Shutterstock
Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier: Så farliga är de

De muterar snabbt, kan inte behandlas och är dödliga. Resistenta bakterier dödar hundratusentals människor varje år och anses vara ett av de största hoten mot mänskligheten. Lyckligtvis börjar forskarna förstå hur vi ska bryta ned bakteriens försvar och bekämpa dem.

Resistenta bakterier är enligt Världshälsoorganisationen WHO ett gigantiskt problem för världens människor. Bakterierna utvecklar nämligen resistens mot den antibiotika som finns i takt med att vi försöker behandla med den.

Därför finns det många olika resistenta bakterier - och de sprids snabbt.

Se hur bakterier utvecklar resistens på elva dagar

Forskare vid Harvard University har filmat hur E.coli-bakterier växer i en stor petriskål, som innehåller områden med olika doser antibiotika. Filmen visar hur bakterierna på elva dagar muterar och blir immuna mot den kraftigaste antibiotikakoncentrationen.

Bakterieresistens på sjukhus

Ute på sjukhusen står läkare och patienter inför en gigantisk utmaning när de gäller de resistenta bakterierna.

Enligt Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar, ECDC, smittas nära nio miljoner européer av infektioner på sjukhus varje år. Av dessa infektioner uppskattas att en av tre ha har resistenta bakterier som kan medföra fatala konsekvenser för den som smittats.

Vissa av de resistenta bakterier som ofta förekommer på sjukhus är stafylokock-bakterien MRSA och de resistenta tarmbakterierna VRE och CPE som samtliga kan utgöra ett allvarligt hot mot patienter som exempelvis ska opereras eller som har nedsatt immunförsvar på grund av kemoterapi eller annan behandling.

Multiresistent tuberkulos och supergonoré

Men de resistenta bakterierna sprider sig även utanför sjukhusens väggar.

2017 registrerades 558 000 nya fall av multiresistent tuberkulos i världen, vilket innebär en ökning på nära 14 procent jämfört med året innan. Varje år dör 230 000 av den resistenta bakterien.

I USA har också fler och fler fall av resistent salmonella registrerat, och även på andra håll i världen dyker nu också den så kallade 'supergonorén' upp och är nära att vara omöjlig att bota med tillgänglig antibiotika.

Små molekyler kan ge antibiotika styrka igen

Det växande problemet med resistenta bakterier har ökat forskningen för nya behandlingsmetoder – och redan nu görs viktiga framsteg.

Ett spännande genombrott kommer från University of North Carolina där forskare har kommit fram till att vissa molekyler, så kallade rhamnolipider, kan göra existerande antibiotika mer effektivt mot resistenta bakterier.

I deras försök löste upp rhamnolipiderna ytmembranen på flera resistenta bakterier. Det gjorde det lättare för antibiotika att tränga in i bakterien och döda den.

Faktum är att rhamnolipiderna var så effektiva att de lyckades bekämpa varianter av den resistenta gula stafylokockbakterien med ett antibiotikum som vanligtvis inte påverkar dessa bakterier.

Den gula stafylokockbakterien i en petriskål
© Shutterstock/Pattikky

Genombrottet är särskilt intressant eftersom metoden kan ge nytt liv till antibiotikatyper som bakterier annars visat sig vara resistenta mot.

Samtidigt visar det också en behandlingsmetod som inte är kopplad till utvecklingen av ny antibiotika.

För även om nya antibiotikatyper kan döda resistenta bakterier i dag kan även dessa överträffas i de ständiga mutationerna hos bakterierna.