Redan efter tre månader finns det lovande vaccin, läkemedel och serum, som är färdiga att bromsa den pandemiska sjukdomen covid-19. Flera av dem testas redan på människor – med varierande resultat.
Konkurrensen är stor
Hundratals läkemedelsföretag, sammanslutningar av universitet och laboratorier deltar nämligen i kapplöpningen om att bli först ut med ett botemedel. De är faktiskt så många att det är svårt att hålla ordning på dem.
Med den här översikten får du koll på de mest lovande vacciner, serum och motmedel som finns. I översikten kan du läsa om hur långt forskarna har kommit – och ta del av försiktiga uppskattningar om när de olika medlen är klara att ta i bruk.
Det vaccin vi alla väntar på
I slutet av januari ledde ett samarbete mellan Melbourne Universitet och Royal Melbourne Hospital I Australien till att coronavirus från en patient kunde växa i en speciell kultur. Resultatet kan leda till avgörande insikter i hur ett coronavaccin ska tas fram.
Läkemedels- och biotechföretagen Inovio Pharmaceuticals och Moderna befinner sig båda i den första fasen av totalt tre kliniska faser. Det innebär att deras vaccin just nu testas på människor.
Moderna: Den första personen mottog vaccinet den 16 mars. Och nu deltar 45 friska män och kvinnor i det första kliniska testet, som ska utröna om personer blir sjuka eller upplever biverkningar av vaccinet.
RNA-vaccinet mRNA-1273 får kroppen att producera ett stabilt protein, som liknar det som finns på coronaviruset – det så kallade tagg-proteinet. Förhoppningen är att kroppen sedan ska utveckla antikroppar som går till motangrepp i samma stund som kroppen smittas av SARS-Cov-2.
Testvaccinets första fas pågår fram till juni 2021, och den andra fasen kommer att inledas under hösten 2020.
Så här fungerar ett vaccin
Första immunreaktionen
Vaccin består av döda eller levande delar av ett virus eller en bakterie. Immunsystemet reagerar genom att bygga upp antikroppar som bekämpar sjukdomen, samt minnesceller som kommer ihåg den till nästa gång.
Andra immunreaktionen
När kroppen träffar på samma virus eller bakterie igen, så identifierar immunsystemet den omedelbart och producerar de antikroppar som bekämpar dem.
Inovio Pharmaceuticals: Den första patienten fick vaccin den 6 april. Nu får ytterligare 30 personer den lilla injektionen av dna-vaccinet.
Vaccinet INO-4800 baseras på immunterapi. Vaccinet innehåller optimerade dna-plasmider som tränger in i kroppen när kroppens celler utsätts för en kort, elektrisk stöt från Inovios apparat, Cellectra.
När plasmiderna är inne i cellerna kommer de att få kroppen att producera T-celler och antikroppar, som målmedvetet riktar in sig på coronaviruset om man blir smittad.
Inovio uppskattar att de kan presentera sina resultat under hösten 2020. I slutet av 2020 ska de massproducera en miljon vaccin för fortsatta kliniska tester och "nödsituationer", som det kallas i ett pressmeddelande.
Ebola- och malariamedicin som medel
Bland de antivirala läkemedel som administreras oralt till covid-19-patienter, är remdesivir från företaget Gilead, samt klorokin/hydroxiklorokin, som framställs av flera olika företag, de vanligaste.
Läkemedlen kan varken bekämpa viruset eller göra oss immuna. Men de kan båda motverka symptomen hos smittade personer, och en del patienter får redan nu dessa läkemedel.
Klorokin/hydroxiklorokin är ämnen som ursprungligen utvecklades till malariapatienter. I USA och Frankrike satsar man nu stenhårt på just den här typen av läkemedel.
Nu visar det sig att hydroxyklorokin inte förkortar sjukhusvistelsen bland Covid-19-patienter. Det framgår av en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of the American Medical Association.
Studien är baserad på 1 438 patienter och genomfördes mellan den 15 och 28 mars i New York.
Remdesivir har länge använts till ebolapatienter. Och enligt WHO är remdesivir det enda läkemedel som har en dokumenterad inverkan på covid-19-patienter.
Den antivirala medicinen remdisivir kan förkorta sjukdomsperioden för COVID-19-patienter från 15 till elva dagar – motsvarande 31 procent – och minskade dödligheten för de personer som behandlades från 11,6 procent till åtta procent.
Det visar ett pågående och ännu inte referatgranskat försök som de amerikanska myndigheterna har utfört.
Passiv immunisering och serum
Till sist finns det ett antal serum. Det innebär att antikroppar från personer som har haft covid-19 administreras till personer som ännu inte har haft sjukdomen – eller som är sjuka – så att de blir immuna eller börjar tillfriskna.
Flera forskare undersöker denna metod, som kallas passiv immunisering, och kliniska tester har inletts.
I Storbritannien har mer än 600 patienter deltagit i den passiva immunterapin – med goda resultat.