Stress äter din kropp inifrån

Tillståndet, även känt som stress, kan uppstå i helt vanliga vardagssituationer – när ett nytt mejl landar i inkorgen, när chefen hänger över din axel eller när kontot står på minus.

Stress drabbar en stor del av befolkningen i många europeiska länder. En studie från 2018 visade exempelvis att mer än 70 procent av alla vuxna i Storbritannien hade upplevt stress, medan detsamma bara gällde 64 procent av Tysklands vuxna befolkning.

För många är tillståndet tillfälligt, men för en del utvecklas det till kronisk stress – en allvarlig sjukdom, som kan drabba viktiga organ som hjärnan och hjärtat. Lyckligtvis kan du känna igen kronisk stress tidigt – och själv göra något för att både förebygga och bekämpa stress.

Kroppen intar beredskapsläge

Kroppens stressreaktion börjar i samma ögonblick som du uppfattar en potentiell fara – oavsett om en bil på väg rakt mot dig i hög hastighet eller om du har en oöverskådlig arbetsuppgift framför dig. Först aktiveras hjärnans rädslocentrum, amygdala, som skickar vidare signaler till kommandocentralen hypotalamus.

Hypotalamus ansvarar bland annat för kroppens autonoma nervsystem, som styr ofrivilliga kroppsfunktioner som blodtryck, andning och utvidgning av blodkärl. Det autonoma nervsystemet består av två delar: det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet.

Det sympatiska nervsystemet är som gaspedalen i en bil och gör din kropp redo för strid. Det parasympatiska är bromsen, som får kroppen att slappna av när faran är över.

Stress beror på hög aktivitet i det sympatiska nervsystemet. Via sina nervkopplingar får systemet bland annat binjurarna att pumpa ut hormonet adrenalin. Det skapar en kedjereaktion av förändringar i kroppen.

Blodet omdirigeras från huden till viktiga inre organ. Pulsen ökar och andningen blir snabbare för att säkerställa att muskler och hjärna för syre. Kroppens socker- och fettdepåer frisätter sitt innehåll, så att kroppen är fylld till brädden av energi.

Reaktionen sker på bråkdelen av en sekund och hela din kropp är i beredskapsläge redan innan hjärnan har hunnit bearbeta alla sinnesintryck som utlöste reaktionen. Därefter gör sig hypotalamus redo för nästa fas. Hjärncentrumet ökar utsöndringen av stresshormonet kortisol från binjurarna, som ser till att det intensiva tillståndet bibehålls under längre tid.

Stress uppstår i vardagen

En av de vanligaste orsakerna till höga kortisolnivåer bland vuxna är överväldigande uppgifter på arbetsplatsen, för medan kroppens stressreaktion tidigare hade till syfte att rädda dig från fysiska hot, som ett angrepp från ett lejon, aktiveras den i dag av en helt annan sorts hot.

Vad en person uppfattar som hot, även kallat en stressfaktor, beror bland annat på personlighet, mentalt överskott, förmåga, resurser och normer. En del kan exempelvis uppleva att ännu ett mejl i inkorgen är en stressfaktor som får hjärtat att slå fortare, gör andningen snabbare och gör dig svettig i händerna.

Stressfaktorer kan också dyka upp utanför arbetsplatsen. Din ekonomiska situation kan exempelvis ge dig stress. Och hos barn kan misshandel, vanvård eller skilsmässa mellan föräldrarna leda till stress.

Stressfaktorerna är ofta oförutsedda händelser, som utmanar personens mentala överskott och resurser. Det kan vara uppgifter som kräver mer än personen känner att han eller hon klarar av, eller förväntningar som strider mot personens lust och normer.

I många fall kan kroppen via sitt parasympatiska nervsystem dämpa stressreaktionen, så snart hotet har drivit förbi, men för en del människor sker inte det. I stället får de kroniskt förhöjda nivåer av stresshormonet kortisol – och det förstör på sikt kroppen inifrån.

Hormoner förgör kroppen

Tillfällig stress kan i vissa fall vara ett gynnsamt tillstånd, som skärper dina sinnen och ditt fokus i en viktig situation. Kronisk stress är däremot ett konstant tillstånd och det är allt annat än positivt för kroppen.

Kronisk stress kan visa sig på flera olika sätt. Många av symtomen beror på de förändringar som sker i kroppen när stresshormonerna får fritt spelrum. Blodet dirigeras exempelvis bort från mag-tarmkanalen och extremiteterna till viktigare organ, vilket i längden kan leda till förstoppning samt kalla händer och fötter.

Hjärtklappning, andningssvårigheter och smärta i bröstet är vanliga symtom, som hänger ihop med den ökade aktiviteten i hjärtat och lungorna. Trötthet och sömnproblem är också klassiska tecken på stress och kan bero på överaktivering av hypotalamus, som förutom att dirigera stressreaktionen också är viktig för att reglera vår dygnsrytm.

Dessa omedelbara symtom på stress är dock små jämfört med de långsiktiga konsekvenser sjukdomen kan få.

Många av kroppens immunceller är känsliga för stresshormoner och långvarig stress kan resultera i ett hämmat immunförsvar med en nedsatt förmåga att läka sår och försämrat skydd mot infektioner.

Förhöjda mängder kortisol är dessutom förknippat med ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, som är jordens vanligaste dödsorsak. Kortisol ökar pulsen, blodtrycket och mängden kolesterol i blodet – faktorer som alla bidrar till utvecklingen av hjärt-kärlproblem.

Stressen angriper också hjärnan. De höga kortisolnivåerna kan exempelvis påverka minnescentrum, framför allt vårt rumsliga minne, som ansvarar för att vi känner igen platser och objekt. Försök med råttor visar att kortisol drabbar korttidsminnet genom att minska antalet nervkopplingar i prefrontala kortex.

Slutligen bidrar kronisk stress till utvecklingen av olika cancerformer och insulinresistans samt en accelerering av kroppens åldringsprocess. Lyckligtvis har själv möjlighet att ingripa innan det går så illa.

Stress behandlas utan läkemedel

Stress behandlas i regel inte med läkemedel, såvida inte sjukdomen blir så allvarlig att den utvecklas till stressinducerad depression, som kräver behandling med antidepressiva medel. I stället rekommenderar läkarna oftast ett antal åtgärder, som är avsedda att ge patienten redskap att själv hantera stressen i vardagen.

Det första steget är att slappna av i kropp och själ. I allvarliga fall av stress är patienten så psykiskt belastad och fysiskt anspänd, att vederbörande inte har överskott att tackla sina problem och därför är avspänning en viktig förutsättning för resten av behandlingen.

Olika avspänningstekniker kan hjälpa kroppen att slappna av, medan meditation eller samtal med en psykolog kan skapa lugn i tankarna.

Nästa steg är att identifiera orsakerna till stressen, som kan vara exempelvis problem på arbetet eller i privatlivet. Därefter följer behandlingens sista steg: problemlösning. En psykolog kan exempelvis ge förslag på hur de underliggande orsakerna till patientens stress kan angripas, men kan även hjälpa patienten att själv se olika sätt att tackla problemen.

En effektiv teknik för att åtgärda de underliggande orsakerna är så kallade kognitiv terapi – en behandlingsvariant som går ut på att förändra hur den stressade personen ser sig själv, sin förmåga och sin självkänsla, så att vederbörande får en mer positiv syn på sig själv. Resultatet blir att personen tolkar situationer som tidigare utlöste stress på ett helt annat sätt.

Till slut kommer personen att kunna känna chefens närvaro vid sin axel utan att kroppen gör sig redo att slåss för sin överlevnad.

LÄS VIDARE:
GÖR DET SJÄLV-GUIDE: VETENSKAPENS FEM RÅD FÖR ATT BEKÄMPA STRESS