"Vi blir oftare förkylda på vintern"

Sant

När du fryser fungerar ditt immunförsvar sämre och då blir du mer mottaglig för smitta av alla sorters virus och bakterier.

En av orsakerna är att blodkärlen dras ihop i kylan för att inte förlora för mycket värme till omgivningarna. När blodflödet reduceras tillförs luftvägarnas slemhinnor färre immunceller och antikroppar från blodet. På så sätt får förkylningsvirus större chans att undvika immunförsvarets angrepp, så att de kan infektera vävnadens celler och föröka sig.

Om du blir förkyld är emellertid inte bara en fråga om huruvida immunförsvarets trupper hinner fram till de attackerade cellerna i tid. Immunologen Akiko Iwasaki från Yale University i Connecticut, USA, påvisade 2015 att kylan hämmar immunförsvaret och gör det mindre effektivt när temperaturen sjunker.

Forskaren odlade celler från näsans slemhinnor hos möss under kontrollerade förhållanden i laboratoriet och infekterade dem med rinovirus, som är ett av de vanligaste förkylningsvirusen. Resultaten visade att alla förvarsverk fungerade avsevärt mer effektivt vid 37 grader än vid 33 grader, och att en del av dem till och med opererade för halv styrka vid den låga temperaturen.

Sant

Förkylning går inte att bota och de goda råden om exempelvis varm mjölk med honung får inget entydigt stöd av vetenskapen. Men drycken kan få dig att känna dig bättre.

Vi förlorar mängder av vätska när näsan rinner och vi nyser konstant, och därför är den bästa kuren mot förkylning att slappna av och se till att fylla på med tillräckligt vätska.

Vätskan bör dock inte vara alkohol eller koffeinhaltiga drycker, eftersom de är vätskedrivande och bara förvärrar problemet. En del vetenskapliga studier har visat att just honung och mjölk kan ha en gynnsam effekt på symtomen i samband med förkylning.

Honung kan framför allt motverka hosta hos barn, men en del studier har även kommit fram till att honung förkortar sjukdomsförloppet i samband med förkylning, samt reducerar halsbesvären. Studierna har kommit fram till varierande resultat, så forskarna kan inte uttala sig entydigt om honungens effekt.

Mjölkens eventuella effekt beror på dryckens innehåll av proteinet laktoferrin, som stimulerar kroppens naturliga immunförsvar mot virus. De flesta försöken har emellertid utförts genom att ge försökspersonerna proteinet i ren form eller tillsammans med andra läkemedel. Det är därför osäkert om laktoferrin också har en effekt när vi får det i ett glas varm mjölk, där koncentrationen av proteinet kan variera samtidigt som uppvärmningen kan reducera effekten.

Liknande studier har gjorts angående C-vitamin och ingefära, men i de fallen tyder inte resultaten på någon gynnsam inverkan på förkylning.

Falskt

Förkylning smittar när viruset överförs från en sjuk persons övre luftvägar till en annan persons slemhinnor i näsa, mun eller ögon.

Förkylningsvirus är mycket smittsamma, vilket innebär att en vuxen människa blir förkyld i genomsnitt tv-tre gånger om året, medan siffran ligger ända upp på 6-12 gånger för barn. Virus infekterar näsans slemhinnor, varpå näsan börjar rinna med ett vattnigt sekret, som med tiden blir gult och trögflytande. Sekretet – snoret – är fullt med nybildade viruspartiklar som kan smitta andra. Detta kan ske på tre sätt.

Oftast sker det genom direkt fysisk hand-mot-hand-kontakt, när en förkyld person har torkat sin rinnande näsa med fingrarna och skakar hand med en annan person, som därefter gnider sig i ögonen.

Indirekt fysisk handkontakt är också vanligt om viruspartiklar har landat på en yta, som exempelvis ett dörrhandtag, som därefter vidrörs av andra. Förkylningsvirus är dock ganska klena och är bara smittsamma under en till två timmar utanför kroppen.

Nysningen hamnar först på tredjeplats bland de vanligaste sätten en förkylning kan smitta på. När en sjuk person nyser flyger små droppar sekret med viruspartiklar genom luften, och personer som står inom två meters avstånd riskerar att andas in partiklarna och smittas.

Den gyllene regeln för att undvika att smittas av förkylning är därför att tvätta händerna eller använda handsprit regelbundet.

Falskt

Hundratals olika virus ger förkylningsliknande symtom.

Förkylning är en virusinfektion i de övre luftvägarna och medan vi exempelvis bara kan få influensa av tre närbesläktade virus – influensavirus A, B eller C plus deras undertyper – så kan mer än 200 virus från åtta olika virusfamiljer vara orsaken till en förkylning.

Att vi överhuvudtaget talar om förkylning som en enda sjukdom beror på att de många virusen ger i stort sett samma symtom. Oftast är det halsont, rinnande näsa, hosta och nysningar, och symtomen går vanligtvis över efter två till tio dagar.

Den vanligaste orsaken till förkylning är de så kallade rinovirusen, men även coronavirus kan ge förkylning. Det rör sig dock inte om den typ av coronavirus som har fått namnet SARS-CoV-2 under den coronapandemi som har drabbat hela världen.

Gemensamt för samtliga förkylningsvirus är att de infekterar slemhinnorna i de övre luftvägarna, det vill säga näsan, halsen, bihålorna och struphuvudet.

Virus gör inte i sig själva särskilt stor skada på den infekterade vävnaden och symtomen på förkylning beror främst på den inflammation som uppstår av immunförsvarets försök att övervinna infektionen.

Sant

Vi kan bli förkylda på sommaren, men det händer betydligt oftare på vintern. Dessutom är det olika virus som gör oss sjuka under de olika årstiderna.

Förkylningsvirus är stabilast i kyla och kan därför överleva längre på ett dörrhandtag eller liknande, vilket ökar risken att en ny person smittas.

Ett amerikanskt försök har visat att ett av de vanligaste förkylningsvirusen har 91 procents chans att överleva ett dygn under en typisk vintertemperatur på sex grader. I sommarvärme på 23 grader störtdyker överlevnadschansen till bara tre procent och om virus sitter på huden vid vanlig kroppstemperatur har det bara 0,03 procents chans att överleva ett helt dygn.

Det är emellertid inte temperaturen som är den viktigaste orsaken till att vi oftare blir förkylda på vintern.

När det blir kallt och mörkt ute söker vi oss inomhus. Det för oss närmare varandra och i närkontakt med många fysiska föremål, exempelvis dörrhandtag, fjärrkontroller och ljuskontakter som vi alla vidrör.

Om en förkyld person nyser inomhus kan ett virus hänga kvar i det slutna rummets luft i mikroskopiska droppar kallade aerosoler i timtal, och då riskerar andra personer att andas in dropparna och smittas.

Luftfuktigheten är i allmänhet längre på vintern än sommaren, och därför kan de virushaltiga dropparna hålla sig svävande i luften under längre tid, innan de likt såpbubblor faller till marken.

Vinterhalvåret är högsäsong för förkylningar, eftersom fler av de virus som kan orsaka sjukdomen florerar under den årstiden. Även om rinoviruset, som är den vanligaste orsaken till förkylningar, samt entero- och parainfluensaviruset inte är aktiva under de mörkaste vintermånaderna, så förekommer de rikligt på vården och hösten, då många drabbas av en så kallad sommarförkylning.

Respiratoriskt syncytievirus (RS-virus), coronavirus och influensavirus, som tillsammans orsakar mer än var tredje förkylning, är däremot endast aktiva på vintern.