Spädbarn med slang i halsen.

Luftvägssjukdomar frodas efter corona

Nedstängningen har skapat perfekta villkor för ett antal virus som nu drabbar oss slag i slag. Lär dig att känna igen och övervinna dem.

Nedstängningen har skapat perfekta villkor för ett antal virus som nu drabbar oss slag i slag. Lär dig att känna igen och övervinna dem.

Shutterstock

I både USA och flera länder i Europa har myndigheter redan under sommarmånaderna observerat utbrott av sjukdomar som normalt florerar vid andra tider på året.

Därför varnar offentliga vårdinstanser bland annat för att står inför en svår influensasäsong, som kan få fatala konsekvenser.

Men sjukdomar kan upptäckas, behandlas eller helt undvikas. Illustrerad Vetenskap guidar dig genom symtom, snor och slem.

Sjuk man i säng

© Flashpop/Getty Images

Därför frodas virusen just nu

Medan coronaviruset SARS-CoV-2 har gjort sitt segertåg världen över har förekomsten av andra luftvägssjukdomar varit historiskt låga. Nu ser utvecklinge ut att vända – främst av tre skäl, tror forskare.

Återuppöppning

Många länder har under 2021 återuppöppnat offentliga institutioner och upphövt restriktioner. Därmed samlas fler människor igen på företag, i skolor och förskolor.

Kontakten sker ofta i små rum där smitta sprids lättare.

Bristande immunitet

Ett stort antal smittbromsande åtgärder under coronapandemin har förskonat barn från mötet med virussjukdomar som de normalt hade utsatts för. Därför väntas många barn i forskolor att smittas av sjukdomar nu, eftersom de inte har någon pågående immunitet.

Handsprit

I vissa fall kan ökningen förklaras med att många har vant sig vid att använda handsprit, i stället för tvål och vatten som tidigare.

Men spriten dödar inte alla virus. Rotavirus kräver exempelvis en noggrann handtvätt i minst tio sekunder.

RS-virus

Den vanligaste orsaken till att spädbarn i upp till sex månaders ålder vårdas på sjukhus med luftvägsinfektion är RS – respiratoriskt syncytialvirus.

Globalt överlever mer än 96 procent av alla barn utan försvagat immunförsvar sjukhusvistelsen.

87 procent av alla barn har smittats av RS före 18 månaders ålder, men det mycket smittsamma viruset kan drabba alla åldersgrupper och är lika farliga för äldre. De flesta vuxna upplever smittan som en förkylning.

RS-virus avlånga i lungor.

RS-viruset (ljusblå) hoppas från person till person via mikroskopiska salivdroppar från luftvägarna.

© NIAID / Wikimedia Commons

Smittfallen uppstår vanligtvis under vintermånaderna, men efter nedstängningen i samband med corona 2021 har många länder registrerat ovanliga RS-utbrott. I USA registrerade hälsomyndigheterna exempelvis 2000 fall under loppet av bara en vecka i juli, vilket kan jämföras med att det registrerades färre än tolv samma vecka året innan.

Antalet är dock i själva verket mycket högre, eftersom läkarna upptäcker RS först när en patient blir inlagd på sjukhus med symtom.

Ett utbrott av RS varar i genomsnitt i 5-6 månader.

Förebyggande och behandling

För de flesta går smittan över efter 3-5 dagar.

Under en sjukhusvistelse sker behandling vanligtvis med artificiell syretillförsel. Bara ett läkemedel, ribavirin är godkänt för behandling av en virusinfektion med RS.

Trots att RS-viruset är den näst vanligaste orsaken till spädbarnsdöd efter malaria, existerar för närvarande inget vaccin för den primära riskgruppen, vilken är barn med nedsatt immunförsvar.

Rotavirus

Länder som Danmark, Australien och Ukraina har under 2021 registrerat olägliga och mer omfattande utbrott av rotavirus bland barn.

Viruset infekterar tunntarmen och medför liksom flera andra virus gastroenterit – även kallat maginfluensa.

Rotavirus smittar genom munnen

Efter att rotavirus (blå) tränger in via munnen infekterar partiklarna cellerna i tunntarmens buktande vägg. De infekterade cellerna varnar immunceller (runda lila, gröna och röda) i den underliggande vävnaden, som startar en immunrespons vilken i sin tur utlöser symtomen på smitta med rotavirus: Diarré och kräkningar.

© Alexandra I. Wells and Carolyn B. Coyne

I den australiska delstaten Victoria registrerade myndigheterna fyra gånger fler fall än genomsnittligt.

Normalt trivs de så kallade enterovirusen bäst under kalla, torra vintermånader, men Danmark hade ett utbrott i maj och sedan igen i augusti.

Rotaviruset är den vanligast förekommande boven bekom diarré bland barn. Diarrén medför vätskeförlust och i värsta fall måste barnet vårdas på sjukhus.

Varje år insjuknar två miljoner barn världen över med viruset.

I genomsnitt avlider 215 000 – främst i utvecklingsländer.

Viruset smittar via den fekala/orala vägen, det vill säga vanligtvis när viruspartiklar från avföring eller kräkningar sprids till andras munnar via ytor eller mikrodroppar från toalettspolningar.

Toaletter kräver särskilda desinficeringsåtgärder

Små, nära rum som omklädningsrum och offentliga toaletter kan bli en hotspot för smittspridning. Utöver alla handtag och knappar som många dagligen vidrör, tyder forskning även på att viruspartiklar från avföring hänger kvar i luften.

© Shutterstock

Virus virvlar upp under spolning

Virus kan ofta spåras i avföringen. När toaletten spolas kan vattnet virvla upp små droppar med viruspartiklar och potentiellt sprida sjukdomar i luften.

© Shutterstock

Locket kapslar in smitta

Studier har visat att antalet bakterier i luften från sjuka personers avföring, är tolv gånger längre 90 minuter efter spolningen, om locket har varit nedfällt.

© Shutterstock

Vädring minskar risk

Spår efter exempelvis coronavirus i luften har hittats på toaletter, mens större och bättre ventilerade rum inte innehöll några spår. Vädring på badrum tycks därmed vara mycket viktig.

© Shutterstock

Ytor måste rengöras ofta

På toalettens tryckknapp finns det risk för så kallad fekal-oral smitta. Därför bör toaletten rengöras grundligt och ofta.

Utbrotten varar vanligtvis 11-16 dagar.

Förebyggande och behandling

God handhygien är den lättaste vägen att minimera spridningen av rotavirus.

I många länder, bland annat Norge, Sverige, Finland och USA, erbjuds alla barn vaccinet som en del i barnvaccinationsprogrammet.

Trots programmet har exempelvis USA tidigare drabbats av utbrott, till följd av lågt vaccinationsdeltagande.

I andra länder byggs befolkningens immunitet upp under barndomen. De värsta värsta sjukdomsfallen sker första gången ett barn smittas. Senare i livet förlöper infektionen oftast utan symtom.

Influensa

Influensa är en återvändande virussjukdom som angriper de övre luftvägarna.

Influensa förekommer vanligtvis under vissa säsonger, och därför är det varje år fokus på den så kallade influensasäsongen som kommer i vågor under flera veckor under hela vintern.

Influensasäsongen börjar vanligtvis i oktober, då årets influensavaccin också görs tillgängligt.

USA har drabbats av något ökade förekomster av så kallad parainfluensa, som oftast drabbar barn. Under 2021 väntar forskare sig att influensasäsongen kommer att blir ovanligt svår och uppmanar därför till vaccinationer.

Det är ännu ovisst vilka influensastammar som kommer att dominera under 2021, och därför vet hälsovårdsmyndigheter inte heller hur effektivt årets influensavaccin är.

Det finns tre huvudtyper av influensa:

  • Influensa A, som ger de kraftfullaste symtomen
  • Influensa B, som ger lite mildare symtom
  • Influensa C, som ger de mildaste symtomen

Bakom de värsta influensaepidemierna ligger alltså den så kallade influensa A. Denna typ av influensa är besvärlig eftersom den har flera virusstammar, som finns i många olika under arter som förändras från år till år och därmed kan överlista immunförsvaret.

På viruspartiklarnas yta sitter proteinerna hemagglutinin, H, och neuraminidas, N. Proteinerna finns i olika varianter som ger namn åt viruset, exempelvis H1N1, som är den vanligaste varianten. Men virusets proteiner kan mutera väldigt snabbt, så att deras utseende förändras en aning.

Varje år ställs därför kroppen inför en ny variant av influensavirus som immunförsvaret kan ha svårt att känna igen och bekämpa.

Så muterar influensa

Förebyggande och behandling

Influensa är en virussjukdom och därför fungerar inte antibiotika mot sjukdomen. I svåra fall behandlas influensa med ett särskilt antiviralt läkemedel.

I de allra flesta fall kan influensa dock bekämpas med vila, rikligt med vätska och febernedsättande medicin som exempelvis Panodil.

Om influensavaccinet riktas in på rätt influensastammar, kommer vaccinet att ge upp till 90 procents skydd hos yngre, friska människor. För personer som är äldre än 65 år är effektiviteten lägre. Det beror bland annat på att immunförsvaret försämras med åldern.