Coronaviruspartikler

Nytt vaccin ska skydda i tre år – även mot mutationer

Danska forskare använder sig av en banbrytande teknik för att utrota SARS-CoV-2 från planeten.

Danska forskare använder sig av en banbrytande teknik för att utrota SARS-CoV-2 från planeten.

Shutterstock

Ett stort samarbete mellan internationella forskare och läkemedelsföretag har just säkerställt finansiering för den avgörande tredje testfasen för en ny typ av coronarvaccin som kan vara färdigutvecklat under 2023.

Nyheten kan verka något udda när runt en tredjedel av världens befolkning redan har vaccinerats och de första boostervaccinerna troligen kommer att ges under hösten 2021, men det nya vaccinet har större ambitioner än de vaccin från AstraZeneca, Pfizer/BioNTech, Moderna och Johnson & Johnson som redan är godkända.

Syftet med vaccinet, som har utvecklats av forskare vid Köpenhamns universitet, är att verka längre, minska behovet av boosterinjektioner samt utrota SARS-CoV-2 helt.

Utvecklingen har tidigare fått stöd från EU, och Bavarian Nordic har finansierat fas 1- och 2-försöken.

Det sista och avgörande stödet har just beviljats i form av 800 miljoner kronor från danska staten, som ska betalas tillbaka i form av vacciner – om allt går bra.

Hundra gånger kraftigare verkan

Forskarna försöker utveckla ett vaccin som ska överträffa konkurrenternas på i stort sett alla punkter – och än så länge ser det bra ut.

Preliminärt har vaccinet visat sig skapa antikroppar hos apor, möss och kaniner med extremt hög effektivitet. Djurens immunrespons var 100 gånger starkare än vid användning av andra vaccin.

Vaccinet, som går under namnet ABNCoV2, har tagits fram med tekniken capsid virus-like particle (cVLP).

Med hjälp av ett bakteriellt superlim som forskarna själva har utvecklat klistras oskadliggjorda virusmolekyler fast på virusliknande partiklar. På så vis kan immunförsvaret lära sig att skydda kroppen mot coronaviruset.

Forskarna har tidigare använt liknande tekniker i vacciner mot malaria och livmoderhalscancer.

Forskarna har använt så kallad cVLP-teknik, som innebär att man använder ett proteinskal på vilket coronavirusets ytproteiner klistrats fast. Proteinskalet liknar coronaviruset, men innehåller inget av det genetiska material som SARS-CoV-2 använder för att ta sig in i kroppens celler.

Därför är kombinationen harmlös. För kroppen liknar dock skalet en ultrapotent viruspartikel av typen SARS-CoV-2.

Coli-bakterie och virusskal
© Ali Salanti/Carlsberg Fondet

Kolibakterier bildar skal

Genom att förändra kolibakteriers dna (till vänster) kan forskarna få bakterierna att bilda tomma virusskal (till höger), som ser ut som covid-19-partiklar.

insektcell och spikeprotein
© Ali Salanti/Carlsberg Fondet

Insektsfarm producerar spikeprotein

I insektsceller kan forskarna producera stora mänger av SARS-CoV-2:s ytprotein (till vänster), det så kallade spikeproteinet (förvanskad variant till höger).

Skaller och proteiner blir superpartikel.
© Ali Salanti/Carlsberg Fondet

Superlim tapetserar skalet

Med hjälp av en ny teknik kan de danska forskarna klistra fast spikeprotein (nederst) på virusskalet (överst), så att det ser ut som en potent viruspartikel.

Andra generationens vaccin i kriget mot corona

Den första generationens vaccin som majoriteten får kommer sannolikt endast att bromsa pandemin. Andra generationen, däribland det nya danska vaccinet, ska försöka utrota viruset – precis som andra vacciner tidigare har segrat över smittsamma sjukdomar såsom smittkoppor.

I fas 1-försöken med det danska vaccinet vaccinerades 42 försökspersoner. De fick olika doser, några med så kallade adjuvanser – hjälpämnen som förbättrar immunförsvarets reaktion på vaccinet – och andra utan. Syftet var att testa för olika biverkningar och avgöra om vaccinet var lika kraftfullt för människor som för djur. Resultaten var lovande.

I den nu pågående fas 2 kommer vaccinets förmåga som boostervaccin att testas på 210 färdigvaccinerade och tidigare infekterade personer.

I den kritiska fas 3 testar forskarna vaccinet på ett större antal försökspersoner. Då undersöker man bland annat om vaccinet är säkert även utan ständig övervakning.

Om allt går enligt plan kan det nya vaccinet vara klart för godkännande i slutet av 2022 och därmed godkännas under 2023 då vi fortfarande, enligt forskare kommer att kämpa mot corona – i synnerhet i välrdens utvecklingsländer.