HBO Nordic

Vetenskapen är nästan klar: Döda kan återupplivas

Återupplivning av döda är tillsammans med extremt varm eld och kontroll på vädret de dödas starkaste vapen i succéserien Game of Thrones. I verkligheten har forskare hållit 200 grishjärnor vid liv med hjälp av kemikalier och därmed är de nära att göra återupplivning av döda till ett faktum.

Illustrerad Vetenskap undersöker vetenskapen bakom Game of Thrones. Den här gången har vi nått fram till de döda.

Återupplivning

Kan döda återuppstå?

När en människa eller ett djur dör i Game of Thrones väcks de till liv igen av de dödas ledare. I verkligheten kan forskare inte återuppliva människor, men i och med ett nytt försök har läkarna tagit ett stort steg på vägen. På senare år har forskare upptäckt att döden inte inträffar på ett ögonblick.

Det är snarare en process i vilken kroppens system stängs ned i olika tempo under tolv timmar efter det sista hjärtslaget. Cellerna i hjärnan dör efter fem–tio minuter, medan huden kan hålla sig vid liv i upp till tolv timmar. Det innebär att en hjärtdöd person kan återupplivas om det sker tillräckligt snabbt, och var tionde hjärtdöd överlever faktiskt.

Det går att vrida tillbaka flera av dödens övriga processer. Det finns bara en situation som inte går att göra ogjord, nämligen om all aktivitet i hjärnan upphör. Hittills har hjärndöd därför varit den definitiva slutpunkten för en människas liv.

Nyligen har hjärnforskare från Yale University i USA emellertid återupplivat hjärnor från döda grisar genom att pumpa in blod i hjärnan. Totalt ingick avhuggna huvuden från omkring 200 slaktgrisar i försöket och miljardtals hjärnceller fungerade perfekt även fyra timmar efter att de hade avlägsnats från kroppen.

Forskare återupplivar avskurna hjärnor

Med rätt kemikalier och blodgenomströmning har en amerikansk forskargrupp hållit liv i omkring 200 döda grishjärnor.

Oliver Larsen

1. Pump tillför konstgjort blod

Hjärnan placeras i ett slutet kretslopp kallat BrainEx, där ett avancerat pump- och värmesystem tillför blod och kemikalier till hjärnan. Kemikalierna ser bland ­annat till att vävnaden inte svullnar.

Oliver Larsen

2. Cirkulationen når ut i alla vinklar och vrår

Samtidigt pumpas blod ut till hjärnans minsta blodkärl, kapillärerna. Blodgenomströmningen i kapillärnätet förser cellerna med syre och näring, och cellerna börjar dö om blodflödet avbryts.

Oliver Larsen

3. Celler i hjärnan trivs

En skanning efter fyra timmar visade att vävnaden var oskadd och att miljardtals celler fungerade normalt. Hjärnan visade inga tecken på komplex aktivitet som tankar och det arbetar forskarna nu vidare med.

Oliver Larsen

Blå flammor

© HBO Nordic

Är blå eldslågor varmast?

Elders färger varierar. Färgen avslöjar hur varm lågan verkligen är.

I Game of Thrones är isdraken starkare än vanliga drakar och dess gasblå eld kan med lätthet omvandla en flera hundra meter hög ismur till en pöl av slask. Så är det även i verkligheten; blå eldslågor är generellt sett varmare än gula, orange och röda.

Eldslågor är en indikation på hur mycket värme en kemisk reaktion producerar. Temperaturen beror på vilken sorts bränsle som brinner och hur mycket syre det finns i omgivningarna. Rödgula lågor är ett tecken på en så kallad ofullständig förbränning, där exempelvis trä brinner utan tillräcklig syretillförsel.

I stället genomgår träet en process kallad pyrolys, där träet bryter ned sina kemiska komponenter till gaser, som det brinner av i stället så att kol blir till sot.

Processen är ineffektiv och därför blir lågorna olikfärgade och inte lika varma. Lågor i röd- och gulaktiga färger är alltså sällan varmare än 1 600 °C.

Blå lågor indikerar däremot en renare, fullständig förbränning och därmed en större värmeproduktion. Blå lågor kan bli flera tusen grader varma.

Väderkontroll

© HBO Nordic

Kan människor kontrollera vädret?

De dödas ankomst i Game of Thrones ackompanjeras ofta av temperaturfall och snöstormar. Det är oklart om armén av döda reglerar vädret efter behov, men vädret kan avgöra ett slag, och faktum är att människor i dag i viss grad kontrollera lokala väderförhållanden med hjälp av så kallad molnsådd.

Metoden går kortfattat ut på att tillföra små partiklar som silverjodid till ett moln och därmed påverka mängden nederbörd. Silverjodid binder små vattendroppar så att de samlas till större droppar, som faller till jorden som regn, snö eller hagel när de blir tyngre. Molnsådd kan ändra både mängden och form av nederbörd, och metoden används exempelvis på flygplatser för att avlägsna dimbankar.

Kemikalie skapar massiv nederbörd

När ett moln matas med kemikalien silverjodid hopas vattnet i molnet sig runt de tillförda partiklarna i form av vattendroppar eller iskristaller. Till slut faller de tunga silverjodidkärnorna som regn eller snö.

© Oliver Larsen

1. Brännkammare utsöndrar kemikalie

När ett moln närmar sig eldar forskare i en brännkammare som utsöndrar kemikalien silverjodid.

© Oliver Larsen

2. Silverjodid bildar vattendroppar

Silverjodid drar till sig, samlar och kondenserar fukten i molnet runt sin kärna så att det bildas vattendroppar eller iskristaller i molnet.

© Oliver Larsen

3. Konstgjord nederbörd faller från molnet

När dropparna eller iskristallerna är tillräckligt tunga faller de som regn eller snö.