Apkoppor sprids just nu i flera länder. Och vi har aldrig haft så många fall i Europa som vi har nu.
Vi har talat med professor och överläkare vid Statens seruminstitut i Köpenhamn, Anders Fomsgaard, som här ger dig svar på de viktigaste frågorna om sjukdomen.

Vem är experten?
- Anders Fomsgaard
- Professor och överläkare i virus och mikrobiologisk specialdiagnostik /virusforskning och utveckling vid Statens seruminstitut i Köpenhamn.
Hur oroliga bör vi vara?
Vi är inte oroliga ännu. Även om det finns risk för större spridning, så räknar de flesta med att det här är ett virus som kan begränsas.
När vi tittar på virusets gener ser ut som om det kanske bara handlar om ett enda smittfall som har spridits i en smittkedja, och att smittan har skett i miljöer med män som har sex med män. Det är alltså ännu inte någon samhällssmitta.
Misstanken är att det kan ha skett under några av de prideparader som har hållits i flera länder sedan samhällen ter har öppnats upp. Det kan vara förklaringen. Och det borde gå att begränsa viruset borde det också vara möjligt att begränsa viruset med hjälp av större försiktighet i närkontakter med andra människor och genom att isolera dem som har blivit sjuka och smittar.
Dessutom smittar de sjuka inte under inkubationstiden, vilket gör viruset mycket lättare att upptäcka och bromsa in än exempelvis SARS CoV-2, som smittade under inkubationstiden innan man insjuknade.

Apkoppsvirus sett genom ett mikroskop.
Apkoppor smittar vid mycket nära kontakt
- Namn: Apkoppor (MPV eller MPXV), eller monkeypox på engelska.
- Ursprung: Det är oklart var och hur apkoppor först uppkom, men i dag är sjukdomen i allmänhet begränsad till ett antal väst- och centralafrikanske länder.
- Symtom: Apkoppor ger symtom som kan påminna om den besläktade, men allvarligare sjukdomen smittkoppor. Symtom är svullna lymfkörtlar, muskelsmärta, feber, huvudvärk, trötthet och blåsor, som så småningom brister, leder till sår och i sällsynta fall ärr.
- Smitta: Apkoppor sprids huvudsakligen genom droppsmitta och sker vid nära och långvarig fysisk kontakt. Sjukdomen kan dock även spridas genom direktkontakt med kroppsvätskor eller nära kontakt med kläder eller sängkläder som har förorenats med virus från spruckna blåsor.
- Sjukdomsförlopp: Sjukdomsförloppet varar vanligtvis i två till fyra veckor.
- Risk för svår sjukdom: Risken för allvarlig sjukdom är låg, eftersom det europeiska utbrottet antas ha orsakats av den lindrigare västafrikanska varianten, som utan behandling har en dödlighet på cirka en procent. Barn, gravida och personer med nedsatt immunförsvar löper dock högre risk för ett allvarligt sjukdomsförlopp med apkoppor.
- Behandling: Det finns inte någon behandling eller något vaccin som är skräddarsytt för att bekämpa apkoppor. Det finns dock befintliga antivirala medel mot exempelvis smittkoppor som kan användas.
Varför sker smittan i dessa miljöer?
Det vet vi inte. Men det är en sjukdom som smittar vid mycket nära kontakt – också under sexuella kontakter.
Och så finns det misstanke om att det kan ha uppstått så kallade superspridar-event under några pridearrangemang, där många är nära samlade och en del kanske reser över landsgränser från ett arrangemang till ett annat.
Därför kan det finnas ett sammanfall mellan flera olyckliga omständigheter sedan nedstängningarna har hävts. Och det kan kanske också förklara varför det sker just nu och inte för ett år sedan.

Det finns två varianter av apkoppsviruset i Afrika. Den västafrikanska, som just nu sprids över stora delar av världen, och den centralafrikanska apkoppsvarianten. Dödligheten för smittade med den västafrikanska varianten ligger på en till två procent i Afrika, medan dödligheten för smittade med den centralafrikanska varianten ligger på mellan tio och elva procent. Men vi saknar siffror för det aktuella utbrottet.
Varför sprids smittan till resten av världen just nu?
Apkoppor är ett dna-virus, som inte är särskilt benäget att förändras eller mutera.
Ändå har forskare hittat en del mutationer som antyder att viruset kanske har förändrat några av sina egenskaper redan i Afrika. Och dessa förändringar kan medföra att det lättare smittar människor.
Man tror att det kan ha skett en mutation i en del gener, som har att göra med ett enzym som heter apobec3 och är ett så kallat antivirusenzym i våra celler. Och det kan göra det lite svårare än tidigare att bli kvitt apkoppsviruset igen hos människor. Det är något som nu diskuteras.
Dessutom slutade man vaccinera mot smittkoppor omkring 1980. Och det betyder att personer som är yngre än 50 år varken är skyddade mot apkoppor eller smittkoppor.

Apkoppor är ett dna-virus som normalt inte muterar särskilt ofta. Skälet är att dna-virus har så kallade proofread-enzymer, som kontrollerar viruset varje gång det delar sin arvsmassa för att säkerställa att det inte uppstår fel eller mutationer. Förekommer det fel, så korrigeras de. Och det gäller inte rna-virus som exempelvis det nya coronaviruset.
Smittan måste på ett eller annat sätt ha överförts från ett djur, en gnagare, i Västafrika till en människa och därifrån till resten av världen.
Det kan handla om en resenär, som först har varit i kontakt med djuret i Afrika. Men det kan också ha skett genom illegal export av djur.
År 2003 exporterade en amerikansk djuraffär exempelvis tama gambianska råttor till USA. De tama råttorna var smittade med apkoppor och det slutade med att hela djuraffären, inklusive flera kunder och kundernas umgängeskretsar också smittades. Så det kan vara en möjilg förklaring – att afrikanska djur som gnagare har importerats.
Hur ser det ut för personer i riskgrupper som drabbas?
Barn, gravida och personer med nedsatt immunförsvar tros löpa risk att drabbas av ett allvarligare förlopp med apkoppor.
Siffror från Afrika antyder – i några få sammanställningar – att omkring 10-15 procent av dem som smittas riskerar ett allvarligare förlopp. Men det finns mycket få exempel och därför vet vi inte heller hur viruset uppför sig utanför Afrika.
Det kan vara så att det uppför sig helt annorlunda. Vi har exempelvis bara hört talas om lindriga fall av apkoppor bland de nu 150 smittade personerna.
Sjukdomen är mycket lindrigare än smittkoppor. Och den är mycket lättare att begränsa, eftersom den inte smittar under inkubationstiden, som är relativt lång – cirka tio dagar.
Misstanken är att det kan ha skett under några av de prideparader som har hållits i flera länder sedan samhällen ter har öppnats upp. Det kan vara förklaringen. Och det borde gå att begränsa viruset borde det också vara möjligt att begränsa viruset med hjälp av större försiktighet i närkontakter med andra människor och genom att isolera dem som har blivit sjuka och smittar.
Det borde räcka att visa större försiktighet i närkontakter med andra människor och att isolera dem som insjuknar, för att begränsa viruset innan samhällssmitta uppstår. Anders Fomsgaard, överläkare och professor vid Statens serumInstitut i Köpenhamn.
Men experter sade ju också att vi inte skulle oroa oss för coronaviruset i början. Hur kan ni vara säkra?
Ja, och om vi lutar oss tillbaka och inte gör någonting så har viruset potential att spridas och orsaka stor skada.
Men anledningen till att vi inte är så oroliga ännu är att vi räknar med att vi kommer att informera befolkningen, smittspåra, isolera smittade och så vidare. Om vi inte gör någonting alls får du fråga mig igen.
Apkoppor ger influensaliknande symtom
Apkoppor ger symtom som för många kommer att påminna om influensa. Den största skillnaden är de blåsor som efter ett par dagars sjukdom dyker upp över hela kroppen. Blåsorna uppkommer i regel när febern har avtagit.
Symtom på apkoppor är:
- Feber
- Huvudvärk
- Svullna lymfkörtlar
- Muskelsmärta
- Ryggont
- Trötthet
- Blåsor
Om du har symtom som påminner om apkoppor ska du kontakta din läkare.
Hur ska man välja att agera från och med nu?
Man ska inte vara tillsammans med någon som är sjuk, har prickar eller blåsor på huden och kan ha varit utsatt för apkoppor.
Och så ska man isolera sig om man upplever trötthet, muskelsmärta och svullna lymfkörtlar. Och hålla ett öga på de karaktäristiska utslagen som kan påminna om vattkoppor och kontakta läkare om det förekommer någon som helst misstanke.
Utslagen kommer på tredje eller fjärde dagen och det är viktigt att vara uppmärksam på att antalet fläckar kan variera mycket från bara några få stycken till tusentals, exempelvis i ansiktet och hela kroppen.
Blåsor går igenom flera stadier
De karaktäristiska blåsorna går igenom flera stadier innan de försvinner.

Här visas stadierna av blåsbildning hos en brittisk man med apkoppor i maj 2022.