39 milljoner år gammal val kan vara det största djuret någonsin
Forskarna trodde att de hade hittat en kampsten – men den hade ryggkotor, fyra revben och delar av en höft.
Forskare har skapat en bild av valens utseende utifrån 17 stora skelettrester. De saknar dock ben från valens huvud, vars form och storlek därför är rena gissningar.
29 meter lång och en matchvikt på upp till 200 ton.
Blåvalen har länge innehaft titeln som det största och tyngsta djuret någonsin.
Men nu tror paleontologer vid National University of San Marcos i Peru, att ett hittills okänt djur utmanar blåvalens imponerande status.
Ett djur, vars ryggkotor var för sig väger mer än 100 kilo och vars revben mäter 1,5 meter.
Det handlar om en förhistorisk val, döpt till Perucetus colossus, som för mer än 37 miljoner år sedan simmade längs kusten utanför dagens Peru.
Medan valen enligt forskarna "bara" var omkring tio meter lång, placerar de dess vikt någonstans mellan 93 ton och 370 ton.
Om valen låg i den tyngre änden av den uppskattningen är Perucetus colossus det största djuret som någonsin har levt mätt efter kroppsmassa.
"Valens uppskattade kroppsmassa är större än alla andra däggdjur och havslevande ryggkotor", berättar Eli Amson, som är en av medförfattarna till studien och paleontolog vid State Museum of Natural History Stuttgart.
Skelettdelar stora som kampstenar
När paleontologerna hittade valens skelettrester i Ica-dalen i södra Peru var de inte omedelbart slående.
Benen var så stora att de trodde att det var kampstenar.
Valens gigantiska ben transporteras från sin ursprungliga plats i Ica, Peru, till det naturhistoriska museet i Lima.
Men tunna snitt i de bastanta fragmenten avslöjade att det snarare handlade om ben från 13 ryggkotor, fyra revben och delar av en höft.
De upphittade fossilerna visar tecken på omfattande pachyosteosclerosis – ett tillstånd som kännetecknas av tjocka, täta ben, som man bland annat ser hos sälar, sjökor och andra förhistoriska valar.
För att uppskatta valens vikt har forskarna jämfört de enorma skelettdelarna med ben från både levande och fossila valar.
Valens kroppsmassa har uppskattats utifrån valens skelettvävnad.
"Vi använde relationen mellan skelettvävnad och all annan vävnad som vi känner till från levande arter av havsdäggdjur, för att komma fram till en samlad uppskattad kroppsmassa för Perucetus", förklarar Amson.
Det behövs dock mer fossilt material för att mer exakt slå fast hur stor den gamla valen var. Man saknar bland annat skelettrester från valens huvud, som man därför inte vet hur det har sett ut.
"Fossilet saknar den översta halvan av skelettet, så vi har inte en komplett bild av hela valens storlek, vilket är en central utmaning för att uppskatta dess vikt", säger Nicholas Pyenson, valforskare vid National Museum of Natural History, som inte vad inblandad i den nya studien.
Framtida studier ska lägga nya kunskaper kring hur utbredd den ovanliga valen var i världshaven.