En sjuksköterska genomför en nästopsning till ett snabbtest på en passagerare på en flygplats.

Snabbtest – hur säkert är ett snabbtest?

Med snabbtester kan delar av samhället hållas öppna. Men hur fungerar testet och är tryggheten det ger i själva verket falsk? Vetenskapen har svar.

Med snabbtester kan delar av samhället hållas öppna. Men hur fungerar testet och är tryggheten det ger i själva verket falsk? Vetenskapen har svar.

Shutterstock

Snabbtest

Som namnet visar kan ett snabbtest upptäcka en coronavirusinfektion på kort tid.

Det finns generellt sett två slags test av coronaviruset:

  • Diagnostiska tester, som visar om du just nu har covid-19. Snabbtest ingår i den här gruppen.
  • Blodprovstester, som visar om du tidigare har varit smittad med coronaviruset.

För närvarande använder hälsovårdsmyndigheterna främst olika typer av diagnostiska tester, baserade på att en patient tar ett slem- eller salivprov med en bomullspinne i näsan och/eller munnen.

Ett snabbtest genomförs oftast med hjälp av en topsning i näsan och ger svar efter 15 minuter.

Hur säkert är ett snabbtest?

Sedan september månad har Världshälsoorganisationen WHO rekommenderat att snabbtester används som säkerhetsåtgärd och som ett led i smittspårning, medan exempelvis danska myndigheter har varit oroliga för den höga felmarginal som en del studier påvisade.

Därför har man i Danmark länge huvudsakligen använt sig av det känsliga PCR-testet, där en topsning från näsa och/eller svalg behandlas och analyseras i ett laboratorium för att hitta genetiskt material – rna – från coronaviruspartiklar.

Om provet tas och hanteras korrekt, så ger PCR-testet med 98-99 procents säkerhet rätt resultat och kan avslöja så lite som en enda viruspartikel hos patienten. Det tar dock vanligtvis ett par dagar innan patienten får sitt svar, vilket är en svaghet i samband med smittspårning.

Men nu har en direkt jämförelse verifierat användbarheten av snabbtester.

Danska forskare lät 5000 invånare ta både ett PCR-test och ett snabbtest. Resultatet visade att snabbtesterna hittade 70 procent av de fall som PCR-testerna också konstaterade vara positiva.

Resterande 30 procent av dem som är smittade, men som inte hittas av snabbtestet, är så kallade falskt negativa prover. Det är olyckligt, eftersom det innebär att patienter med ett negativt test kan fortsätta sin vardag och omedvetet föra vidare smittan.

Snabbtest visar ett positivt resultat

Snabbtester är försedda med ett kontroll- (C) och ett teststreck (T), som båda färgas om testet är positivt. Färgas bara C är testet negativt. Andra utfall innebär att testet är ogiltigt.

© Shutterstock

Ingen testtyp är 100 procent säker, och även med PCR-tester finns det en risk att bli friskförklarad, trots att patienten faktiskt är smittad av coronaviruset.

PCR-testet fångar dessutom de coronapatienter som inte längre smittar.

Därför anser en del forskare att snabbtester är optimala, eftersom de snabbt och lätt hittar de coronasmittade som utsöndrar flest viruspartiklar och därmed smittar mest – och automatiskt sorterar bort de minst smittsamma.

Därmed kan snabbtester vara ett bra komplement i hanteringen av återöppnandet av samhället.

Så fungerar ett snabbtest

Ett snabbtest är ett så kallat lateralt flödestest, som ger en ögonblicksbild av ditt sjukdomstillstånd i stunden, och ger svar på om du har covid-19 eller inte.

Snabbtester liknar och fungerar på flera sätt som ett graviditetstest.

Lösningsvätska hälls i provrör
© Shutterstock

1. Lösningsvätska hälls i provrör

Provtagningen börjar med att lösningsvätska hälls i ett provrör. Vätskan gör både provet flytande och säkerställer ett fast pH-värde.

Bomullspinne skrapar näsväggen
© Shutterstock

2. Bomullspinne skrapar näsväggen

Patienten topsas, vanligtvis i näsan, där bomullspinnen vidrör näshålans bakre vägg djupt inne i kraniet. Om patienten är smittad kommer coronaviruspartiklar i slem att fastna på pinnens spets.

Slem placeras i provrör
© Shutterstock

3. Slem placeras i provrör

Bomullspinnen med provet förs in i provröret och vrids runt 8-10 gånger. Därefter försluts röret med en propp som kan dosera provet droppe för droppe.

Provet testas
© Shutterstock

4. Provet testas

Vätskan droppas ned i en testkassett och går genom mikroskopiska, förgrenade kärl. Eventuella antigener i provet – såsom spikeproteinet på coronavirusets yta – binder sig till molekyler i kassetten, som därför flyter vidare med vätskan. Molekylerna är designade att reagera med och färga två teststreck i kassettens ände, som avslöjar om patienten har coronaviruspartiklar i kroppen.