I sina sneda träskor såg stallmästaren skeptiskt på när läkare i vita rockar åderlåter en häst på åtta liter blod.
Botemedel mot difteri – en elakartad epidemisk barnsjukdom, som ger andningsproblem och läderaktig hud i svalget – var A och O i början av 1900-talets Danmark.
Läkarna på danska seruminstitutet i Köpenhamn visste att kolleger på Pasteurinstituet i Paris ett par år tidigare hade lyckats med att skapa ett immuniseringsserum.
Serum kommer från plasma – en gulaktig vätska rik på antikroppar – som urskiljs ur blodkroppar när blodet koagulerar – det vill säga stelnar.
I det här fallet fick läkarna serum från hästar som hade överlevt difteri. Därefter gav de serumet intravenöst till människor som led av difteri – eller befann sig i farozonen för att bli smittad av sjukdomen. Metoden kallas passiv immunisering.
Och 1903 lyckades de danska läkarna framställa 8 800 doser. I dag är det 117 år sedan. Och nu ska samma urgamla metod betvinga det nya coronaviruset, SARS-CoV-2.
En kort sammanfattning av det nya coronaviruset
SARS-CoV-2 är ett coronavirus. Det ligger bakom de flesta vinterförkylningarna, som i allmänhet tillhör den lindriga sorten. Men i sällsynta fall muterar coronaviruset och smittar både djur och människor. Det är då som viruset blir farligt.
Det nya coronaviruset är okontrollerbart och har en dödlighet på omkring 3,4 procent. Flera tusen personer har avlidit världen över. Därför kallar WHO nu sjukdomen för en "pandemi".
De flesta människor som dör av sjukdomen är äldre eller har ett försvagat immunförsvar.
Viruset smittar mellan människor och överförs huvudsakligen genom droppar från en sjuk person som hostar eller nyser. Smitta kan dock även komma genom avföring.
Lars Østergaard, ledande överläkare på avdelningen för infektionssjukdomar på Århus Universitetssjukhus, är en av de forskare som snart arbetar med passiv immunisering av coronapatienter.
"Vi hoppas hitta immunitet hos friska personer, som har tillfrisknat efter en coronavirusinfektion – och därefter ge immunitet till personer som är smittade med coronavirus i tidigt stadium, så att sjukdomen inte utvecklas mer allvarligt", säger Lars Østergaard.
Den immunitet patienter får från passiv immunisering kan bestå från veckor till månader, berättar överläkaren.
Det finns nu mer än 120 000 personer i världen som är friska igen efter att ha varit smittade av det nya coronaviruset, enligt John Hopkins Institute.
Vad har denna metod, som utvecklades i slutet av 1800-talet i kampen mot difteri, att göra med den ni ska testa mot det nya coronaviruset?
"Principen är precis densamma. Då använde läkarna hästar. Men man kan överföra immunitet från alla slags djur – och människor. Samma metod användes exempelvis också mot svininfluensan H1N1 och ebola," säger han.
Kapplöpningen om att komma först
De danska forskarna är långt ifrån ensamma om att undersöka passiv immunisering.
John Hopkins Institute inleder snart liknande försök i Baltimore, USA, och man forskar också i passiv immunisering i både New York och Japan.
I Kina har forskare i ett försök på 275 patienter redan testat effekterna av den urgamla metoden. Där visade 91 av patienterna en förbättring efter behandlingen.
Överläkaren Lars Østergaard vill inte uttala sig om när ett serum kan vara klart i Danmark, men berättar att forskningen påbörjas om ett par veckor – och att tester på människor ska genomföras kort efter det.