Den första vågen av den spanska sjukan under sommaren 1918 var inte mycket värre än en vanlig influensa. Mortaliteten låg på cirka 0,5 procent – eller en av 200 smittade.
När sjukdomen återkom i en andra våg i september samma år, så var det i en mycket mer fatal version. Mortaliteten femdubblades och var fyrtionde person som smittades strök med. Likhus och begravningsentreprenörer i de värst drabbade områdena hade inte en chans att hinna med.
Pandemins dödlighet – här ser du Storbritanniens utveckling – ökade från 5 till 25 av 1000 smittade, när spanska sjukan återvände under hösten 1918. Källa: CDC
Muterad influensa härjade världen över
Sedan dess har forskare debatterat vad det var som gjorde den andra vågen så mycket dödligare. Och när coronaviruset och COVID-19 reser jorden runt är svaret extra intressant.
Sammanlagt dödade spanska sjukan omkring 50 miljoner människor, i en värld med en befolkning som var en fjärdedel av dagens. Sjukdomen orsakades av influensaviruset H1N1 – även kallat svininfluensa.
COVID-19 är inte en influensa, utan ett coronavirus. Ändå befarar forskare att även det kan återkomma i en dödligare form om viruset muterar, vilket troligen var vad som hände med H1N1 år 1918.
I en ännu inte kollegialt granskad studie har kinesiska forskare påvisat att coronaviruset redan har muterat till minst 30 olika genetiska varianter, även om det inte har haft påverkat hur effektivt det smittar eller eller dödar.
Immunförsvaret dödade de starka
Den muterade formen av spanska sjukan tog som andra influensor kål på de yngsta och de äldsta, men även många friska människor i 20-, 30- och 40-årsåldern.
En del av förklaringen ligger troligen i ett tillstånd kallat cytokinstorm.
Ett nödsjukhus i Camp Funston, Kansas, under utbrottet av spanska sjukan år 1918.
Cytokiner är signalproteiner, som reglerar immunförsvarets reaktion genom att bland annat aktivera olika typer av vita blodkroppar. Några av de cytokinaktiverade cellerna producerar emellertid själva fler cytokiner. När en kraftig självförstärkande process uppstår, skapas en så våldsam inflammation att kroppen hamnar i chock eller så att inre organ stängs ned– och patienten dör.
För att undersöka om cytokinstorm kan vara en del av förklaringen, injicerade forskare avsiktligt en grupp makaker med spanska sjukans virus år 2005. Resultaten var glasklara: Primaternas immunförsvar löpte amok, och de dog efter bara ett par dagar.
100 år förbättrar förutsättningarna
Det är fortfarande oklart om COVID-19 kan utlösa cytokinstorm, men de första studierna tyder på det.
I dag har läkarna dock möjligheter att dämpa immunförsvarets reaktion hos en patient. Den behandlingen existerade inte år 1918.
I dag vet vi också hur virus smittar. Under spanska sjukans andra våg samlades de sjukaste patienterna på tillfälliga sjukhus och behandlades av personal utan nödvändig skyddsutrustning. Sjukdomen frodades även i militärförläggningar, där den kunde spridas obehindrat.
Därför är risken liten att COVID-19:s dödlighet plötsligt exploderar på samma sätt som spanska sjukan gjorde för 100 år sedan.
Det finns däremot anledning att befara att COVID-19 återkommer i en andra våg. För att viruset ska kunna elimineras krävs det att det uppstår så kallad flockimmunitet. Det kräver troligen att mer än 70 procent av befolkningen har blivit immun mot sjukdomen. Och dit har vi lång väg att gå.