Sedan årsskiftet har en mystisk leverinflammation spridits bland omkring 450 barn i stora delar av världen. Och ingen känner ännu till orsaken till utbrotten.
Leverinflammation är vanligtvis sällsynt hos barn och gemensamt för samtliga nya fall är att de inte har utlösts av de virus som ligger bakom de vanligaste typerna av leverinflammation – kända som varianterna hepatit A-E.
Var bryter den ut?
I Europa har myndigheterna, enligt WHO och European Disease Prevention and Control registrerat flera hundra fall av leverinflammationen sedan årsskiftet, varav de allra flesta har uppkommit i England och Skottland. Där har minst 163 barn drabbats av sjukdomen sedan nyår, enligt UK Health Security Agency.
Anders Koch är överläkare vid Statens seruminstitut samt avdelningen för infektionssjukdomar på Rigshospitalet i Danmark och följer utvecklingen noga. Enligt honom är det just nu viktigt att skilja mellan två olika spår:
"I England och Skottland ser vi just nu en överrepresentation av leverinflammation av okänd orsak. Och så finns det ett flertal andra länder, i vilka vi kanske ser en förhöjd frekvens. De siffrorna är mycket mindre och därför är det mycket mer osäkert vad det handlar om rent konkret", säger han.
Så här ser fördelningen av fall ut i Europa:
- Storbritannien: Minst 163 registrerade fall, av vilka elva har genomgått levertransplantation.
- Spanien: 29 registrerade fall
- Danmark: 7 registrerade fall
- Irland: 6 registrerade fall
- Nederländerna: 14 registrerade fall
- Italien: 27 registrerade fall
- Norge: 5 registrerade fall
- Cypern: 2 registrerade fall
- Grekland: 3 registrerade fall
- Belgien: 14 registrerade fall
- Polen: 1 registrerat fall
- Serbien: 1 registrerat fall
- Sverige: 9 registrerade fall
- Portugal: 11 registrerade fall
- Moldavien: 1 registrerat fall
- Österrike 2 registrerade fall
Utanför Europa har det registrerats minst 181 utbrott av leverinflammationen, med fall ibland annat Argentina, Indonesien, Japan, Brasilien och USA.
OBS: Siffrorna kommer från Världshälsoorganisationen WHO och European Centre for Disease Prevention and Control och uppdaterades den 20 maj 2022.
Vem drabbas?
Barn från en månad till 16 års ålder har hittills drabbats av leverinflammationen, men majoriteten har varit över fem år gamla.
Och enligt European Centre for Disease Prevention and Control har det hittills registrerats elva dödsfall, varav fem har skett i Indonesien, ett av dödsfallen har skett i Palestina och fem i USA.
Sjukdomsförloppet kan utvecklas mycket olika
Enligt Anders Koch kan leverinflammationen utvecklas mycket olika för de barn som drabbas. Och förenklat kan det ske fyra saker:
- Några av barnen tillfrisknar helt utan men.
- En del får leversvikt, vilket innebär att levern inte kan sköta sin vanliga funktion. Då blir det nödvändigt att hjälpa levern att rena blodet från avfallsämnen under en period. Men det livsviktiga organet kan fortfarande återhämta sig helt.
- Några barn blir dock så sjuka att det blir nödvändigt med en levertransplantation. Hittills har omkring tio procent av de barn som har drabbats av leverinflammationen fått en transplantation.
- I extremt sällsynta fall kan barnen bli så sjuka att de inte hinner få någon ny lever via transplantation innan de till slut avlider av sjukdomen. Enligt European Centre for Disease Prevention and Control har elva barn hittills omkommit av det nya utbrottet av leverinflammation på olika platser i världen.
Vad kan orsaken vara?
Orsaken till utbrottet av leverinflammation bland barn är fortfarande ett mysterium.
Men enligt överläkaren Anders Koch arbetar forskare världen över just nu utifrån flera olika hypoteser:
En teori är att leverinflammationen har uppstått i kölvattnet av coronapandemin, då vi i allmänhet har utsatts för färre virus. Det kan få immunförsvaret att reagera på ett virus det normalt inte skulle reagera på.
En annan teori är att leverinflammationen drabbar i kombination med andra virus. Exempelvis coronaviruset eller ett helt vanligt förkylningsvirus.
En tredje teori är att inflammationen beror på giftämnen, läkemedel eller ett visst livsmedel. Men just detta har forskare enligt Anders Koch utrett i flera undersökningar i England utan att hitta något samband mellan barnen.
En fjärde teori är att den nya leverinflammationen beror på infektion med så kallat adenovirus, ett virus som bland annat kan ge feber, halsont och influensaliknande symtom. Enligt en del forskare kan det också vara en kombination av just adenovirus och coronavirus, som ger upphov till det allvarliga tillståndet hos en del barn.
Och nu har engelska och amerikanska forskare just lagt fram en ny, mer konkret teori, som de har publicerat i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.
De menar att utbrotten kan bero på att barnen först har smittats av coronaviruset och att proteiner från viruset därefter ligger och lurar nere i tarmen i olika ”reservoarer”, som aktiverar immunförsvaret.
När barnen sedan infekteras med adenoviruset får det immunförsvaret att överreagera och frisätta stora mängder inflammatoriska proteiner, som angriper levern.
Enligt Anders Koch är den nya hypotesen en möjlig förklaring, men betyder inte att vi nu har hittat ett slutgiltigt svar:
"Det kan vara en förklaring. Men nu är det inte så att vi alla bara nickar och säger att det här bortom alla tvivel är den rätta", säger han. - Anders Koch, överläkare vid Statens seruminstitut och avdelningen för infektionssjukdomar på Rigshospitalet i Danmark.
Han poängterar bland annat att långt ifrån samtliga av barnen har infekterats med adenoviruset. Men det råder samtidigt stor osäkerhet kring huruvida läkarna hinner undersöka barnen medan de är infekterade av viruset.
Varför drabbas bara barn?
"Vi vet inte varför den bara drabbar barn. Och vi vet egentligen inte om den också drabbar vuxna. Hittills är det bara barn som har registrerats."
Det säger Anders Koch, som understryker att han ännu inte har sett några systematiska sammanställningar som visar om sjukdomen också drabbar vuxna.
Ska föräldrar vara oroliga?
Tanken på en allvarliga leverinflammation utan känd orsak som just nu drabbar barn i flera länder, låter säkert som något av ett skräckscenario för de flesta föräldrar.
Men enligt överläkaren Anders Koch finns det ännu ingen anledning till oro.
"Föräldrar ska inte vara oroliga. Dels för att det är mycket låga siffror vi talar om, och dels för att vi ännu inte vet vad det här faktiskt handlar om." Anders Koch, överläkare vid Statens seruminstitut och avdelningen för infektionssjukdomar på Rigshospitalet i Danmark.
Vilka är symtomen?
Anders Koch poängterar att det märks mycket tydligt att ett barn som insjuknar med leverinflammation inte mår bra:
"Barnen blir ibland gula i ögonen och huden. Andra symtom är magont, illamående, kräkningar samt ibland feber och färglös avföring", förklarar han.
Därför ska man enligt honom bara leva sitt liv som man brukar:
"Man bör som alltid annars uppsöka läkare om barnet är sjukt. Det finns ingen anledning att tänka att 'nu har mitt barn fått leverinflammation' – för siffrorna är fortfarande mycket låga", berättar han.