VITT: Därför oroar sällsynt vaccinbiverkning

När rapporter om blodproppar hos personer som vaccinerats mot covid-19 började spridas avbröts tillfälligt användningen av vacciner från AstraZeneca och Johnson & Johnson.

Orsaken till det går att hitta i ett syndrom som har fått namnet VITT och som uppstår på grund av att immunförsvaret begår ett misstag.

Utmaningen för hälsovårdsmyndigheterna är att syndromet, som är extremt sällsynt, är livshotande för dem som drabbas av VITT. Samtidigt ska det jämföras med risken att inte vaccineras och att då istället drabbas av coronaviruset.

De flesta länder har börjat använda vaccinerna igen, dock inte Danmark och Norge, samtidigt som Sydafrika helt har slutat använda AstraZenecas vaccin.

Bakom förbudet återfinns en riskbedömning som bland annat tar hänsyn till faran med syndromet, riskgrupper samt sjukdomsbild.

1. Vad är VITT?

VITT står för Vaccininducerad immuntrombotisk trombocytopeni och är en biverkning av covid-19-vacciner som orsakar ett lågt antal blodplättar, blödningar och blodproppar.

Dessa blodproppar uppstår ofta i komplexa regioner, såsom de största venerna i hjärnan och bukhålan.

Syndromet är förbluffande eftersom blodpropparna förekommer i samband med ett lågt antal blodplättar, något som vanligtvis utesluter varandra.

2. Hur uppstår VITT?

Forskare har hos VITT-patienter kunnat observera en ökad förekomst av antikroppar mot en signalmolekyl vid namn PF4. Den används vanligtvis för att få blodplättar att fästa sig vid varandra och stelna till klumpar. Paradoxalt nog kan antikroppen vara en del av en kemisk cocktail som kan orsaka blodproppar.

Exakt vilken mekanism det är hos VITT-patienter som utlöser hopklumpandet är inte känd. Men syndromet återspeglar ett annat sällsynt syndrom som uppstår hos de patienter som får det blodförtunnande preparatet heparin.

Tidigare har exempelvis patienter med virusinfektioner eller knäpatienter fått blodproppar som beter sig som heparinblodproppar, även om de inte har fått det blodförtunnande preparatet.

Forskarna tror att immunförsvaret i sig sätter igång kedjereaktionen, vilket de också misstänker att VITT gör.

3. Vem drabbas av VITT?

Hittills har kvinnor ansetts tillhöra den största riskgruppen för VITT, men även män drabbas.

I granskningar från Europa och England som baseras på AstraZeneca-vaccinet är patienterna i allmänhet:

• Under 50 år (den äldsta var 77)
• Kvinnor - två tredjedelar av de drabbade var kvinnor
• Hade även andra riskfaktorer för att utveckla blodproppar.

De första granskningarna visar att blodproppar efter Johnson & Johnson-vaccinet i större utsträckning drabbar kvinnor, men enligt experter förväntas siffrorna för de båda vaccinerna i princip vara desamma.

En stor utmaning för läkarna är att de inte i förväg kan bedöma vem som riskerar att utveckla VITT efter en vaccinering.

Eftersom VITT drabbar den något yngre befolkningen som vanligtvis inte blir allvarligt sjuk av covid-19 har flera länder tillfälligt avbrutit användningen av vaccinerna.

I Danmark har myndigheterna valt att helt sluta använda AstraZenecas och Johnson & Johnsons vacciner eftersom risken att drabbas av en blodpropp efter vaccinering är högre än risken för att dö av covic-19 bland den befolkningsgrupp som främst drabbas av VITT.

Mellan en femtedel och en tredjedel av patienter med VITT dör.

4. Vilka är symptomen på VITT?

Symptom på VITT uppstår mellan tre och 30 dagar efter vaccination. Om läkare upptäcker en låg mängd blodplättar hos en person som nyligen vaccinerat sig kan det vara ett tecken på begynnande VITT.

Lyckligtvis går det att behandla VITT om symtomen upptäcks. Både antikroppar från blodgivare och rätt blodförtunnande läkemedel kan motverka syndromet.