Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Långvariga följder - Skanning av lungor som drabbats av covid-19

Långvariga följder av coronaviruset

Samtidigt som forskarna har upptäckt många av coronavirusets hemligheter finns det ett stort mysterium: De fruktade effekterna av coronaviruset. Här är allt du behöver veta om virusets sena komplikationer.

CHR Verviers East Belgium

1. Hur många människor får långvariga symptom av coronaviruset?

Mellan 10-20 procent upplever långvariga symptom en månad efter att ha varit smittade av covid-19 enligt en studie. En av 45 personer upplever fortfarande långvariga symptom efter tre månader.

Siffrorna kan dock visa sig vara betydligt högre om fenomenet studeras i helhet. I en studie på 110 engelska covid-19-patienter svarade 74 procent att de upplevde långvariga symptom som inte direkt är påtagliga – exempelvis onormal trötthet, andnöd eller muskelsmärta – och som därför är svåra att undersöka vetenskapligt.

Långvariga följder - Två skanningsbilder av lungor med skador efter covid-19

Skanningar av lungorna hos en 50-årig patient visar hur allomfattande infektionen (röd) ursprungligen är (vänster). Även efter sex veckor kan det finnas spår av virus (höger).

© Gerlig Widmann, Christoph Schwabl, Anna Luger, Innsbruck Medical University

Själva fenomenet med långvariga symptom definieras som en serie biverkningar som kvarstår efter en virusinfektion med SARS-CoV-2. De sena effekterna kan vara kroniska eller övergående och är också kända i exempelvis samband med hjärnhinneinflammation och körtelfeber, som också kan leda till kronisk trötthet.

Personer som drabbas av långvariga symptom kan delas in i två grupper:

  • De som upplever permanenta, mätbara skador på lungor, hjärta, njurar eller hjärna.
  • De som upplever allvarligt invalidiserande symtom utan mätbar skada på organ.

Forskarna försöker i synnerhet förstå den senare gruppen. Många patienter beskriver övergången från infektion till långvariga symptom som en förbättring av de värsta symptomen, men att de inte försvinner helt. Andra beskriver att nya biverkningar, som inte uppträdde under själva infektionen, dyker upp.

2. Vilka långvariga symptom riskerar jag efter coronavirus?

Långvariga följder - Kvinna luktar på citron

Förlorat luktsinne är ett särskilt framträdande symptom på långvariga effekter av covid-19.

© Shutterstock

Korta promenader dränerar kroppen på energi och hjärnan klarar inte av ens enkla uppgifter. Det är den verklighet som många covid-19-patienter lever med långt efter diagnosen.

Många av de långvariga effekterna är en fortsättning på symptomen på själva sjukdomen.

Enligt studier är det vanligaste långvariga symptomen:

  • Hosta
  • Svårt att andas
  • Extrem trötthet
  • Ömma leder och muskler
  • Huvudvärk

Men listan över registrerade långvariga symptom är lång och omfattar bland annat koncentrationssvårigheter och sömnlöshet, men också håravfall, hudirritationer och till och med diabetes.

Forskare har dock hållit ett särskilt öga på smak- och luktstörningar som drabbar upp emot 87 procent av alla covid-19-patienter, och enligt en nyligen publicerad studie kvarstår problemen hos tio procent fyra veckor efter diagnosen.

Talen omfattar inte bara förlusten av luktsinne, utan också ett symptom som kallas parosmi - en förvrängning av dofter vilket innebär att patienterna känner doften av något som inte finns där såsom cigarettrök, avlopp och röta.

3. Varför uppstår långvariga symptom efter covid-19?

Själva viruset SARS-CoV-2 har länge varit känd för att lämna förödande spår i kroppen. Men exakt varför coronaviruset även medför långvariga symptom vet forskarna ännu inte.

Förmodligen står flera olika fenomen på spel, men just förlust av luktsinne har en amerikansk studie nyligen hittat en del av förklaringen bakom.

Grafik av luftvägarna och näshålan med vävnad och celler inritade
© Sandeep Robert Datta, et al.

Coronaviruset invaderar vävnaden runt nervcellerna

  1. I luktloben tränger coronaviruspartiklarna särskilt in i de celler som kallas pericyter (den orange halvmånformen).
  2. I näshålans vävnad drabbas stödjecellerna (det bruna bakstycket).
  3. I luftvägens vävnad angriper viruset särskilt basala celler (de små mörkgröna cellerna längst ned).

Dessa celler sväller och klämmer åt nervvägarna så att de inte kan transportera luktsignaler till hjärnan. I vissa fall skadas cellerna så att nya celler måste bildas innan luktsinnet återkommer.

SARS-CoV-2 tränger igenom kroppen genom näsan och munhålan. Viruset hittar särskilt in genom proteiner som finns utanpå några av kroppens celler, så kallade ACE2-receptorer. De amerikanska forskarna upptäckte att dessa proteiner speciellt gick att hitta i ett antal celltyper som utgör den vävnaden som omger nervväggarna i luktsinnet.

Här kan viruset kanske orsaka permanent skada, även efter det att viruspartiklarna har lämnat kroppen och även om själva nerverna inte påverkas.

Positivt är att denna typ av celler läker, men processen kan ta upp emot två år.

Andra teorier är att immunförsvaret stannar kvar larmberedskap eftersom coronaviruset har lämnat "spår" i kroppens celler. Skanningar avslöjar också permanenta skador på lungorna hos de hårdast drabbade patienterna, vilket kan förklara de bestående effekterna.

4. Vem har störst risk för att få långvariga symptom?

Brittiska covid-19-patienter berättar om sina upplevelser av långvariga symptom.

Läkarna har nu så pass god inblick i de långvariga effekterna att de tidigt i processen kan uttala sig om vem som sannolikt kommer att drabbas hårdast av dessa långvariga symptom.

I en större studie, där 4 000 patienter från flera länder har rapporterat om långvariga symptom via en app, har forskare kunnat peka ut fem sjukdomssymptom som tidigt indikerar ett utdraget förlopp med långvariga symptom:

  1. Trötthet – upplevs av 97,7 procent av patienter med långvariga symptom
  2. Huvudvärk – 91,2 procent
  3. Andningssvårigheter – 70,8 procent
  4. Muskel- och ledvärk – 64,0 procent
  5. Heshet – 53,0 procent

I studien dras också slutsatsen att risken för långvariga symptom är större hos vissa grupper av patienter:

  • Människor över 70 år
  • Människor med ett BMI över genomsnittet
  • Yngre kvinnor jämfört med yngre män
  • Patienter som inom en vecka efter infektion uppvisar fem eller flera symptom
  • Astmatiker

22 procent av patienter över 70 år upplevde långvariga symptom, medan tio procent av 18-49-åringar upplevde långvariga symptom.

Anmärkningsvärt var att yngre kvinnor drabbades hårdare av långvariga symptom än yngre män, vilket är helt motsatt tidigare resultat där män är överrepresenterade i den allmänna coronastatistiken.

Dessutom kan personer som knapt märkte av infektionen drabbas senare av långvariga symptom.

Poängen med punkt fyra är att forskarna har pekat ut de symptom som rätt tidigt kan indikera ett utdraget förlopp.

5. Vad vet forskarna ännu inte om långvariga symptom?

Än så länge har forskarna bara tagit de första stegen för att utröna vad som behövs för att behandla långvariga effekter av covid-19.

I Storbritannien ska forskare exempelvis samla in data och tester från 10 000 patienter under ett år för att försöka förstå vilka spår viruset lämnar i kroppen.

På så sätt hoppas forskarna att lära sig mer om hur man behandlar covid-19-infekterade personer med långvariga symptom och hitta sätt att förhindra att viruset fastnar.

Slutligen ska forskarna klargöra hela sjukdomsförloppet så att de vet hur länge sjukdomen stannar i kroppen. I samband med SARS-epidemin 2003 hade drygt hälften av 55 [undersökta] (https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/j.1440-1843.2010.01720.x {"target": "_ blank" , "rel": "follow"}) patienter fortfarande sämre förmåga att transportera luft från lungorna till blodet två år efter det att de varit inlagda på sjukhus.

Läs också:

superspridare
Sjukdomar

Forskare: En täppt näsa kan göra dig till superspridare

7 minuter
coronavirus
Sjukdomar

Coronaviruset uppdatering: Få en överblick här

113 minuter
Coronavirus mondkapje
Sjukdomar

Överraskande upptäckt: Barn kan bilda antikroppar utan att ha smittats av corona

7 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj