Vi vet att det varma havsvattnet just nu långsamt äter sig in på istäcket i Västantarktis och att den kilometertjocka jätten innehåller en vattenmassa som potentiellt kan få havsnivån att stiga med flera meter.
Men samtidigt eftersträvar klimatforskare att förstå hur istäcket uppförde sig under den senaste mellanistiden för mellan 129 000 och 116 000 år sedan, då de globala temperaturerna liknade dem vi har i dag: Kollapsade den helt? Och vad kan vi förvänta oss av framtiden?
Nu tror de sig ha hittat svaret – djupt inne i kroppen på en mycket speciell varelse, som har stortrivts i det iskalla vattnet vid Västantarktis i flera miljoner år.
En grupp med elva forskare bestående av både biologer, genetiker, it-experter och så kallade glaciologer har nämligen hittat ett kreativt tillvägagångssätt för att undersöka forntidens havsnivå.
Med hjälp av 96 bläckfiskar av arten Pareledone turqueti, som har samlats in under de senaste tre årtiondena, har forskarna lyckats kartlägga havsdjurets arvsmassa. Där kan de bland annat spåra upp hur olika grupper av bläckfiskar har förflyttat sig mellan varandra och utväxlat dna under de senaste hundratusentals åren.
Kollaps mest sannolikt
Forskarna tittade specifikt på grupper av turqueti-bläckfiskar som samlades in från södra Weddellhavet och Rosshavet vid istäcket. I en rak linje är det flera hundra kilometer mellan de båda oceanerna och sträckan består av oframkomlig och landfast is.
Därför var det alarmerande att forskarna i arvsmassan hos de båda grupperna bläckfiskar på var sin sida av istäcket hittade tydliga tecken på att de hade blandats med varandra för omkring 125 000 år sedan.
Bläckfisken Pareledone turqueti förflyttar sig endast för att undkomma rovdjur. Men i bläckfiskarnas arvsmassa hittade forskarna tydliga tecken på att olika grupper av bläckfiskar på var sin sida om istäcket i Västantarktis har fortplantat sig tillsammans.
På ett teoretiskt plan är det möjligt att de långarmade älskarna har tagit hela turen runt Antarktis och hittat varandra på det sättet. Men resultaten tyder på en dystrare förklaring, enligt forskarna.
"Våra metoder visar att en komplett kollaps av istäcket på Västantarktis är det mest sannolika scenariot", säger forskningsledaren Dr Sally Lau, vid James Cook University, till IFLScience.
Forskarna anser själva att upptäckten är viktig därför att resultaten antyder att istäcket är mycket mindre stabilt än vi kanske har hoppats på, och att det kan riskera att kollapsa – även om vi lyckas hålla oss under en global temperaturökning på 1,5 grader, som är det mest ambitiösa målet i Parisavtalet.
Studien har ännu inte fackgranskats, men den har publicerats i en server för outgivet material, biorxiv, som uttalas "bio-archive" (bioarkivet på svenska), i väntan på att den ges ut i någon vetenskaplig tidskrift.