Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Handskeklædt hånd doserer en kanyle med vaccine.

Vetenskapen besvarar vaccinskeptikernas bästa frågor

Skador? Säkerhet? Tvång? Vaccinskeptikerna har många åsikter – men få av dem bygger på fakta.

Shutterstock

Skepsisen gentemot coronavaccinerna har frodats ända sedan läkemedelsföretagen började rapportera att deras versioner snart var redo att godkännas.

Men nu visar opinionsundersökningar att allt fler trots allt vill ha en vaccininjektion om möjligheten erbjöds här och nu.

I mitten av november 2020 ville 28 procent av den svenska befolkningen gärna ta emot vaccinet, medan hela 46 procent definitivt skulle tacka ja i januari i år.

Samma bild avtecknas i våra grannländer:

  • Norge: Ökning från 28 procent till 46 procent
  • Danmark: Ökning från 40 procent till 62 procent
  • Finland: Ökning från 24 procent till 44 procent
  • Nederländerna: Ökning från 28 procent till 51 procent
  • Storbritannien: Ökning från 41 procent till 71 procent

I vissa länder är vaccinskepsisen fortfarande mycket vanlig. I Frankrike vill fortfarande 44 procent av befolkningen inte ta emot vaccinet, medan 66 procent av den japanska befolkningen inte litar på coronavaccinerna.

På Illustrerad Vetenskap anser vi att skepsis är sunt – i synnerhet i kombination med fakta. Därför ger vi här svar på ett flertal av vaccinskeptikernas återkommande frågor:

1. "Om ett vaccin är ofarligt, hur bekämpar det då virusinfektioner?"

Vaccinet bekämpar inte själva infektionen, vaccinet lär kroppen att kämpa mot infektionen.

Med ofarligt menas inte att ett vaccin är lika harmlöst som en droppe vatten. Vacciner innehåller en så kallad aktiv ingrediens, som består av en försvagad eller inaktiv version av det virus som kroppen ska lära sig att känna igen och besegra.

Därför injiceras mottagaren med en mikroskopisk och noga uppmätt dos av sjukdomen. En vanlig vaccindos på 0,5 milliliter innehåller några mikrogram – miljondelar av ett gram – av den aktiva ingrediensen.

Pfizer och Modernas vacciner innehåller exempelvis 30 respektive 100 mikrogram av den aktiva ingrediensens rna. Huvudvärkstabletter kan innehålla 500 mikrogram av den aktiva ingrediensen, exempelvis paracetamol.

Så fungerar ett vaccin

Ett vaccin förbereder vårt immunförsvar på ett virus eller en bakterie.

2. "Varför ska jag riskera att få allvarliga vaccinskador?"

Den vetenskapliga litteraturen skiljer mellan två typer av följdverkningar av vaccinationer:

  • Biverkningar, exempelvis feber eller ömhet.
  • Vaccinskador, exempelvis allergiska reaktioner.

Ett vaccin har alltid biverkningar; 5–15 procent av mottagarna av mässlingsvaccinet får exempelvis feber.

Lindriga vaccinskador omfattar även kliande förhårdnader – granulomer – som är bestående.

Mer allvarliga skador, som kräver inläggning på sjukhus, uppstår enligt WHO hos av av tusen till en miljon. De svåra skadorna och dödsfallen är så sällsynta att de är svåra att undersöka statistiskt.

Däremot uppskattar WHO att 2–3 miljoner dödsfall årligen har undvikits tack vare vaccinationsprogram. Vi vaccinerar därför att det är bättre än att bli smittad av sjukdomen.

Myndigheter bedömer biverkningar

Hittills har det varit vaccinföretagen själva som har tillhandahållit uppgifter om biverkningarna av sina produkter. Men nu publicerar de brittiska myndigheterna sin bedömning av Pfizer-vaccinet.

  • Vanliga biverkningar, kan förekomma hos fler än 1 av 10 personer:

    • Smärta/ömhet runt injektionen (+80% av alla vaccinerade)
    • Trötthet (+60%)
    • Huvudvärk (+50%)
    • Muskelsmärta (+30%)
    • Frossa (+30%)
    • Smärta i lederna (+20%)
    • Feber (+10%)
  • Vanliga biverkningar, kan förekomma hos fler än 1 av 10 personer:

    • Svullnad vid injektionsstället
    • Rodnad vid injektionsstället
    • Illamående
  • Sällsynta biverkningar, kan förekomma hos upp emot 1 av 10 personer:

    • Svullna lymfkörtlar
    • Krasslig

3. "Hur kunde de framställa coronavaccinet så snabbt?"

Ampuller med coronavirusvaccin på löpande band hos läkemedelsföretag
© Shutterstock

Historiskt sett har vacciner tagit tio, tolv till femton år att utveckla. Men påssjukevaccinet tog exempelvis bara fyra år att utveckla på 1960-talet. Utvecklingen gick så fort därför att man sedan tidigare hade genomfört en stor del av det vetenskapliga förarbetet – och detsamma gäller COVID-19.

AstraZeneca-vaccinet bygger exempelvis på en så kallad virusvektor, som fungerar som en mall. Kort sagt ska mallen bara tillföras proteiner från det virus som vaccinet ska bekämpa.

Vaccintillverkare har också förkortat utvecklingstiden på grund av föregående forskning i vacciner mot utbrottet av SARS 2002. Viruset bakom det utbrottet är till cirka 80 procent genetiskt identiskt med det aktuella coronaviruset SARS-CoV-2.

Kunskap från SARS pekade exempelvis också ut spikeproteinet – virusets nyckel till hur det tränger in i kroppen – som den punkt vacciner måste lära kroppen att angripa. Redan i mars kunde kinesiska forskare publicera en kartläggning av virusets kompletta arvsmaterial, bland annat spikeproteinet.

Slutligen är Moderna och Pfizers varianter så kallade rna-vacciner, som kan tillverkas 100 procent artificiellt i laboratoriet, vilket påskyndar processen. Andra typer av vacciner måste exempelvis tillföras levande partiklar utifrån, odlas och skördas, vilket tar längre tid.

4. Hur vet vi att coronavaccinerna inte leder till sjukdomar på lång sikt?

Det finns inga garantier mot långsiktiga biverkningar hos de nya vaccinerna, men antagningar om att de kommer att ha dolda, långvariga konsekvenser bygger inte på fakta.

För det första visar erfarenheter från tidigare vacciner att allvarliga biverkningar – som allergiska reaktioner – oftast uppstår kort efter injicering.

För det andra är mycket få fall av moderna vaccinera misstänkta att ha allvarliga, långsiktiga biverkningar.

Det mest omtalade exemplet är Pandemrix som 2009 användes mot svininfluensa. I Sverige och Finland började man misstänka att Pandemrix ökade risken för narkolepsi hos barn och ungdomar med fyra respektive nio gånger. En studie från Stanford University 2011 kom emellertid fram till att en ökad förekomst av narkolepsi var ett resultat av virusinfektioner i de övre luftvägarna – som exempelvis efter smitta med svininfluensa – och alltså inte berodde på vaccinet.

Påståenden om att MFR-vaccinet leder till autism och att HPV-vaccinet medför oförklarlig smärta är inte heller vetenskapligt underbyggda.

Ändå kommer vaccinationerna mot coronaviruset att noga övervakas i den så kallade fjärde fasen – en testfas som inleds efter godkännandet av vaccinet, med syfte att spåra eventuella följdverkningar utanför laboratorieförsöken.

5. Varför tvingas vi att ta ett vaccin?

© Shutterstock

En politisk drivkraft bakom motståndet mot vacciner är att medborgare blir tvingade. Men ”medicinsk behandling utan samtycke” finns beskrivet i konventionerna om skydd för de mänskliga rättigheterna. Även om det finns rättslig grund att genomföra tvångsvaccinationer, kommer de att befinna sig på gränsen av de mänskliga rättigheterna.

Kollektivt tvång ser inte ut att vara en realistisk lösning i nuläget.

Vaccinmotståndare talar också om indirekt tvång: att icke-vaccinerade kommer att nekas att flyga eller besöka konserter. I länder som Storbritannien och Australien har sådana begränsningar varit på tal.

Juridiskt sett har privata företag som flygbolag och konsertarrangörer rätt att själva avgöra vem de släpper in, vilket inkluderar personer utan kläder, mycket berusade personer – eller människor som inte är vaccinerade.

Läs också:

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj