutet dagsljus.

Man skulle tro att våra fyra årstiderskiftade beroende på hur nära jorden kommer solen i sin ellipsformade bana, men så hänger det inte ihop.

Orsaken är däremot att jorden lutar cirka 23,5°. Och på grund av lutningen skiftar det norra och södra halvklotet att peka mot solen under loppet av jordens bana runt solen.

Hos oss nordbor och motsvarande mot söder skiftar dagarnas längd och solens position på himlen så mycket att vi har fyra årstider, medan man i tropikerna endast har två.

Det förklaras i detta videoklipp:

Höstdagjämning infaller olika

Det är olika från år till år om det står höstdagjämning i kalendern den 23 september eller dagen före. Precis som vårdagjämning kan infalla antingen den 20 eller 21 mars.

Året består nämligen inte av ett helt antal dagar, utan däremot cirka 365 och en kvart. Det väljer vi att se mellan fingrarna på i tre år i sträck, men vart fjärde år - skottår - lägger vi till en extra dag för att få kalendern att stämma igen.

Det betyder att tidpunkterna för dagjämning och solstånd infaller sex timmar senare varje år för att sedan hoppa tillbaka 18 timmar när det är skottår.

Det kan vi tacka påve Gregorius XIII för. Det var han som införde den gregorianska kalendern 1582, som större delen av världen följer i dag. Påven bestämde att sekelskiften som till exempel år 1700 och 1800 inte skulle vara skottår med mindre de gick att dela på 400.

Det resulterade i ett kalenderår på 365,2425 dagar som därmed tar hänsyn till att det sett från jorden tar solen 365,24219 dagar att slutföra en hel passage över himlen.

Därmed är kalendern så nära verkligheten att årstiderna inte förflyttas.

Läs mer om årstiderna, väder och vetenskap

Hur uppstår höstens stormar? Varför faller regn i droppar? Och kan en regnbåge vända uppochned? Läs om klimat och väder på vår temasida.

Du kan också lära dig mer om årstider och varför de växlar.

Läs också:

Årstider

ÅRETS KORTASTE DAG: Norra halvklotet gömmer sig från solen

3 minuter
Vårdagjämning
Årstider

DÅ ÄR DET VÅR: Vi välkomnar ljus och värme

4 minuter
Årstider - varför har vi årstider?
Årstider

Därför har vi årstider

4 minuter
Mest populära

Logga in

Fel: Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
VisaDölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!