Långvariga följder - Skanning av lungor som drabbats av covid-19

Långvariga följder av coronaviruset

Samtidigt som forskarna har upptäckt många av coronavirusets hemligheter finns det ett stort mysterium: De fruktade effekterna av coronaviruset. Här är allt du behöver veta om virusets sena komplikationer.

Samtidigt som forskarna har upptäckt många av coronavirusets hemligheter finns det ett stort mysterium: De fruktade effekterna av coronaviruset. Här är allt du behöver veta om virusets sena komplikationer.

CHR Verviers East Belgium

Hur många får långvariga följder av coronaviruset?

Mellan tio och 20 procent upplever långvariga följder en månad efter att de drabbats av coronaviruset, visar en studie. Det kan exempelvis handla om trötthet, minnesproblematik samt smak- och luktstörningar.

Dansk forskning visar dock att en majoriteten av de som drabbats av mild coronainfektion inte lider av allvarliga långvariga effekter sex månader efter infektionen.

Men för dem som vårdats på sjukhus på grund av coronaviruset är det dock annorlunda.

Forskning som publicerats i tidskriften The Lancet visar att hela 76 procent av de som vårdats på sjukhus på grund av coronaviruset drabbas av långvariga följder sex månader efter att de insjuknade.

Och en ny studie från Wuhan i Kina visar nu att långvariga följder av coronaviruset kan pågå länge.

Hälften av 1 276 patienter som har varit inlagda på sjukhus med coronavirus mellan januari och maj 2020 upplever fortfarande minst ett symptom på långvariga följder efter ett år. De vanligaste biverkningarna är trötthet och svaghet i musklerna, och var tredje har problem med andningen.

Enligt forskarna har patienterna i allmänhet en sämre hälsostatus tolv månader efter infektionen jämfört med personer som inte har haft covid-19.

Långvariga följder - Två skanningsbilder av lungor med skador efter covid-19

Skanningar av lungorna hos en 50-årig patient visar hur allomfattande infektionen (röd) ursprungligen är (vänster). Även efter sex veckor kan det finnas spår av virus (höger).

© Gerlig Widmann, Christoph Schwabl, Anna Luger, Innsbruck Medical University

Barn kan också få långvariga följder av coronavirus

Forskare har ännu inte någon fullständig översikt över hur många barn som får långvariga följder av coronaviruset. Det råder dock ingen tvekan om att de också kan få det – enligt en studie från april gäller det även i de fall av corona som är milda eller helt utan symptom.

I april visade data från England att 9,8 procent av barn i åldrarna 2-11 år och 13 procent i åldrarna 12-16 år hade minst ett symptom på långvariga följder av coronaviruset fem veckor efter diagnosen.

Siffror från Ryssland i samma period visade att en fjärdedel hade långvariga följder av coronaviruset fem månader efter infektion. Risken var större i synnerhet när barnen var äldre och hade allergiska sjukdomar som astma, matallergi, eksem eller hösnuva.

Senare studier har dock gett en något mer positiv bild.

En studie av 23 000 hushåll i England och Wales visade att 4,6 procent av de barn som haft covid-19 hade långvariga följder i mer än fyra veckor.

En annan engelsk studie pekade på liknande resultat. Av 1 700 skolbarn som testat positivt för corona fick 4,4 procent långvariga följder som huvudvärk och trötthet, varav 1,8 procent hade symtomen i minst åtta veckor.

De senaste studierna är ännu inte referatgranskade.

Vad är långvariga följder?

Själva fenomenet med långvariga symptom definieras som en serie biverkningar som kvarstår efter en virusinfektion med SARS-CoV-2. De sena effekterna kan vara kroniska eller övergående och är också kända i exempelvis samband med hjärnhinneinflammation och körtelfeber, som också kan leda till kronisk trötthet.

Personer som drabbas av långvariga symptom kan delas in i två grupper:

  • De som upplever permanenta, mätbara skador på lungor, hjärta, njurar eller hjärna.
  • De som upplever allvarligt invalidiserande symtom utan mätbar skada på organ.

Forskarna försöker i synnerhet förstå den senare gruppen.

Många patienter beskriver övergången från infektion till långvariga symptom som en förbättring av de värsta symptomen, men att de inte försvinner helt. Andra beskriver att nya biverkningar, som inte uppträdde under själva infektionen, dyker upp.

Symtom på långvariga följder

Vilka långvariga symptom riskerar jag efter coronavirus?

Korta promenader dränerar kroppen på energi och hjärnan klarar inte av ens enkla uppgifter. Det är den verklighet som många covid-19-patienter lever med långt efter diagnosen.

Många av de långvariga effekterna är en fortsättning på symptomen på själva sjukdomen.

Enligt studier är de vanligaste långvariga symptomen:

  • Hosta
  • Svårigheter att andas
  • Extrem trötthet
  • Ömma leder och muskler
  • Huvudvärk

Men listan över registrerade långvariga symptom är lång och omfattar bland annat koncentrationssvårigheter och sömnlöshet, men också håravfall, hudirritationer och till och med diabetes.

Forskare har dock hållit ett särskilt öga på smak- och luktstörningar som drabbar upp emot 87 procent av alla covid-19-patienter, och enligt en studie kvarstår problemen hos tio procent fyra veckor efter diagnosen.

Talen omfattar inte bara förlusten av luktsinne, utan också ett symptom som kallas parosmi - en förvrängning av dofter vilket innebär att patienterna känner doften av något som inte finns där såsom cigarettrök, avlopp och röta.

Långvariga följder - Kvinna luktar på citron

Förlorat luktsinne är ett särskilt framträdande symptom på långvariga effekter av coronavirus.

© Shutterstock

Varför uppstår långvariga följder av coronaviruset?

Själva viruset SARS-CoV-2 har länge varit känd för att lämna förödande spår i kroppen. Men exakt varför coronaviruset även medför långvariga symptom vet forskarna ännu inte.

Förmodligen står flera olika fenomen på spel, men just förlust av luktsinne har en amerikansk studie hittat en del av förklaringen bakom.

SARS-CoV-2 tränger igenom kroppen genom näsan och munhålan.

Viruset hittar särskilt in genom proteiner som finns utanpå några av kroppens celler, så kallade ACE2-receptorer.

De amerikanska forskarna upptäckte att dessa proteiner speciellt gick att hitta i ett antal celltyper som utgör den vävnaden som omger nervväggarna i luktsinnet.

Här kan viruset kanske orsaka permanent skada, även efter det att viruspartiklarna har lämnat kroppen och även om själva nerverna inte påverkas.

Positivt är att denna typ av celler läker, men processen kan ta upp emot två år.

Långvariga effekter coronavirus - Grafik av luftvägarna och näshålan med vävnad och celler

© Sandeep Robert Datta, et al.

Coronaviruset invaderar vävnaden runt nervcellerna

  1. I luktloben tränger coronaviruspartiklarna särskilt in i de celler som kallas pericyter (den orange halvmånformen).
  2. I näshålans vävnad drabbas stödjecellerna (det bruna bakstycket).
  3. I luftvägens vävnad angriper viruset särskilt basala celler (de små mörkgröna cellerna längst ned).

Dessa celler sväller och klämmer åt nervvägarna så att de inte kan transportera luktsignaler till hjärnan. I vissa fall skadas cellerna så att nya celler måste bildas innan luktsinnet återkommer.

Andra teorier är att immunförsvaret stannar kvar larmberedskap eftersom coronaviruset har lämnat "spår" i kroppens celler.

Skanningar avslöjar också permanenta skador på lungorna hos de hårdast drabbade patienterna, vilket kan förklara de bestående effekterna.

Vem är mest utsatt för långvariga följder?

Läkarna har nu så pass god inblick i de långvariga effekterna att de tidigt i processen kan uttala sig om vem som sannolikt kommer att drabbas hårdast av dessa långvariga symptom.

I en större studie, där 4 000 patienter från flera länder har rapporterat om långvariga symptom via en app, har forskare kunnat peka ut fem sjukdomssymptom som tidigt indikerar ett utdraget förlopp med långvariga symptom:

  • Trötthet – upplevs av 97,7 procent av patienter med långvariga symptom
  • Huvudvärk – 91,2 procent
  • Andningssvårigheter – 70,8 procent
  • Muskel- och ledvärk – 64,0 procent
  • Heshet – 53,0 procent

I studien dras också slutsatsen att risken för långvariga symptom är större hos vissa grupper av patienter:

  • Människor över 70 år
  • Människor med ett BMI över genomsnittet
  • Yngre kvinnor jämfört med yngre män
  • Patienter som inom en vecka efter infektion uppvisar fem eller flera symptom
  • Astmatiker

22 procent av patienter över 70 år upplevde långvariga symptom, medan tio procent av 18-49-åringar upplevde långvariga symptom.

Anmärkningsvärt var att yngre kvinnor drabbades hårdare av långvariga symptom än yngre män, vilket är helt motsatt tidigare resultat där män är överrepresenterade i den allmänna coronastatistiken.

Dessutom kan personer som knappt märkte av infektionen drabbas senare av långvariga symptom.

Poängen med punkt fyra är att forskarna har pekat ut de symptom som rätt tidigt kan indikera ett utdraget förlopp.

Än så länge har forskarna bara tagit de första stegen för att utröna vad som behövs för att behandla långvariga effekter av covid-19.

I Storbritannien ska forskare exempelvis samla in data och tester från 10 000 patienter under ett år för att försöka förstå vilka spår viruset lämnar i kroppen.

På så sätt hoppas forskarna att lära sig mer om hur man behandlar covid-19-infekterade personer med långvariga symptom och hitta sätt att förhindra att viruset fastnar.

Slutligen ska forskarna klargöra hela sjukdomsförloppet så att de vet hur länge sjukdomen stannar i kroppen.

I samband med SARS-epidemin 2003 hade drygt hälften av 55 undersökta patienter fortfarande sämre förmåga att transportera luft från lungorna till blodet två år efter det att de varit inlagda på sjukhus.