Telefon pojke och flicka

Tonårsflickor får tics av Tiktok

Ett exempellöst antal tonårsflickor runtom i världen har utvecklat mystiska tics. Rör det sig om det ovanliga tillståndet Tourettes syndrom eller är det något helt nytt, som skapats av sociala medier som Youtube och Tiktok? Forskarna är oense.

Ett exempellöst antal tonårsflickor runtom i världen har utvecklat mystiska tics. Rör det sig om det ovanliga tillståndet Tourettes syndrom eller är det något helt nytt, som skapats av sociala medier som Youtube och Tiktok? Forskarna är oense.

Shutterstock/Ken Ikeda Madsen

Tourettes syndrom har tagit sociala medier med storm.

Videor med personer som har det neurologiska tillståndet, som kännetecknas av snabba, ofrivilliga rörelser och ljud, har setts 5,6 miljarder gånger på mobilappen Tiktok. Och på Youtube har personer med Tourettes syndrom fått stjärnstatus.

En av dem är den 23-årige tysken Jan Zimmermann. Videorna på hans kanal Gewitter im Kopf (”Åskväder i huvudet”) har över 300 miljoner visningar sedan lanseringen i början av år 2019.

Video: Tourettes syndrom i djurpark

Jan Zimmermann (till höger) har Tourettes syndrom. Tillsammans med sin vän Tim Lehmann (till vänster) skildrar han sin vardag på en populär Youtubekanal. En av de mest populära videorna är av kompisarnas besök i en djurpark, där Zimmermann får sina många tics bland de exotiska djuren.

Samtidigt har antalet remisser av framför allt unga tonårsflickor till Tourettesmottagningar på senare år ökat kraftigt i länder som USA, Tyskland och Danmark.

Men har Youtube- och Tiktokstjärnornas tics över huvud taget någonting med Tourettes syndrom att göra eller rör det sig i själva verket om ett nytt psykologiskt tillstånd, som via videor på sociala medier ”smittar” folk med Tourettesliknande symptom?

Det försöker ett antal forskare just nu ta reda på.

Störning i hjärnans kontrollcentral

Tourettes syndrom drabbar 0,5–1 procent av världens alla barn. Betydligt fler upplever dock perioder av tics under barndomsåren. Forskarna uppskattar att omkring vart femte barn har någon sorts tics före tonåren.

För de flesta försvinner de ofrivilliga rörelserna och ljuden efter ett par månader, men för personer som tyske Jan Zimmermann biter sig ticsen fast och utvecklas till Tourettes syndrom, som plågar dem i flera år, kanske till och med under resten av livet.

Personer med Tourettes syndrom eller tics kan inte kontrollera behovet att utföra vissa muskelrörelser, eftersom signalsubstansen dopamin delvis sätter hjärnans kontroll över musklerna ur funktion.

Dopamin i hjärnan
© Shutterstock/Ken Ikeda Madsen

1. Dopamin aktiverar känsliga nerver

De strukturer i storhjärnan som kallas basala ganglier påverkar bland annat motoriken. Hos personer med Tourettes syndrom är dessa strukturer särskilt känsliga för signalsubstansen dopamin, vilket gör att fler nervsignaler kommer fram till en viss del av hjärnan, primära motoriska barken.

Rörelsecentrum i hjärnan
© Shutterstock/Ken Ikeda Madsen

2. Rörelsecentrum förlorar kontrollen

Primära motoriska barken, som aktiverar kroppens muskler, ser normalt till att motverka spontana rörelser. Nervsignaler från basala ganglierna försämrar dock den funktionen, vilket gör att okontrollerade nervsignaler letar sig fram till musklerna.

Hyperaktiva nerver
© Shutterstock/Ken Ikeda Madsen

3. Hyperaktiva nerver ger upphov till tics

De okontrollerade nervsignalerna hittar snart en favoritbana genom nervsystemet till en eller flera muskler. Det utlöser tics, som är likadana från gång till gång, till exempel blinkningar med ena ögat.

Hjärnskanningar och datormodeller över specifika delar av hjärnan visar att mer omfattande, invalidiserande tics uppstår vid nedsatt funktion av hjärnans frontala pannlober.

De frontala pannloberna styr våra medvetna rörelser. Om de inte fungerar optimalt kan till och med små ökningar av signalsubstansen dopamin få hjärnans kontrollcentral att gå över styr. Om det sker får kroppens rörelser fria tyglar, och då uppstår ofrivilliga tics.

Tonåringar efterliknar tics på sociala medier

I början av år 2019 rapporterade Tourettesmottagningar runtom i världen om en stor tillströmning av patienter som remitterats av sin läkare med svåra tics, som skulle kunna tyda på Tourettes syndrom. De många nya fallen förvånade personalen.

För det första var den stora majoriteten flickor, trots att Tourettes syndrom normalt är vanligast bland pojkar.

För det andra var de nya patienterna inte mellan fem och tio år gamla, vilket är det vanliga åldersspannet för tidiga symptom på Tourettes syndrom, utan tonåringar.

Och för det tredje efterliknade en hög andel av patienterna tics som de sett på videor på sociala medier av unga pojkar och flickor med Tourettes syndrom.

Antalet patienter på danska Tourettes-kliniken i Köpenhamn femdubblades under det första halvåret 2021 jämfört med föregående år.

© Ken Ikeda Madsen

På Tourettesmottagningen vid Köpenhamns universitetssjukhus tog personalen emot fem gånger fler patienter än normalt under de första sju månaderna år 2021.

De många nya patienterna var till övervägande del tonårsflickor och 27 av de 28 patienterna svarade ja på frågan om de hade sett ticsvideor på sociala medier innan de sökte vård.

Neurologerna på Tourettesmottagningen i den danska huvudstaden bedömde att de nya patienterna led av det som kallas funktionella tics.

Medan Tourettes syndrom är ett neurologiskt tillstånd är funktionella tics en stressrelaterad belastningsreaktion. Det drabbar främst flickor, som också ofta är eller har varit stressade, har haft ångest eller drabbats av andra former av psykisk ohälsa.

Man som håller sig för munnen
© Shutterstock

Tics förekommer i tre varianter

Tics tar sig uttryck i form av ofrivilliga rörelser eller ljud, som antingen kan vara enkla eller komplexa. De uppträder vanligen för första gången hos cirka fem år gamla barn och symptomen blir mer uttalade fram till tio–tolvårsåldern, då de normalt avtar.

Den tyska psykiatern Kirsten Müller-Vahl vid Hannover Medical School använder inte beteckningen ”funktionella tics” om ticsen hos de patienter som hon på senare år har träffat på sin mottagning. I stället kallar hon de speciella Tourettesliknande ticsen för mass social media-induced illness (MSMI).

Kirsten Müller-Vahl tror att den stora ökningen av framför allt tonårsflickor med underliga tics i länder som Tyskland, Danmark, Storbritannien och USA hör ihop med de många Tourettesvideor som förekommer på sociala medier som Tiktok och Youtube.

Så lyder slutsatsen i den vetenskapliga rapport som Kirsten Müller-Vahl och hennes kollegor vid Hannover Medical School publicerade i den vetenskapliga tidskriften Brain Communications i augusti 2021.

”Det nuvarande utbrottet av ett nytt, Tourettesliknande tillstånd sprids via sociala medier och drabbar ett stort antal unga människor i olika länder.” Kirsten Müller-Vahl, psykiater vid Hannover Medical School i Tyskland

Förklaringen är enligt den tyska psykiatern att unga tonårsflickor med tics tittar mycket på videor av personer med Tourettes syndrom och börjar kopiera stjärnornas symptom.

Sociala medier sprider tillståndet, vilket får stora konsekvenser, skriver Müller-Vahl i rapporten: ”Det nuvarande utbrottet av ett nytt, Tourettesliknande tillstånd sprids via sociala medier och drabbar ett stort antal unga människor i olika länder, vilket påverkar vården och samhället i stort.”

25 procent av alla barn i världen beräknas ha tics av olika slag, i högre eller lägre grad, före tonåren.

En kort tid efter utgivningen av Kirsten Müller-Vahls uppseendeväckande artikel om det egendomliga fenomenet svarade en grupp internationella forskare, läkare och patienter på den.

På hösten 2019 publicerade de sitt svar på den tyska psykiaterns slutsatser och anklagade henne bland annat för att avfärda tonårsflickornas Tourettes som ”uppmärksamhetssökande beteende” utan att backa upp det med konkreta vetenskapliga bevis.

Kritikerna ansåg att rapporten banaliserade flickornas problem och demoniserade sociala medier, där de populära Tourettesvideorna sprids.

Tourettes syndrom är kraftigt underdiagnostiserat, skriver kritikerna i sitt svar, och det är fullt möjligt att videorna på sociala medier faktiskt hjälper flickorna att hantera sitt tillstånd.

Elektriska signaler bromsar tics

Tourettes syndrom kan inte botas, men symptomen kan dämpas med terapi och läkemedel. De läkemedel som används har emellertid en lång rad biverkningar, så det finns ett behov av nya behandlingsmetoder – och sådana är på väg.

År 2020 demonstrerade en grupp neuropsykologer vid University of Nottingham i England att det går att lindra kraftiga tics hos personer med Tourettes syndrom genom att påverka hjärnans nervsignaler med svaga elektriska signaler.

Stimuleringen skedde med hjälp av en liten apparat som via elektroder på handleden påverkade en viss nerv i storhjärnan. När de elektriska signalerna nådde hjärnan gjorde de nervcellerna i de motoriska centrumen mindre känsliga.

Effekten var så begränsad att den inte påverkade förmågan att utföra medvetna rörelser, men den var tillräckligt stor för hålla tillbaka ticsen när de brittiska neuropsykologerna testade metoden på patienter med Tourettes syndrom.

Två bilder av samma pojke

Försök visar att det går att lindra tics genom att påverka en viss nerv i storhjärnan med svaga elektriska signaler, som leds till hjärnan via elektroder på handleden.

© University of Nottingham

Youtubestjärnan Jan Zimmermann har såvitt man vet inte fått någon av de nya behandlingarna för att bli av med sina symptom.

För honom har Tourettes syndrom blivit en bra affär. Via Youtubekanalen kan hans följare bland annat köpa T-shirtar och kepsar med tryck av hans ”mest kända” vokala tics.

Om man ska tro Jan Zimmermann själv är han emellertid huvudsakligen intresserad av att öka medvetenheten om tillståndet. I en intervju år 2021 med det tyska internetmediet Bunte.de sa han: ”Våra videor gör många fler människor uppmärksamma på att Tourettes syndrom finns och lär folk om tillståndet på ett informativt och humoristiskt vis. Visst finns det kritiska personer som hoppar på mig på nätet, men de positiva aspekterna av att jag delar mitt liv med andra överstiger med bred marginal de negativa.”

VIDEO: Elektriska stötar hindrar kraftiga tics

Den unge mannen i videon har Tourettes syndrom och har vanligtvis flera vokala och motoriska tics i minuten, men när neuropsykologer sände svaga elektriska signaler genom hans handled till ett särskilt område i storhjärnan upphörde ticsen. Under den första och den sista minuten av videon får patienten ingen behandling alls. Under minut två och tre matas hjärnan med de svaga elektriska signalerna.