David Bennetts hjärta hade slutat fungera. Den 57-årige amerikanen var helt beroende av en maskin som syresatte hans blod och pumpade runt det i hans kropp – om han lämnade sjukhussängen skulle han dö. Endast en banbrytande ny behandling kunde rädda hans liv.
Precis som 126 miljoner andra amerikaner led Bennett av hjärt-kärlsjukdom. Varje år dör upp till en miljon av dem av sin sjukdom – motsvarande en var 30:e sekund.
Men David Bennetts läkare hade andra planer för sin patient. De ville testa en kontroversiell metod som aldrig tidigare använts på människor: Bennetts hjärta skulle ersättas med ett genetiskt modifierat grishjärta.
Den 7 januari 2022 blev amerikanen David Bennett den första människan någonsin att få ett hjärta inopererat från en genetiskt modifierad gris.
Den nya behandlingen var inte godkänd av hälsomyndigheterna, men läkarna fick trots det tillåtelse eftersom det inte fanns några andra alternativ för Bennett.
Situationen understryker den allmänna bristen på vapen i kampen mot hjärt- och kärlsjukdomar.
Forskningen inom detta område tycktes annars gå i rätt riktning länge. Kolesterol identifierades som en av de främsta orsakerna bakom sjukdomarna, och nya behandlingar med stamceller visade lovande resultat. Tyvärr har de båda framstegen nu visat sig vara delvis baserade på lögner.
Hjärtforskarna fick börja om på nytt – och Bennetts banbrytande operation markerar en dramatisk ny början.
Världens vanligaste dödsorsak
18 miljoner dödsfall varje år – drygt 30 procent av alla dödsfall i världen –beror på hjärt-kärlsjukdom. Sjukdomarna utgör alltså tillsammans världens vanligaste dödsorsak.
Som jämförelse dödar den näst största dödsorsaken, cancer, cirka tio miljoner personer. Men förhållandet mellan de båda varierar över världen. I flera nordeuropeiska länder ligger de ungefär på samma nivå.
Hjärt- och kärlsjukdomar är särskilt dödliga i äldre åldersgrupper. Bland unga är de vanligaste dödsorsakerna istället olyckor, självmord och missbruk.
TESTA DIG SJÄLV: Se vilka som är de vanligaste dödsorsakerna för din åldersgrupp
Den vanligaste dödsorsaken beror på landet
Begreppet hjärt-kärlsjukdom omfattar sjukdomar som involverar hjärta och blodkärl. Några av de vanligaste är ischemisk hjärtsjukdom (där hjärtmusklerna saknar syre) och blodproppar i hjärnan. David Bennett led av hjärtsvikt, förmodligen till följd av allvarlig ischemisk hjärtsjukdom.
De flesta av sjukdomarna uppstår när fett från blodomloppet ackumuleras i blodkärlen. Den ackumulerade klumpen, som kallas plack, gör att blodkärlet smalnar åt, vilket leder till att mindre mängd blod kan passera igenom. Om placket fortsätter att växa kan det så småningom blockera kärlet helt eller brista, vilket ger upphov till livshotande blodproppar på andra ställen.
Fett kväver hjärtmusklerna
1. Fett samlas i hjärtat
Avlagringar av fett, som kallas plack, växer stadigt i hjärtats små blodkärl. Plack minskar tillförseln av syre och näringsämnen till hjärtats muskler och kan ge upphov till bröstsmärtor, beroende på plackets storlek och placering.
2. Placket växer och spricker
Om placket tillåts växa bromsar det blodet ytterligare och kan så småningom brista och frigöra ett antal skadliga ämnen och fetter. De ger upphov till blodproppar som leder till utbredd syrebrist och celldöd i hjärtat.
3. Hjärtat sviktar och dör
Syrebrist kan störa hjärtats rytm eller försvaga hjärtmusklerna till den grad att de har svårt att pumpa runt blodet i kroppen. I värsta fall stannar hjärtat helt och överlevnad är endast möjlig med omedelbar behandling.
Forskare har länge trott att en kost rik på mättat fett är en av de främsta orsakerna till hjärt-kärlsjukdomar. Enligt teorin leder det mättade fettet till höga halter av kolesterol i blodet – och kolesterolet lägger sig sedan i blodkärlen.
Kopplingen mellan kolesterol och hjärt-kärlsjukdom anses av många vara en vetenskaplig sanning – och många läkemedel har utvecklats utifrån den. Flera forskare har dock börjat ifrågasätta den populära teorin.
Nya studier visar att personer med mycket högt kolesterolvärde lever längre än personer med låga värden.
De har tittat närmare på de ursprungliga studierna som kopplar kolesterol till hjärt-kärlsjukdomar och tror att resultat i flera fall manipulerades – till exempel genom att forskarna bara valde ut siffror som underbyggde deras teori.
Kritiker påpekar också att nya studier visar att människor med mycket höga kolesterolvärden lever längre än människor med låga kolesterolvärden.
Kolesterolteorin är dock inte död – stora delar av den backas upp av gedigna experiment, och många forskare tror fortfarande att kolesterol bidrar till hjärt-kärlsjukdomar. Men den nya kritiken innebär ändå att forskarna måste ta ett steg tillbaka och överväga andra alternativ – alternativ som kan leda till nya effektiva läkemedel.
Grisar kan rädda liv
Om kolesterolforskning är en återvändsgränd behöver forskarna en alternativ väg framåt – och den mest lovande vägen hittills verkar ha med stamceller att göra.
2001 visade amerikanska forskare att skadade mushjärtan kunde repareras med stamceller. Experimentet skapade en våg av entusiasm och massor av nya försök.
Tyvärr visade sig resultatet av experimentet vara påhittat, och entusiasmen för stamceller har nu mer eller mindre kollapsat – även om den inte helt har försvunnit.
Därför måste forskarna verkligen börja om från början. Lyckligtvis har en mängd nya idéer dykt upp – inklusive genetiskt modifierade grishjärtan som det David Bennett fick opererat in i sin kropp.
Normalt sett skulle en människas immunförsvar gå till angrepp för att attackera ett organ från en annan art, men grisen som hjärtat kom ifrån hade fått ett antal av de gener som normalt skulle provocera vårt immunförsvar avlägsnade.
Ingen visste dock säkert om genförändringen skulle förhindra en våldsam immunreaktion hos Bennett. Därför väntade läkare och forskare med spänning efter operationen i januari 2022.
Ingreppet överträffade alla förväntningar. Bennett blev betydligt bättre och kunde till och med påbörja rehab kort efter.
Dessvärre dog han två månader senare – troligtvis på grund av ett oupptäckt virus i det nya hjärtat. De två månaderna var dock förmodligen längre än vad han annars skulle ha levt – och oavsett vad inger hans berättelse nytt hopp.
Att Bennett överlevde så länge med ett hjärta från en gris visar att metoden är värd att jobba vidare med. Det skulle potentiellt kunna rädda miljontals människor med allvarlig hjärtsjukdom. Men ännu viktigare – det banar väg för andra innovativa vapen mot jordens vanligaste dödsorsak.