Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Höstdagjämning

Höstdagjämning betyder farväl till sommaren

Tisdagen den 22 september 2020 är det höstdagjämning, som offentliggör höst och vinter. Denna dag, då natt och dag liksom vid vårdagjämning sägs vara lika långa, är en av hörnstenarna i våra fyra årstider.

Shutterstock

Höstdagjämning varslar hösten

Hösten innebär prassliga löv, varm choklad, mörkare kvällar - och en viktig astronomisk hörnsten.

Då står nämligen solen precis lodrätt över ekvatorn. Dagen kallas höstdagjämning och infaller år 2020 den 22 september 2020 - exakt klockan 13:31 svensk tid.

Därmed är sommaren slut, hösten har officiellt inletts och varar nu fram till vintersolståndet den 21 december klockan 10:02, som därefter sträcker sig till vårdagjämningen som så småningom följs av sommarsolståndet.

På så sätt definierar dagjämningar och solstånd våra årstider utan uppehåll.

Höstdagjämning

Året delas in i fyra delar som avgränsas av de fyra astronomiska hörnen: 1. Vårdagjämning (20/21 mars). 2. Sommarsolstånd (20/21 juni). 3. Höstdagjämning (22/23 september). Vintersolståndet(21/22 december).

Vid dagjämning är dag och natt inte lika lång

Vid dagjämning sägs ofta dag och natt vara lika långa. Det är dock inte helt korrekt. Tidpunkten infaller alltid strax före vårdagjämningen och något efter höstdagjämningen.

Slår man i en almanacka kan man också se att dagen den 22 september är flera minuter längre än natten. Det beror på två saker.

För det första säger man inom astronomin att solen har gått upp när centrum av solskivan är över horisonten. Precis som man definierar dagjämning som den tidpunkt då solens centrum passerar ekvatorn.

Men i folkmun betraktar man soluppgång som det ögonblick då solens överkant tittar fram över horisonten, medan solnedgång är den tidpunkt då den sjunker ner under horisonten. Det gör dagen ett par minuter längre.

För det andra böjs jordens atmosfär när solen står rakt under horisonten. Det får det att se ut som att solen står en smula högre på himlen än vad den egentligen gör.

Och det betyder att solen kan ses cirka fyra minuter längre både före soluppgång och efter solnedgång på våra breddgrader.

Höstdagjämning utlyser vintern

Även om dagjämning alltså inte helt lever upp till sitt rykte är det flera saker som gör dagarna till något speciellt.

Det är de två enda tidpunkter på året då solen står upp rakt i öster och ner rakt i väster. Och de enda tidpunkter på året då en person som står på ekvatorn kan se solen passera rakt ovanför huvudet.

På Nordpolen är höstdagjämningen början på sex månaders mörker, medan det på Sydpolen är upptakten till sex månader oavbrutet dagsljus.

Man skulle tro att våra fyra årstiderskiftade beroende på hur nära jorden kommer solen i sin ellipsformade bana, men så hänger det inte ihop.

Orsaken är däremot att jorden lutar cirka 23,5°. Och på grund av lutningen skiftar det norra och södra halvklotet att peka mot solen under loppet av jordens bana runt solen.

Hos oss nordbor och motsvarande mot söder skiftar dagarnas längd och solens position på himlen så mycket att vi har fyra årstider, medan man i tropikerna endast har två.

Det förklaras i detta videoklipp:

Höstdagjämning infaller olika

Det är olika från år till år om höstdagjämningen inträffar den 22 september eller dagen efter. Precis som vårdagjämning kan infalla antingen den 20 eller 21 mars.

Året består nämligen inte av ett helt antal dagar, utan däremot cirka 365 och en kvart. Det väljer vi att se mellan fingrarna på i tre år i sträck, men vart fjärde år - skottår - lägger vi till en extra dag för att få kalendern att stämma igen.

Det betyder att tidpunkterna för dagjämning och solstånd infaller sex timmar senare varje år för att sedan hoppa tillbaka 18 timmar när det är skottår.

Det kan vi tacka påve Gregorius XIII för. Det var han som införde den gregorianska kalendern 1582, som större delen av världen följer i dag. Påven bestämde att sekelskiften som till exempel år 1700 och 1800 inte skulle vara skottår med mindre de gick att dela på 400.

Det resulterade i ett kalenderår på 365,2425 dagar som därmed tar hänsyn till att det sett från jorden tar solen 365,24219 dagar att slutföra en hel passage över himlen.

Därmed är kalendern så nära verkligheten att årstiderna inte förflyttas.

Läs också:

Årstider

ÅRETS KORTASTE DAG: Norra halvklotet gömmer sig från solen

3 minuter
Vårdagjämning
Årstider

DÅ ÄR DET VÅR: Vi välkomnar ljus och värme

4 minuter
Årstider - hvorfor har vi årstider
Årstider

Därför har vi årstider

4 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj