I mer än 100 år har två par lungor legat i formalin på det medicinhistoriska museet i Berlin.
Lungorna tillhörde två unga soldater som avled av den spanska sjukan den 27 juni 1918, och nu har genetiker lyckats söka upp och sekvensera det gamla viruset i lungvävnaden.
Soldaternas virus visade sig vara en tidig variant och därmed kan viruset i deras lungor ge viktig ny kunskap om hur spanska sjukan utvecklades.
Virus kostade 50 miljoner liv
Spanska sjukan uppkom i början av 1918 och den första vågen var relativt lindrig, men i augusti spreds en dödligare variant över hela världen och kostade miljontals människoliv.
När den fjärde och sista vågen klingade av år 1920 hade omkring var tredje människa i världen smittats och pandemin hade kostat upp emot 50 miljoner liv.
500 miljoner människor hinner smittas av spanska sjukan mellan 1918 och 1920. Var tionde av de smittade dör.
Forskare har lyckats med att sekvensera en del av virusets genom vid tre tidigare tillfällen, men det har kommit från patienter som avlidit av den senare, dödligare varianten.
Bakom den nya sekvenseringen ligger ett avancerat detektivarbete. Att det är svårt att ens hitta vävnadsprover från människor som dog för 100 år sedan ligger i sakens natur, men forskargruppen kunde lokalisera sammanlagt 13 prover på museer och i samlingar.
Av dem lyckades de hitta användbart virus i tre: i de två paren soldatlungor och i ett prov från en 17-årig kvinna, som dog i München vid okänd tidpunkt år 1918.
Hittills har undersökningarna visat att soldaternas virusvariant hade ett klent försvar mot kroppens immunförsvar. Den senare, dödligare varianten innehöll två mutationer, som gjorde det betydligt mer motståndskraftigt mot det mänskliga immunförsvaret.
I dag sekvenseras coronaviruset kontinuerligt för att övervaka eventuella nya varianter som uppstår.