Röda kors-medarbetare transporterar offer för spanska sjukan

Upp till kamp mot mördarviruset – med 102 års mellanrum

Stängda skolor, förbud mot att träffas, ingen nära kontakt. Låter det bekant? Samma restriktioner och förbud som ska bromsa coronaviruset utfärdades också år 1918 då spanska sjukan bröt ut. Den gången miste 50-100 miljoner människor livet under en av de värsta pandemierna i människans historia. I dag säkerställer blixtsnabb kommunikation och modern läkarvetenskap att coronaviruset får möta en motståndare som är betydligt mer redo för strid.

Stängda skolor, förbud mot att träffas, ingen nära kontakt. Låter det bekant? Samma restriktioner och förbud som ska bromsa coronaviruset utfärdades också år 1918 då spanska sjukan bröt ut. Den gången miste 50-100 miljoner människor livet under en av de värsta pandemierna i människans historia. I dag säkerställer blixtsnabb kommunikation och modern läkarvetenskap att coronaviruset får möta en motståndare som är betydligt mer redo för strid.

AKG/Ritzau Scanpix

Sjukhuset i Kansas i USA har 2 000 platser, men just denna dag ligger här 8 000 febersjuka patienter intill varandra med andningssvårigheter.

Liksom tusentals andra människor har de drabbats av det globala viruset och läkarna står maktlösa. Samtidigt som patienterna dör framför läkarnas ögon är det enda de kan göra att försöka lindra sjukdomen hos dem som fortfarande är vid liv.

Pandemin härjar som värst och året är 1918.

Nödsjukhus under spanska sjukan i 1918

Ett nödsjukhus i Camp Funston, Kansas, under utbrottet av spanska sjukan 1918.

© US Army

Under de drygt 100 år som har gått sedan 1918 har jorden varit förskonad från en dödlig pandemi.

Då dog den så kallade spanska sjukan ut av sig själv efter att ha haft ihjäl av upp emot fem procent av jordens befolkning. 2019 dök dock en ny hemsk pandemi upp som nu förlamar hela världen.

I dag kan ett virus spridas blixtsnabbt via flygresor och drabba jordens 550 miljonstäder på några få veckor.

Med samma dödlighet som spanska sjukan skulle coronaviruset leda till att hundratals miljoner människor dör. Men så illa kommer det inte bli.

Det nya coronaviruset och spanska sjukan utvecklas nämligen helt annorlunda och viktigast av allt: Mänskligheten är en betydligt mer stark motståndare i dag.

100 års läkarvetenskap och modern teknik har gjort mänskligheten till en mycket bättre beväpnad fiende.

Mikroskopi av spanska sjukan
© Jim Gathany/CDC

Spanska sjukan (H1N1)

  • Namn: Spanska sjukan är uppkallad efter det land där tidningarna först nämnde sjukdomen. Termen H1N1 anger virusets egenskaper, exempelvis speciella proteiner på det yttre skalet på viruset.
  • Ursprung: Eventuellt ett militärläger i Kansas, USA.
  • Virustyp: Influensavirus
  • Svårast drabbade: Unga vuxna.
  • Antal smittade: Uppskattningsvis 500 miljoner
  • Antal dödsfall: 50-100 miljoner personer
  • Dödlighet: Cirka tio procent
  • Primära infektionsvägar: Droppar från hosta, nysningar och liknande.
  • Medicinsk kunskap: Läkarna kände inte till den exakta orsaken.
  • Varning: Tidningar ger råd och vägledning till sina läsare.
Mikroskopi av det nya coronaviruset
© NIAID

Coronavirus (SARS-COV-2)

  • Namn: Förkortning för Severe acute respiratory syndrome coronavirus. Ett annat liknande coronavirus, SARS, fick 2003 namnet SARS-COV. Därför ingår ett tvåsiffrigt nummer i namnet på det nya coronaviruset. Sjukdomen som coronavirus orsakar, covid-19, är en förkortning för Coronavirus disease 2019.
  • Ursprung: Ursprung på Huanan-marknadeni den kinesiska miljonstaden Wuhan.
  • Virustyp: Coronavirus
  • Svårast drabbade: Äldre försvagade människor.
  • Antal smittade: Drygt 50 miljoner personer är smittade (18 november 2020). Se uppdaterade siffror här.
  • Antal döda: 1,3 miljoner personer har dött (18 november 2020) Se uppdaterade siffror här.
  • Dödlighet: Cirka 3-4 procent.
  • Primära infektionsvägar: Droppar från hosta, nysningar och liknande.
  • Medicinsk kunskap: Forskare har kartlagt viruset och kunskapen används nu för att utveckla läkemedel och vaccin.
  • Varning: Myndigheter kan varna medborgarna direkt via tv och internet.

Spanska sjukan, 1918

I mitten av juli publicerar tidningen Times of India en varning: “Sjukdomen sprids främst genom infekterat sekret från näsa och mun. För att undvika smitta bör man hålla sig borta från platser med många människor som exempelvis marknader, teatrar och överfyllda tågvagnar. Det bästa botemedlet är att gå till sängs och inte oroa sig.”

Nyttiga råd för Indiens brittiska överklass.

Men verkningslöst för de miljontals indier i landets kaotiska storstäder som är de som är utsatt på riktigt.

De är tvungna att sova och arbeta nära varandra och kan inte ta ledigt. Dessutom kan de inte läsa tidningen.

Polisen patrullerade gatorna med munskydd under spanska sjukan 1918

Polisstyrkor med masker patrullerar på gatorna under virusutbrottet i USA 1918. Folk uppmanades att stanna inomhus och undvika tätbefolkade områden, precis som myndigheterna gör i dag.

© National Archives/ Science Photo Library

Vid den här tidpunkten är virusspridningen endast några månader gammal. Den första smittade tros vara Albert Gitchell som var kock på en kassernerna i Kansas i USA. Han insjuknade i mars.

Från de amerikanska militärlägren sprider sig smittan snabbt till Europa och därefter vidare. Första världskriget rasar och smittbärare reser med ångbåtar, tåg och häst och vagn när den spanska sjukan tar sig runt i världen den våren.

Under de första månaderna ser myndigheterna passivt på och tidningarna följer efter. Världen har överlevt flera andra dödliga epidemier och tron på att vi ska klara även denna är stor.

Läkare som föreslår att man ska förbjuda sammankomster och att man ska nysa i näven istället för rakt ut i det fria hånas och förlöjligas. Men allteftersom tusentals och åter tusentals människor dör inser alla allvaret.

Och det är fortfarande sommar. Influensa härjar vanligtvis först under hösten.

Ingen vet vad den egentliga orsaken är.

Är det ett biologiskt vapen som tyskarna har uppfunnit? Härstammar den från ruttnande lik i de grymma skyttegravarna? Eller är förklaringen loppbett eller kanske smutsigt vatten?

Coronaviruset, 2019-2020

Runt den 8 december får ett antal kineser oförklarliga influensaliknande symptom. De har besökt fiskmarknaden Huanan, där det utöver fisk även säljs “bushmeat”-specialiteter som exempelvis bältdjur, fladdermöss och myrkottar.

Smittan med coronaviruset, eller Severe Acute Respiratory Syndrome Corona Virus 2 - SARS-CoV-2, kan spåras tillbaka till denna marknad i miljonstaden Wuhan.

Här har viruset troligtvis muterat hos ett djur och via det brokiga epicentret har den sedan spritt sig till människor i hela världen.

Under december konstaterar läkare i Wuhan att flera personer smittats med “lunginflammation med okänd orsak”, och innan året är slut har tusentals människor smittats.

Fiskmarknaden Huanan i Wuhan-provinsen i Kina

Coronaviruset går att spåra tillbaka till fiskmarknaden Huanan i Wuhanprovinsen i Kina. Forskarna vet ännu inte exakt vilket djur viruset härstammar från, men både fladdermöss av arten hästskonäsor och skaldjur har varit aktuella i undersökningarna. Enligt en senare teori kan coronaviruset även vara en ny sammansmältning av virus från flera djur.

© Hector RETAMAL/AFP/Ritzau/Scanpix

Precis som 102 år tidigare tvekar myndigheterna att agera och viruset sprider sig, men den här gången är läkarna betydligt bättre utrustade än tidigare.

Med hjälp av finkänsliga elektronmikroskop kan de se viruset som bara är en tusendel av ett hårstrå i diameter, och i januari vet virologer världen över exakt vad det är för ett virus som sprider sig.

Den tillhör den grupp av virus som kallas corona - det har fått sitt namn efter de blomsterliknande “kronor” av protein som sitter på dess yta. Det härstammar troligtvis från fladdermöss och har tre egenskaper som kan göra den till en världsomfattande katastrof:

  • Viruset är mycket smittsamt.
  • Den ger offret en allvarlig, ibland även dödlig, sjukdom.
  • Den helt okänd för det mänskliga immunförsvaret vilket gör att vem som helst kan drabbas och sprida smittan vidare.

Om det nya coronaviruset ska förhindras från att döda miljontals människor måste smittan bromsas så snabbt som möjligt så att forskarna kan få en chans att hinna utveckla ett vaccin.

Taggproteiner på coronavirusets yta

Coronavirusets yta är klädd med mikroskopiska proteiner som sticker ut - så kallade taggproteiner. Det är taggproteinerna som har givit viruset sitt namn eftersom de gör att konturen av viruset till viss del påminner om en krona - corona på latin.

© CDC

Spanska sjukan, 1918

Ingen vet att spanska sjukan är ett virus. De bästa optiska mikroskopen vid den här tiden kan precis se bakterier, men ett virus är 1 000 gånger mindre och organismer som är så små är omöjliga att få syn på. Konsekvenserna av att någon smittas blir dock snabbt tydliga.

Från att vara helt frisk blir man på bara en halvtimme så sjuk att man varken kan stå eller gå. Och medan man ligger utslagen i veckor har sjukdomen fritt spelrum.

Om man drabbas av lunginflammation finns det inget botemedel och döden är den mest sannolika utfallet.

Under sommaren härjar smittan i hela världen. Därefter är det som den tappar taget. I augusti och september blir nästan inga sjuka, men på hösten urartar det.

Mikroskopi av spanska sjukan

De bästa optiska mikroskopen från 1918 kunde bara upptäcka bakterier. Virus, som spanska sjukan, är tusen gånger mindre.

© Jim Gathany/CDC

Ingen har full överblick över hur många som smittas och hur många som dör, men det handlar om miljontals människor.

I välmående länder finns det ett ytterst blygsamt sjukvårdssystem och i fattiga länder når varningarna om att förebygga smittan inte fram förrän det är försent.

För att hjälpa de drabbade håller samhället ihop.

Friska personer går från sjuksäng till sjuksäng för att uppmuntra de sjuka, utan att ana att de för smittan vidare - tills dess att de själva drabbas.

Värst av allt är att smittan drabbar de som borde vara starkast. Unga människor på 20-30 år, som aldrig är sjuka annars, får plötsligt feber, dör och efterlämnar sina barn som ställs inför ett osäkert öde.

Coronaviruset, 2020

För att förbereda sig på nästa katastrof har forskarna under 100 år försökt lära sig så mycket som möjligt om pandemin från 1918.

1997 lyckades den pensionerade patologen Johan Hultin gräva upp offer för spanska sjukan ur permafrosten vid Brevig Mission i västra Alaska, USA, och ta vävnadsprov på kropparna.

Några år senare har biologer lyckats kartlägga det gamla viruset i detalj, men trots detta är det fortfarande lite av en gåta varför just unga, friska människor drabbades så hårt.

En förklaring kan vara att sjukdomen orsakade en så kallad cytokinstorm. Kroppens immunförsvar går till attack på det främmande viruset - precis som det ska. Men viruset är så främmande att immunförsvaret vänder sig mot patienten själv. Ett starkt immunförsvar övergår från att vara en styrka till en svaghet.

Patolog gräver upp offer för spanska sjukan

1997 lyckades den pensionerade patologen Johan Hultin gräva upp spanska influensans offer från permafrosten i västra Alaska. Vävnadsproverna använde han sedan för att kartlägga det dödliga viruset.

© Johan Hultin

Det nya coronaviruset dna-sekvenserades några veckor efter epidemiens utbrott.

Många smittade är förvisso män i 40-årsåldern, men bland dödsoffren är äldre människor med ett svagt immunförsvar, hjärtproblem eller andra existerande sjukdomar den absolut största gruppen – precis som för vanlig säsongsinfluensa.

Till skillnad från situationen för 102 år sedan är det i dag möjligt att lägga in de mest sjuka på moderna sjukhus där hygien är god, sänka patienterna feber med hjälp av medicinska preparat, assistera deras andning med respiratorer och bekämpa en eventuell lunginflammation med antibiotika.

Men om alla drabbas samtidigt bryter sjukvården samman och det finns inte tillräckligt med sängar till alla allvarligt sjuka.

Därför har inbromsningen av smittspridningen varit högprioriterad på många platser och här har tv och internet haft en avgörande betydelse.

För att inte överbelasta sjukvården har myndigheter valt strategin att platta ut infektionskurvan så mycket som möjligt.

Det kan bara göras genom att till exempel stänga skolor och förbjuda större folksamlingar och med hjälp av digitala medier kan det budskapet på några få minuter spridas till miljoner av medborgare - betydligt mer effektiv än notiser i tidningar och plakat på torget var den enda kommunikationskanalen.

Men att inte alla följer strategin är ett problem som myndigheterna inte helt lyckats ta itu med.

Spanska sjukan, 1918

Efter en hemsk höst avtar smittan igen i slutet av året. När den återvänder under 1919 smittas betydligt färre, men vid den tidpunkten är hela byar på landet och mindre ösamhällen också helt utplånade av spanska sjukan.

I Stillahavskolonin Tyska Samoa har upp emot var tredje invånare dött av influensan.

De nordiska länderna slipper förhållandevis milt undan och i Sverige dör "bara" 35 000 personer.

Runt omkring finns isolerade öar som helt klarar sig undan sjukdomen. Amerikanska Samoa - precis intill hårt drabbade Tyska Samoa - har exempelvis varit helt stängt mot omvärlden och inte en endaste person är smittad där.

I de drabbade områden mår de överlevande bättre allt eftersom, men de lever i kaos.

Miljontals döda försörjare och föräldralösa barn. En ekonomi som ligger i ruiner efter ett världskrig och en pandemi.

Ett samhälle ska byggas upp igen.

Coronaviruset, 2020

Vi har haft drygt 100 år på oss att förbereda oss på ett globalt angrepp från ett smittsamt, allvarligt och okänt virus.

Just nu står vi mitt i kriget och det är omöjligt att säga hur många människoliv covid-19 kommer att kosta.

Förr eller senare kommer viruset antagligen dö ut av sig själv. Det är inte ovanligt att virus muterar till mindre farliga varianter och mister sin styrka efterhand som värdarna för den mer potenta varianten dör ut.

Läkarna har naturligtvis inte tänkt vänta på att pandemin bara försvinner. Därför arbetar nu forskare i hela världen i internationella team för att så fort som möjligt hitta ett effektivt vaccin. I dagsläget har vi redan två mycket lovande kandidater.

3D-karta över taggproteinet på coronaviruset

© Jason McLellan/Univ. of Texas at Austin

Coronavirusets ytprotein och det område av proteinet som binder sig till våra celler (i grönt) kan bli ett mål för framtida vaccin.

Den 9 november meddelade det amerikanska läkemedelsföretaget Pfizer och det tyska bioteknikföretaget BioNTech att deras vaccin skyddar upp till 90 procent mot smitta av coronaviruset.

Mindre än en vecka senare kom det amerikanska bioteknikföretaget Moderna med ett liknande tillkännagivande - deras vaccin har en effektivitet på 95 procent.

Båda vaccinkandidaterna har slutfört sina sista kliniska försök på människor - så kallade fas 3-studier. Det är dock fortfarande långt kvar innan coronaviruset är under kontroll.

  • Alla data från fas 3-studierna ska presentera
  • Läkemedelsverk ska analysera data och godkänna vaccinen
  • Vaccinerna ska produceras och distribueras
  • Effektivitet och eventuella biverkningar ska övervakas noggrant
  • Coronavirusets mutationer ska övervakas

Just nu befinner vi oss i vad många forskare anser är den andra vågen, och enligt flera modeller kommer vi förmodligen att leva med coronaviruset fram till sommaren 2021.

Men när coronaviruset en dag är över står vi starkare än vad vi gjorde efter spanska sjukan.

Regeringar har avsatt enorma summor för att säkerställa att världsekonomin kanske går på tomgång nu – men inte stannar av helt.

Med vår nuvarande kunskap om beredskap och behandlingar som vi har fått genom coronapandemin är vi ännu bättre förberedda när ett nytt mördarvirus drabbar oss återigen om 14, 60 eller 102 år.