Svamp kan bota oss när de används i pencilin och de kan smaka himmelskt när de tillagas på rätt sätt. De är en källa till liv och en viktig del av den biologiska mångfalden.
Men de kan också göra oss dödligt sjuka.
Det slår en ny studie av WHO nu fast. Faktum är att studien visar att svampinfektioner ligger bakom upp emot 1,5 miljoner dödsfall per år i världen, vilket motsvarar antalet dödsfall av tuberkulos.
Om trenden fortsätter i samma snabba takt står vi inför en potentiell pandemi som vi inte är rustade för att hantera. Ana Alastruey-Izquierdo, forskare i mikrobiologi.
En av huvudorsakerna till detta är att flera av svamparna har blivit resistenta mot antibiotika, vilket väcker oro bland de ledande forskarna på området.
– Om trenden fortsätter i samma snabba takt står vi inför en potentiell pandemi som vi inte är rustade för att hantera, säger forskaren Ana Alastruey-Izquierdo vid Carlos III Health Institute i Madrid.
Riktar in sig på det svagaste immunförsvaret
De flesta svampinfektioner är opportunistiska, vilket innebär att de främst drabbar personer som redan har ett försvagat immunförsvar som inte klarar av att stöta bort eller "äta" de infektioner som kommer utifrån.
Samtidigt som coronaepidemin orsakade kaos i Indien 2020 bröt även en epidemi av svampinfektionen mukormykos (eller ”svart svamp”) ut. Dödligheten var cirka 50 procent, delvis till följd av att många offer redan hade ett försvagat immunförsvar på grund av infektion med covid-19.
Det kan till exempel handla om personer som är drabbade av hiv, cancer eller covid-19, eller de som genomgår någon form av immunterapi eller har genomgått en transplantation.
19 svampar hotar folkhälsan
Bland världens svampar har WHO kategoriserat 19 grupper av svampar som utgör ett hot mot folkhälsan och rankat dem i tre huvudgrupper.
Av de tre huvudgrupperna är det särskilt den som omnämns som kritisk som vi bör vara uppmärksamma på och prioritera. Svamparna i denna grupp kännetecknas av att de har en högre resistensgrad och en högre dödlighet än övriga grupper.
Här finns bland annat jästsvampen Cryptococcus neoformans. Den kan leda till infektionen kryptokockos som uppstår i lungorna och därifrån kan spridas till resten av kroppen och i värsta fall utvecklas till hjärnhinneinflammation.
Forskarna bakom studien gläder sig över att utmaningen äntligen får uppmärksamhet, men påpekar också att det inte avsätts tillräckligt med medel för forskning inom området.