Ett blockerat blodkärl med blodpropp

VITT: Därför oroar sällsynt vaccinbiverkning

En helt ny sjukdom hotar att äventyra världens vaccinationsprogram mot covid-19. Här får du förklaringen till varför läkare ägnar särskild uppmärksamhet åt det sällsynta syndromet.

En helt ny sjukdom hotar att äventyra världens vaccinationsprogram mot covid-19. Här får du förklaringen till varför läkare ägnar särskild uppmärksamhet åt det sällsynta syndromet.

Shutterstock

När rapporter om blodproppar hos personer som vaccinerats mot covid-19 började spridas avbröts tillfälligt användningen av vacciner från AstraZeneca och Johnson & Johnson.

Orsaken till det går att hitta i ett syndrom som har fått namnet VITT och som uppstår på grund av att immunförsvaret begår ett misstag.

Utmaningen för hälsovårdsmyndigheterna är att syndromet, som är extremt sällsynt, är livshotande för dem som drabbas av VITT. Samtidigt ska det jämföras med risken att inte vaccineras och att då istället drabbas av coronaviruset.

De flesta länder har börjat använda vaccinerna igen, dock inte Danmark och Norge, samtidigt som Sydafrika helt har slutat använda AstraZenecas vaccin.

Bakom förbudet återfinns en riskbedömning som bland annat tar hänsyn till faran med syndromet, riskgrupper samt sjukdomsbild.

1. Vad är VITT?

VITT står för Vaccininducerad immuntrombotisk trombocytopeni och är en biverkning av covid-19-vacciner som orsakar ett lågt antal blodplättar, blödningar och blodproppar.

Dessa blodproppar uppstår ofta i komplexa regioner, såsom de största venerna i hjärnan och bukhålan.

Syndromet är förbluffande eftersom blodpropparna förekommer i samband med ett lågt antal blodplättar, något som vanligtvis utesluter varandra.

2. Hur uppstår VITT?

Forskare har hos VITT-patienter kunnat observera en ökad förekomst av antikroppar mot en signalmolekyl vid namn PF4. Den används vanligtvis för att få blodplättar att fästa sig vid varandra och stelna till klumpar. Paradoxalt nog kan antikroppen vara en del av en kemisk cocktail som kan orsaka blodproppar.

Exakt vilken mekanism det är hos VITT-patienter som utlöser hopklumpandet är inte känd. Men syndromet återspeglar ett annat sällsynt syndrom som uppstår hos de patienter som får det blodförtunnande preparatet heparin.

VITT jämförs med ett liknande syndrom som kallas HITT som utlöses av läkemedlet heparin. 0,3-1,6 procent av heparinmottagarna utvecklar HITT.

Så här orsakar vaccinet blodproppar.
© Roberts/Chaney, Journal For Nurse Practioners

Heparin fäster sig vid signalsubstanser

En blodplät (trombocyt, beige) avger signalsubstansen PF4 (grön) för att kalla till sig andra blodplättar och tillsammans få blodet att stelna (koagulera). Heparin (orange/röd) binder till PF4 så att blodet inte koagulerar.

Så här leder vaccinet till blodproppar.
© Roberts/Chaney, Journal For Nurse Practioners

Antikroppar fäster sig på komplexet

Hos vissa svarar kroppens immunceller (lila) på de kombinerade molekylerna och frisätter därför antikroppar (lila Y), som också fäster sig vid komplexet.

Så här kan ett vaccin orsaka blodpropp.
© Roberts/Chaney, Journal For Nurse Practioners

Blodplättar samlas i stabila klumpar

PF4, heparin och antikroppar sätter sig på plodplättarna och aktiverar dem så att de börjar kedja ihop sig och bilda blodproppar - det diametralt motsatta av vad behandlingen borde göra. Andra blodplättar löses upp, vilket är förklaringen till det låga antalet blodplättar.

Tidigare har exempelvis patienter med virusinfektioner eller knäpatienter fått blodproppar som beter sig som heparinblodproppar, även om de inte har fått det blodförtunnande preparatet.

Forskarna tror att immunförsvaret i sig sätter igång kedjereaktionen, vilket de också misstänker att VITT gör.

3. Vem drabbas av VITT?

Hittills har kvinnor ansetts tillhöra den största riskgruppen för VITT, men även män drabbas.

I granskningar från Europa och England som baseras på AstraZeneca-vaccinet är patienterna i allmänhet:

  • Under 50 år (den äldsta var 77)
  • Kvinnor - två tredjedelar av de drabbade var kvinnor
  • Hade även andra riskfaktorer för att utveckla blodproppar.

De första granskningarna visar att blodproppar efter Johnson & Johnson-vaccinet i större utsträckning drabbar kvinnor, men enligt experter förväntas siffrorna för de båda vaccinerna i princip vara desamma.

En stor utmaning för läkarna är att de inte i förväg kan bedöma vem som riskerar att utveckla VITT efter en vaccinering.

Eftersom VITT drabbar den något yngre befolkningen som vanligtvis inte blir allvarligt sjuk av covid-19 har flera länder tillfälligt avbrutit användningen av vaccinerna.

I Danmark har myndigheterna valt att helt sluta använda AstraZenecas och Johnson & Johnsons vacciner eftersom risken att drabbas av en blodpropp efter vaccinering är högre än risken för att dö av covic-19 bland den befolkningsgrupp som främst drabbas av VITT.

Mellan en femtedel och en tredjedel av patienter med VITT dör.

Blodpropp sitter fast i blodkärl.

© Shutterstock

Myndigheterna är oeniga om faran med VITT

Olika hälsovårdsmyndigheter baserar sina bedömningar på delvis olika siffror och det råder stor osäkerhet bland uttalandena.

Danmark
AstraZeneca: VITT drabbar 25 av 1 000 000
Johnson & Johnson: 7 av 1 000 000

England
AstraZeneca: VITT drabbar 10,5 av 1 000 000
Johnson & Johnson: Används inte.

EU
AstraZeneca: 3,44 av 1 000 000
Johnson & Johnson: 0,88 av 1 000 000

USA
AstraZeneca: Används inte.
Johnson & Johnson: 1,13 av 1 000 000

Blodansamlingar under huden.

Små blodansamlingar är en varningssignal efter covid-19-vaccination.

© Shutterstock

4. Vilka är symptomen på VITT?

Symptom på VITT uppstår mellan tre och 30 dagar efter vaccination. Om läkare upptäcker en låg mängd blodplättar hos en person som nyligen vaccinerat sig kan det vara ett tecken på begynnande VITT.

Lyckligtvis går det att behandla VITT om symtomen upptäcks. Både antikroppar från blodgivare och rätt blodförtunnande läkemedel kan motverka syndromet.