Ett vaccin är det bästa redskapet vi har mot sjukdomar. Därför arbetar forskare över hela världen för högtryck med att utveckla ett vaccin mot det nya coronaviruset.
Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, kommer ett vaccin att dröja ett och ett halvt år, vilket ger viruset ett relativt stort tidsspann att fortsätta skapa kaos.
Kort om det nya coronaviruset SARS-CoV-2
Det nya coronaviruset har under flera månader gått under namnen 2019-nCoV och Wuhan coronavirus.
På ett pressmöte den 11 februari 2020 namngav Världshälsoorganisationen (WHO) dock officiellt det nya coronaviruset och den sjukdom det orsakar.
Viruset har fått namnet SARS-CoV-2, en förkortning av Severe Acute Respiratory Syndrome Coronavirus 2, medan sjukdomen nu kallas COVID-19.
-
Vad för sorts virus är det?
Viruset SARS-CoV-2 är ett så kallat coronavirus. Det är en virustyp som ligger bakom de flesta av vintern förkylningar och som generellt sett till hör den harmlösa sorten. I sällsynta fall kan ett coronavirus dock mutera och smitta från djur till människa och det är så de kan bli farliga.
Sjukdomarna SARS och MERS är också coronavirus.
-
Hur har det uppstått?
Det nya coronaviruset tros ha uppstått på en fisk- och djurmarknad i den kinesiska miljonstaden Wuhan. Där har ett djur troligen burit på viruset och smittat någon av alla de människor som har kommit i kontakt med det.
Det har ännu inte gått att påvisa vilket djur som ligger bakom den första smittan, men ormar, fladdermöss och myrkottar har på sistone tillhört de huvudmisstänkta.
-
Hur smittar den?
Viruset smittar människor emellan, och forskare tror att viruset primärt överförs genom droppar när en sjuk person hostar eller nyser. Smitta kan dock även ske genom avföring.
Enligt Världshälsoorganisationen WHO för en smittad person vidare coronaviruset till 2–2,5 personer.
-
Hur många har smittats?
Sedan de första rapporterna om viruset i december 2019 har antalet stigit till flera tusen. I början av utbrottet fanns de flesta smittade i Kina, men nu befinner sig de flesta smittade långt utanför de kinesiska gränserna.
-
Vilka är symptomen?
Viruset kan ge symptom som hosta, uttalad trötthet, feber och andningsproblem. I svåra fall kan sjukdomen också utvecklas till lunginflammation och organsvikt.
-
Vilken behandling finns att få?
Om symptomen är begränsade till hosta, feber och trötthet, behandlas viruset som en normal fökylning. Om den smittade får lunginflammation kan sjukhusvistelse bli nödvändig.
Den lunginflammation som viruset kan orsaka är nämligen viral och inte bakteriell. Därför har antibiotika ingen verkan.
Behandlingen blir då att stödja den smittades lungfunktion och ge rikligt med vätska.
-
Hur många har avlidit?
Till dags dato har 137 666 personer avlidit av det nya coronaviruset. Det innebär en dödlighet på mindre än två procent, vilket inte är någon hög siffra. SARS har exempelvis en dödlighet på tio procent.
De flesta människor som har avlidit av sjukdomen har varit äldre eller haft ett försvagat immunförsvar.
Tidshorisonten kan låta nedslående, men vaccinutveckling är en komplicerad process och det tar faktiskt normalt tre till fem år att utveckla ett helt färdigt vaccin.
Insatsen för att utveckla ett vaccin mot det nya coronaviruset ligger alltså redan i en extraordinär hög växel, och många hinder har redan undanröjts.
Kartlagt och reproducerat på under en månad
Innan ett vaccin kan utvecklas måste virusets genetiska information, dess så kallade rna, kartläggas och i början av 2020 rapporterade kinesiska myndigheter att de hade coronavirusets hela rna-sekvens på plats.
Det blev startskottet för att odla viruset i ett laboratorium, och bara ett par veckor senare lyckades forskare från Doherty University i Australien med den uppgiften.
Därifrån kunde arbetet med att förstå viruset börja – en uppgift som just nu försiggår på flera institutioner över hela världen.
Så här fungerar ett vaccin
Ett vaccin förbereder vårt immunförsvar mod ett virus eller en bakterie.
Djurmodeller ska ge svar
För att bli klokare på coronaviruset blir det först nödvändigt att odla det i tillräckligt stor mängd, för att kunna testa viruset på olika sätt. Därefter ska forskare utveckla en biologisk modell, en så kallad djurmodell, som kan avslöja hur viruset beter sig i kroppen – från smitta till utbrott.
Man använder vissa utvalda djur, som har fysiologiska likheter med människan, exempelvis grisar och möss. Denna process kan vara komplex och utdragen, men forskare har den fördelen att det nya coronaviruset delar 80–90 procent av sin genetiska information med SARS.
Därför är det mycket möjligt att de djurmodeller som användes för att forska kring SARS också kan användas till att utforska det nya coronaviruset.
Vaccin kan vara levande eller döda
-
Levande, försvagat vaccin
Vaccinet innehåller virus eller bakterier som lever men som är försvagade eftersom de har odlats i celler som försvårar deras reproduktion. Organismen tvingas då att anpassa sig till den fientliga miljön och blir därmed sämre på att infektera människor.
Används mot: MPR, gula febern, tuberkulos -
Dött vaccin
Organismerna dödas med värme, strålning eller kemikalier innan de används i vaccinet. Därmed finns ingen smittrisk. I gengäld försämras vaccinets effekt, vilket innebär att man ofta måste vaccinera om.
Används mot: Influensa, kikhosta -
Komponentvaccin
Innehåller bara de delar som immunförsvaret reagerar på, exempelvis proteiner på virusets eller bakteriens yta. Komponenterna utvinns kemiskt eller produceras med DNA-teknik.
Används mot: HPV
Med resultaten från djurmodellen kan ett vaccin börja ta form. När ett potentiellt vaccin har tagits fram, måste det genomgå djurförsök, i vilka forskarna säkerställer att vaccinet gör vad det ska och orsakar skada genom att exempelvis bryta ned levande vävnad.
I början av februari bekräftade forskare på Imperial College i England att de har börjat testa sitt vaccin på möss. Andra institutioner har också rapporterat att de nu testar sina vaccin på djur.
Om vaccinet genomgår djurförsöken utan problem, går det vidare till kliniska försök på människor. Dessa försök är uppdelade i flera faser, som var för sig kan ta flera månader att genomföra.
I mitten av mars meddelade den amerikanska hälsomyndigheten National Institute of Health att de har utvecklat ett potentiellt vaccin tillsammans med biotechföretaget Moderna. Vaccinet har bara kortvarigt testats på möss, och denna månad ska försök börja göras på människor..
Amerikanska läkemedelsföretaget Inovio Pharmaceuticals och kinesiska biotechföretaget Beijing Advaccine Biotechnology börjar också att testa sitt vaccin på människor i april.
Om vaccinen klarar de kliniska försöken utan problem, skickas de sedan vidare till läkemedelsmyndigheterna för ett slutgiltigt godkännande.
Läkemedelsmyndighet trampar gasen i botten
I Europa är det den Europeiska Läkemedelsmyndigheten (EMA) som utvärderar och godkänner nya läkemedel och vaccin.
Det tar normalt upp till 210 dagar att få ett läkemedel godkänt av EMA, men i akuta situationer kan processen påskyndas till omkring 70 dagar, eftersom man tillämpar en speciell nödprocedur. Då skickar vaccinföretaget fortlöpande in data för utvärdering i stället för att skicka in alltihop när det är klart.
I början av februari aktiverede EMA nödproceduren mot det nya coronaviruset. Proceduren har tidigare använts till svinifluensan H1N1, och den tillämpades även när ebola härjade 2014.
När läkemedelsmyndigheter har godkänt ett vaccin riktas uppmärksamheten till sist mot tillverkningen av vaccinet. Det är nämligen viktigt att hitta en produktionsmodell som tillåter effektiv och billig massproduktion, för att sätta fart på en global distributionen.
Mutationer kan fälla vaccin
Det nya coronaviruset har redan muterat, när det hoppade från djur till människor och sedan började smitta människor emellan. Det föreligger därför stor risk att viruset kan mutera igen, vilket kan sätta käppar i hjulen på vaccinutvecklingen.
Mutationen kan medföra att viruset förgrenar sig i olika variationer, precis som influensa. Det kan också leda till att virusets egenskaper stärks eller försvagas. Oavsett vilket, så kan mutationer snabbt göra ett potentiellt vaccin obrukbart, eftersom virusets genetiska information förändras.
Därför är utvecklingen av ett vaccin samtidigt en kamp mot klockan, och forskare måste hela tiden vara redo att byta spår om viruset utvecklas. De senaste testerna visar dock att det nya coronaviruset hittills är relativt stabilt.
