ÖVERBLICK: Coronaviruset i siffror och grafik

I december 2019 spred sig ett hittills okänt virus från den kinesiska miljonstaden Wuhan till resten av Kina.

Sedan dess har viruset spritt sig blixtsnabbt. I dag har det så kallade nya coronaviruset infiltrerat drygt 170 av världens länder och skördat tusentals offer på sin väg.

Här får du en visuell överblick över viruset utifrån det vi vet i nuläget.

Vad är ett coronavirus?

Det nya coronaviruset, SARS-CoV-2, är ett smittsamt luftvägsvirus som har spritt sig från Kina och vidare till hela världen.

Sjukdomen som orsakas av coronaviruset heter COVID-19. Den är särskilt smittsam och farlig eftersom den aldrig tidigare har registrerats hos människor.

Hur uppstod coronaviruset?

Viruset har med största sannolikhet överförts från ett smittat djur till en människa på en kinesisk djurmarknad i Wuhan.

En överföring av smitta såsom denna har skett tidigare. Forskare anser exempelvis att "äldre" coronavirus som mers och sars ursprungligen härstammar från kameler, fladdermöss eller fåglar.

Coronavirus använder proteiner för att invadera våra celler

Coronaviruset måste tränga in i våra celler för att infektera oss. Nya studier visar att viruset är cirka tio gånger mer effektivt på att fästa sig till våra celler än exempelvis sars-viruset.

1. Särskilt protein öppnar våra celler

Det är det så kallade "taggproteinet" på coronavirusets yta som gör den till en mästare på att invadera våra kroppar. Taggproteinet fungerar ungefär som en universell nyckel som kan öppna våra celler.

2. Viruset sprider sitt rna

När viruset har trängt in i våra celler med hjälp av taggproteinet sprider det sitt arbsmaterial – rna. Därefter använder viruset våra celler som en slags fabrik för att massproducera sig själv. Det är då vi blir sjuka.

Hur smittar viruset?

Coronaviruset är droppburet och smittar vanligtvis genom kroppens slemhinnor i näsa, mun och ögon – exempelvis via nysningar eller kyssar.

Reproduktionstalet för COVID-19 är cirka 1:2,5. Det innebär att patienter med COVID-19 i genomsnitt smittar två till 2,5 andra personer.

Smittan sprider sig som ringar på vattnet från en smittbärare:

En vanlig säsongsinfluensa har ett reproduktionstal på cirka 1,1 personer – det vill säga mindre än hälften av det nya coronaviruset.

Inkubationstiden för COVID-19 är två till tolv dagar. De flesta utvecklar redan symptom mellan fem och sju dagar efter smittillfället.

Vilka är symptomen?

Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att COVID-19 ger milda symptom i 80 procent av fallen. 15 procent av de smittade får svåra symptom och fem procent får så pass kritiska symptom att de måste få intensivvård.

Ett fåtal får inga symptom alls.

COVID-19 kan påminna om en vanlig influensa om man får milda symptom.

Hur hög är dödligheten?

Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att 3,4 procent av alla som smittats av COVID-19 dör av sjukdomen.

Uppskattningen har gjorts baserat på antalet kända fall av sjukdomen, men eftersom många har så pass milda symptom att de aldrig testas eller rapporteras är det verkliga talet troligtvis betydligt lägre.

I en studie som publicerats i tidskriften The Lancet uppskattar en grupp forskare från Imperial College London således att dödligheten i Kina med samtliga smittade inkluderade – kända såväl som okända fall – ligger på 0,66%. I en annan studie kommer forskarna fram till att dödligheten bland samtliga smittade i Storbritannien kan ligga på cirka 0,9%.

Forskarna från Imperial College London har även försökt beräkna den procentuella dödligheten bland olika åldersgrupper i Kina – återigen genom att utgå från den bästa uppskattningen av det totala antalet smittade.

Dödlighet fördelad på åldersgrupper:

Enligt en italiensk studie av coronadödsfall har cirka 99 procent av de omkomna haft underliggande sjukdomar såsom diabetes eller hjärtsjukdomar.

Samma studie visar att de som dött hade en genomsnittlig ålder på 79,5 år.

Hur många blir sjuka?

Experter anser att viruset på sikt kommer att drabba cirka 60 procent av den svenska befolkningen. Det framkom i en intervju med Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet i Solna i Sveriges Radio.

De många smittade kan resultera i en kraftig överbelastning av sjukvården vilket kan få dödliga konsekvenser. Både för patienter med COVID-19 – men även för andra allvarligt sjuka.

Därför har regeringar runt om i världen vidtagit förebyggande åtgärder som självisolering och stängning av gränser.

Om de förebyggande åtgärderna fungerar kan antalet smittade spridas ut över en längre tid. På så sätt kan sjukvården lättare hinna anpassa sig till utvecklingen och behandlingen av de smittade.

Vad kan vi göra själva?

Lyckligtvis finns det mycket du kan göra själv för att undvika att få eller sprida coronaviruset.

WHO rekommenderar följande:

Tvätta händerna ofta och använd gärna desinficerande handsprit.
Undvik att röra vid ögon, näsa och mun då viruspartiklar kan överföras till dina utsatta slemhinnor.
Nys eller hosta i armvecket.
Håll minst en meters avstånd till människor.
Stanna hemma om du känner dig det minsta sjuk.
Ta kontakt med sjukvårdsupplysning per telefon om du upplever symptom på coronaviruset.

Forskning visar att coronaviruspartiklar kan hänga kvar i luften i upp emot tre timmar efter en nysning. Viruset kan även överleva upp emot tre dagar på plastytor och rostfritt stål.

God hygien och avstånd är därför nödvändigt för att vi ska kunna vara rädda om varandra.

ÖVERBLICK: Coronaviruset i siffror och grafik