Personer med leversvikt kan i dag bara botas med en transplantation, så att de får en helt ny lever. Men många patienter dör innan någon ny lever blir tillgänglig för dem på grund av brist på donatorer, och därför krävs nya behandlingsmetoder.
Nedsatt leverfunktion beror ofta på skrumplever, då organet fylls med ärrvävnad som blockerar blodtillförseln till levercellerna, de så kallade hepatocyterna.
I dag är det långa väntetider på levertransplantationer. Därför jagar forskare nya metoder som kan förlänga och förbättra livet för leverpatienter.
Skrumplever kan bero på alkohol, leverinflammation och sjukdomar som leder till att immunsystemet felaktigt angriper vävnaden.
När skadan har skett kan den inte läkas, varpå levern gradvis förlorar förmågan att bilda proteiner, producera galla och att rensa gifter ur blodet.
I en skrumplever sprider sig ärrvävnad (blått) och isolerar levercellerna (rosa) i öar, där de blir avskurna från blodtillförsel och inte kan göra sig av med giftämnen.
Men leverns funktion kan kanske trots allt återfås. Forskare vid Pittsburghs universitet i USA har upptäckt att hepatocyter från en skrumplever trivs väsentligt bättre om de flyttas till lymfkörtlarna.
Lymfkörtlar blir små levrar
Forskarna testade metoden i ett försök med sex grisar, som efter ett kirurgiskt ingrepp hade fått nedsatt leverfunktion. Först tog forskarna ut en bit av levern och isolerade hepatocyterna, som de därefter injicerade i lymfkörtlarna på samma djur.
Leverpatient är både organdonator och -mottagare
En ny metod kan hjälpa patienter med skrumplever genom att leverceller flyttas till lymfkörtlarna, där de fungerar som små stödlevrar.
Patienten donerar en bit lever
Läkare tar ut en bit av den sjuka levern, som är full av ärrvävnad som blockerar cellernas blodtillförsel.
Friska celler sorteras bort
I laboratoriet findelar läkarna vävnaden och sorterar ut friska leverceller, så kallade hepatocyter.
Cellerna får nytt liv i lymfkörtlarna
Hepatocyterna injiceras direkt in i lymfkörtlarna, där de återupptar sin funktion.
Efter flytten började levercellerna hos alla grisar att återuppta leverns uppgifter inom loppet av 30–60 dagar. Klungorna av hepatocyter växte sig allt större och etablerade nya blodådror och gallgångar, så att lymfkörtlarna utvecklades till små stödlevrar.
Om metoden även fungerar på människor, så kan den rädda livet på många leverpatienter – antingen genom att återupprätta leverfunktionen helt eller genom att skjuta fram behovet av en levertransplantation.
