Allergier orsakas av ett förvirrat immunförsvar som överreagerar på ämnen som normalt inte orsakar skada – såsom pollen, husdjurspäls, dammkvalster, insektsbett och vissa livsmedel.
Ämnena kallas allergener och ger vanliga allergiska symtom som snuva, klåda och astma.
I svåra fall kan en allergisk reaktion leda till farliga anafylaktiska anfall där problem med andningen och fallande blodtryck kan leda till svimning och i värsta fall döden.
Histaminer får lungorna att dra ihop sig
Symtomen uppstår på grund av att kroppen producerar antikroppen immunglobulin E (IgE), som känner igen allergenerna.
När antikroppen binder till ett allergen, exempelvis ett pollen larmas immunförsvarets mastceller, som börjar utsöndra signalsubstansen histamin.
Signalsubstansen kommunicerar med exempelvis nerver och muskler, och histaminet kan bland annat signalera till musklerna i lungorna att dra ihop sig, vilket kan leda till allergiska symtom såsom astma eller anafylaktiska attacker.
Histaminerna kontrolleras med antihistaminer, som är det mest använda läkemedlet mot allergi.
Ett överkänsligt immunförsvar kan vara ärftligt. Studier visar att risken hos barn med allergiska föräldrar är mellan 50 och 80 procent att barnen utvecklar sjukdomen.
Om endast en av föräldrarna är allergisk är risken mellan 30 och 50 procent, medan ett barn utan närstående allergiker enbart löper tolv procents risk för att bli allergisk.
Tolv procent är risken för att ett barn ska utveckla allergier – även om ingen av föräldrarna är allergisk.