Yersinia pestis bacteria
Medicin - Sjukdomar

Digerdödens dråpare har avkodats

Genomet för bakterien bakom 1300-talets böldpest är kartlagt. Det visar sig att bakterien nästan inte har förändrat sig sedan dess.

Pestbakterien har kartlagts

Genomet hos historiens troligen värsta mördare, bakterien Yersinia pestis, som orsakar böldpest, är nu kartlagt.

Sjukdomen, som även kallas ”digerdöden”, uppskattas ha dödat 50 procent av Europas befolkning under bara en femårsperiod på 1300-talet.

Johannes Krause vid Tübingenuniversitetet i Tyskland har tillsammans med brittiska kollegor letat efter rester av blod och vävnad i 46 tänder och 53 ben från fyra offer som begravdes 1348–1349 på kyrkogården East Smithfield i London. Med modern DNA-teknik har de utvunnit tillräckligt med Yersinia pestis-DNA för att kunna kartlägga genomet.

Plague victims at East Smithfield

Pest har inte förändrat sig på flera sekel

Genomet visar att bakterien bakom böldpest inte förändrats särskilt mycket de senaste 660 åren, och att den troligen gett upphov till samtliga stammar av vår tids pestbakterier. När forskarna jämförde genomet med 17 nutida Yersinia pestis-stammar, skiljer sig ”det gamla” genomet på bara 97 ställen i det cirka 4,6 miljoner DNA-baser stora genomet.

Dessa skillnader kan inte omedelbart förklara varför böldpesten var så dödlig, och forskarna tror därför att det beror på till exempel usla sanitära förhållanden. Med kunskap om de historiska genomen kan forskarna börja förstå mekanismerna bakom hur smittsamma sjukdomar uppstår.

Forskare tyglar pestens DNA

Läs mer om forskarnas försök att lirka fram hemligheterna i dödsepidemier som pest - och bekämpa dem.

Läs också:

Cancer

Dna-robot ska kväva cancertumörer

2 minuter
Sjukdomar

Människoloppor förde pesten till Europa

2 minuter
Cancer

Sädesceller ska hjälpa till att behandla cancer

1 minut

Logga in

Fel: Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
VisaDölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!