Shutterstock

Unga och vuxna drabbas också hårt av coronaviruset

Det är INTE bara våra äldsta medborgare som påverkas allvarligt av coronaviruset. En anmärkningsvärd stor del av de som får vård är under 50 år.

De flesta upplever nästan inga symptom och det är bara kroniskt sjuka och pensionärer som dör av smittan. Så har det låtit i grova drag när man pratat om coronaviruset.

Dödligheten är mycker riktigt högst bland de äldre och människor med underliggande sjukdomar, det vill säga personer som exempelvis tidigare har behandlats för diabetes, cancer, lung- eller hjärt-kärlsjukdom.

Men statistiken visar också att cirka en av fem av de som får vård i Norden är under 50 år.

I Danmark betyder det exempelvis enligt ett undersökning att 10-16 procent av de 30-49-åriga som bekräftats vara smittade av coronaviruset blir inlagda på sjukhus. Dessutom har två av tre personer av de som är mellan 30 och 49 år och måste vårdas på sjukhus inga andra sjukdomar sedan tidigare.

DOKUMENTATION: Var femte coronapatient på sjukhus är under 50 år

Fokus riktat mot äldre

Siffrorna är ungefär i linje med de första siffrorna från USA, där cirka var femte som vårdas på sjukhus är mellan 20 och 44.

World Health Organization till alla unga: Ni är inte oövervinnliga

Förklaringen till den förbisedda patientgruppen kan vara att de första siffrorna från exempelvis det hårt utsatta Italien fokuserade på den höga genomsnittsåldern på 81 år bland pandemiens dödsoffer. Minst lika viktigt är dock att drygt en fjärdedel av de som vårdades på sjukhus i Italien enligt en genomgång var under 50 år.

Att den yngre befolkningsgruppen tar plats i statistiken kan beror på ett antal faktorer. Exempelvis kan länders hälsovårdsmyndigheter ha fokuserat på att skydda den äldre befolkningen medan smittan har haft fritt spelrum bland yngre medborgare.

Se tusentals unga amerikaner festa under Spring Break i Miami:

Genfel kan öppna motorväg för viruset

Varför yngre och annars friska personer blir så sjuka att de behöver intensivvård är fortfarande oklart.

Enligt en intervju med Christian Wejse, läkare och forskare i infektionssjukdomar vid Aarhus Universitet, i tidningen Politiken kan en del av förklaringen hittas i mängden viruspartiklar som en patient smittas med.

Om en person andas in viruspartiklar under en hel kväll kan det möjligtvis leda till ett svårare sjukdomsförlopp än om en partikel överförs via en yta i exempelvis affären.

En annan förklaring kan vara att cirka en procent av befolkningen enligt en vetenskaplig artikel har genetisk bestämda svagheter i immunförsvaret som gör att det först upptäcker spridningen av viruspartiklarna när det är för sent.

Alternativt kan genfelet leda till ett hyperaktivt immunförsvar som attackerar celler som inte är sjuka. Reaktionen leder till andningsproblem på liknande sätt som vid COVID-19.