Shutterstock
Coronavirus

Coronavirus-UPDATE: Följ senaste nytt här

Illustrerad Vetenskap ger dig aktuella nyheter och den senaste forskningen om det nya coronaviruset SARS-CoV-2 och sjukdomen COVID-19.

Senaste nytt om coronaviruset

Astmaallergiker är bättre skyddade mot corona

Torsdagen den 19 maj klockan 10:01

Exakt samma protein som får luftvägarna att dra ihop sig hos astmaallergiker hjälper också till att skydda mot SARS-CoV-2. Det visar helt ny forskning från University of California, USA.

Vanligtvis är astmapatienter extra sårbara när det kommer till luftvägsinfektioner och influensa. Men till forskarnas stora förvåning visade det sig inte gälla covid-19. Åtminstone för patienter med allergisk astma – det vill säga astma utlöst av inandning av allergener.

Orsaken till det bättre skyddet hos astmaallergiker kan förklaras genom proteinet interleukin-13 (IL-13).

Normalt sett skyddar IL-13 endast mot infektioner, men hos personer med allergisk astma tror proteinet också att något så ofarligt som exempelvis pollen är en parasit.

Hos astmaallergiker är proteinet därför extra uppmärksamt. När det handlar om coronavirus fungerar proteinet därför som en sköld och skyddar bättre mot coronavirus.

Upptäckten betyder dock inte att astmaallergiker slipper få corona, men de kan åtminstone glädja sig åt att deras sjukdom trots allt innebär en fördel.

Sydafrikanska myndigheter varnar: En femte covidvåg kan vara på väg

Måndagen 2 maj klockan 12:30

Bara tre månader efter att den fjärde vågen släppte sitt tak i landet kan Sydafrika vara på väg mot en femte.

Detta sa den sydafrikanska hälsoministern under en presskonferens fredagen den 29 april.

Sydamerika har upplevt en markant ökning av antalet infektioner sedan mitten av april.

– Den 18 april registrerade de 1 354 nya fall av infektion med covid-19 (beräknat från ett genomsnitt på sju dagar).
– Den 25 april hade det antalet vuxit till 3 251 nya dagliga fall av smitta.

Antalet sjukhusinläggningar ökar också samtidigt som antalet intensivvårdsavdelningar och dödsfall är ganska stabilt.

En ökande andel av infektionen beror på enligt forskare undervarianter av omikronvarianterna BA.4 och BA.5.

Corona överlever i tarmarna i flera månader

Fredag den 22 april klockan 07:19

Även när det känns som om man tillfrisknat helt efter ha insjuknat i covid-19, kan viruset härja vidare djupt inuti kroppen. Det visar ny forskning från Stanford University.

I en ny studie har forskare undersökt närvaron av SARS-CoV-2 i patienters avföring i upp till sju månader efter smittotillfället.

Hälften av testpersonerna hade corona i sin avföring en vecka efter att de hade smittats. Andelen sjönk till 13 procent efter fyra månader, men även efter sju månader hade fyra procent av testpersonerna fortfarande SARS-CoV-2 i sin avföring.

Fyndet kan hjälpa till att förklara varför många upplever illamående, diarréer och magsmärta långt efter att de smittades med corona.

Influensainfektion gör coronaviruset mer dödligt

Söndag den 27 mars klockan 14:30

Helt vanlig influensa, som de flesta av oss drabbas av varje år, är dödlig i kombination med covid-19.

Kombinationen av influensa och corona hos vuxna människor fyrdubblar risken att hamna i respirator och mer än fördubblar (2,4 gånger) risken att dö, jämfört med patienter som bara har drabbats av covid-19.

Det står klart efter en omfattande studie publicerad i The Lancet av mer än 305 000 coronapatienter som fått sjukhusvård, genomförd av en grupp forskare från University of Edinburgh, University of Liverpool, Leiden University och Imperial College London.

Studien, som är den största samlade studien av effekten av SARS-Cov-2-infektion tillsammans med andra virus, konstaterar samtidigt att inga andra virus har samma negativa konsekvenser i kombination med corona som den vanliga influensan.

"Vi väntar oss att covid-19 kommer att cirkulera i samhället tillsammans med influensa, vilket ökar risken för en samtidig infektion. Därför bör vi ändra teststrategi, så att coronapatienter på sjukhus snabbt och oftare testas även för influensa", säger Kenneth Baillie, professor i Experimentell medicin vid University of Edinburgh

Forskargruppen understryker samtidigt vikten av inte bara komplett vaccination mot corona utan även mot influensa.

Coronaviruset ökar risken för hjärtproblem

Du löper markant ökad risk att utveckla hjärt-kärlsjukdomar ett helt år efter även ett lindrigt sjukdomsförlopp med covid-19.

Det är slutsatsen i en ny, stor studie, i vilken forskare har analyserat data från mer än 154 000 vuxna amerikaner smittade med coronavirus under en 12-månadersperiod.

Och då upptäckte forskarna att det kan ligga en otäck risk för både blodproppar, hjärtmuskelinflammation, hjärtrytmrubbningar och hjärtsvikt i kölvattnet efter en infektion med viruset.

Även om infektionen var lindrig.

Och inte nog med det. Enligt forskarna är risken förhöjd oavsett om du är ung, gammal, icke-rökare, överviktig eller tidigare har haft problem med hjärtat.

Slutsatsen i studien, som har publicerats i den renommerade tidskriften Nature, var bland annat att:

  • Den samlade risken att drabbas av hjärtproblem i alla former inom loppet av ett år var 63 procent högre för personer som hade varit smittade med coronaviruset.

  • Personer som har smittats med coronaviruset löpte 52 procent högre risk att drabbas av en hjärnblödning under det närmaste året jämfört med kontrollgruppen.

  • Risken att få hjärtproblem under loppet av ett år var 39 procent högre för personer som hade haft en lindrig infektion av covid-19.

Din hjärna riskerar att krympa efter att ha smittats med coronavirus

Fredag den 11 mars klockan 14:05

Forskare i Storbritannien har nyligen upptäckt att i synnerhet de områden i hjärnan som har att göra med luktsinnet, minnet och fattningsförmågan ser ut att krympa efter covid.

Forskarna undersökte tecken på hjärnförändringar hos totalt 785 personer i åldern 51-81 år, genom att avbilda deras hjärnor två gånger.

Sammanlagt 401 av försökspersonerna konstaterades ha fått corona mellan de två avbildningarna och det var i dessa personers hjärnbilder som forskarna såg de negativa förändringarna.

Hjärnan krymper naturligt med åldern – cirka 0,2 procent per år – men hos de 401 försökspersonerna, varav de flesta hade haft ett lindrigt sjukdomsförlopp, observerade forskarna en upp till tiodubblad hastighet i reduktionen av hjärnans grå celler: upp till två procents förlust i massa per år.

Den grå substansen, som även kallas nervvävnad, är kopplad till vår fattningsförmåga och intelligens.

Forskarna vet ännu inte vad som konkret kan orsaka att hjärnan krymper efter covid, bara att det finns ett tydligt samband. Forskarna gissar att det kan röra sig om ett inflammationstillstånd.

Nu återstår flera viktiga områden att undersöka. Exempelvis om den eskalerade krympningen är bestående och om den kommer att påverka människors liv vad gäller minne, fattningsförmåga och den mentala hälsan i allmänhet.

Forskarna ska också titta på om det kan bli möjligt att återvinna se de förlorade cellerna.

Försök med apor avslöjar: Coronavirus kan drabba manliga könsorgan

Coronavirusets små partiklar kan invadera cellerna i de manliga könsorganen. Och det kan förklara varför en del coronadrabbade män upplever svårigheter att få erektion.

Det är slutsatsen i en ny studie, i vilken amerikanska forskare har tittat på helkroppsavbildningar av rhesusapor som hade infekterats med viruset.

Forskarna hade i första hand förväntat sig att se virus i och runt lungorna. I stället gjorde de en iögonfallande upptäckt:

På avbildningarna kunde de se hur hela området runt hanapornas könsorgan lyste upp och att såväl apornas prostata, penis, testiklar som kringliggande blodkärl hade drabbats av viruset.

Studien, som ännu inte har fackgranskats, bygger bara på tre rhesusapor, men forskarna observerade den skrämmande utvecklingen hos alla tre.

Tidigare studier har visat att:

  • 10 - 20 procent av de smittade männen har fått problem med sina könsorgan.

  • Män som har varit smittade med coronaviruset löper 3-6 gånger större risk att utveckla kort- eller långvariga erektionsproblem.

Coronasmitta ökar risken för depression och ångest

Måndagen den 28 februari klockan 15:03

Amerikanska forskare har tittat närmare på sambandet mellan coronasmitta och psykisk ohälsa, och resultaten är allt annat än uppmuntrande.

Forskning visar att både lindrig och svår coronasmitta leder till en ökad risk att utveckla psykiska störningar som depression, ångest, missbruk och hjärndimma.

Forskare från Washington University har fastställt detta genom att undersöka 150 000 amerikaner som smittades av covid-19 mellan mars 2020 och januari 2021. Patienternas journaler har sedan dess jämförts med en kontrollgrupp på drygt fem miljoner personer.

Samtidigt som drygt 18 procent av de coronasmittade utvecklade minst en psykisk sjukdom inom ett år efter det att de smittats var jämförelsesiffran cirka tolv procent i kontrollgruppen.

Med andra ord är risken att utveckla psykiska problem 50 procent större hos de som drabbats av corona.

Bland de psykiska sjukdomarna var kognitiva problem som hjärndimma och minnesproblem vanligast.

För de som smittats av corona var risken att utveckla kognitiva problem hela 80 procent större. I jämförelse var risken att utveckla depression eller ångest 40 respektive 35 procent större.

Var tredje äldre person får följdsjukdomar efter corona

Torsdagen den 17 februari, 2022, klockan 11.08

En tredjedel av de äldre som drabbades av covid-19 under 2020 utvecklade nya sjukdomar eller symtom en eller flera månader senare – allt från problem med lungorna, njurarna, hjärtat till psykiska åkommor.

Det visar en ny amerikansk studie, i vilken hundratusentals äldre över 65 års ålder deltog.

Risken för att utveckla helt nya sjukdomar är stor – 32 procent – och en del av sjukdomarna har allvarliga konsekvenser för kroppens vitala organ.

Forskarna upptäckte bronkit, lunginflammation eller KOL i sju till åtta procent av fallen.

Men även påverkan på levern, njursvikt, förhöjt blodtryck, hjärtsjukdomar samt kronisk trötthet, minnesförlust, demens och psykiska åkommor upptäcktes hos patienterna, som man följde under hela 2020.

Hälften av dem som fick nya sjukdomar 21 dagar efter att covid-19 hade brutit ut fick dessutom mer än en ny sjukdom.

Siffrorna visar också att risken för följdsjukdomar är högre hos män än hos kvinnor, hos patienter över 75 års ålder samt för patienter med svåra covid-19-förlopp.

Forskare slår fast: Coronavaccin leder inte till barnlöshet

Torsdagen den 27 januari 2022, klockan 11.30

Det finns inget samband mellan coronavacciner och sannolikheten att bli gravid, däremot kan coronasmitta hos ovaccinerade män kan ha en effekt på fertiliteten.

Det konstaterar forskare från Boston University School of Public Health i en ny studie.

I studien tittade forskarna närmare på par som försökte få barn och som hade vaccinerats med antingen Pfizer-BioNTech, Moderna eller Johnson & Johnson.

Totalt deltog mer än 2 000 personer i undersökningen som ägde rum mellan december 2020 och september 2021. Deltagarna ombads regelbundet att fylla i frågeformulär om hälsa, livsstil och partnerinformation.

Baserat på resultaten drog forskarna slutsatsen att det inte finns någon signifikant skillnad i chansen att bli gravid hos vaccinerade och ovaccinerade kvinnor.

I sin tur visade studien att fertiliteten hos ovaccinerade män kan minska under en begränsad period om de är infekterade med corona.

Vid denna tidpunkt överensstämmer resultaten med tidigare forskning inom området.

Forskare: Majoriteten av biverkningarna beror på placeboeffekten

Lördagen den 22 januari klockan 06:29

Bara förväntan om att få biverkningar från coronavaccinet gör att man får biverkningar. Det låter kanske galet, men den slutsatsen drar forskare från Israel i en helt ny studie.

Läs mer om placeboeffekten här.

Forskare från Israel har jämfört tolv försök, i vilka totalt 45 000 personer deltog. Cirka hälften av deltagarna i försöken fick ett coronavaccin och resten fick ett placebopreparat.

Efter att ha mottagit den andra injektionen rapporterade 32 procent av placebomottagarna att de upplevde biverkningar som feber, huvudvärk och trötthet.

Det kan jämföras med att 61 procent av vaccinmottagarna upplevde att de fick biverkningar efter andra injektionen.

Eftersom en så stor procentandel av placebomottagarna rapporterade biverkningar anser forskarna också att många av de rapporterade biverkningarna hos vaccinmottagarna måste bero på placeboeffekten.

Ganska exakt 52 procent av de rapporterade biverkningar hos vaccinmottagarna kan enligt forskarna förklaras med placeboeffekten – eller snarare noceboeffekten.

Noceboeffekten kan beskrivas som motsatsen till placeboeffekten, där en negativ förväntan på ett läkemedel kan ge eller förvärra symtom.

Enligt forskarna är det i detta sammanhang speciellt symtom som huvudvärk och trötthet som anses bero på noceboeffekten.

Resultaten tyder på att vaccinmottagare är mycket uppmärksamma och ofta söker efter symtom som kan stämma överens med de förväntade biverkningarna.

Icke-vaccinerade gravida kvinnor löper större risk att förlora barnet

Torsdagen den 20 januari 2022, klockan 10.30

De gravida som inte vaccinerat sig mot covid-19 – och då framför allt höggravida kvinnor – löper upp emot fyra gånger större risk för att föda ett dödfött barn eller att barnet dör kort efter födseln. Det visar en ny stor studie från Skottland.

Studien visar också att det är särskilt farligt för barnet om den ovaccinerade gravida mamman drabbas av corona de fyra sista veckorna före födseln.

Sammantaget fann studien att bland de ovaccinerade gravida kvinnor som fick corona under graviditeten fanns en dödlighet på 22,6 dödsfall per 1 000 födslar.

I jämförelse var det under den aktuella perioden som studerades – från den första vaccineringen i Skottland den 8 november 2020 till den 31 oktober 2021 – enbart totalt 5,6 dödsfall per 1 000 graviditeter av samtliga graviditeter, det vill säga fyra gånger lägre.

Bland de 144 548 graviditeterna som ingick i studien var det ingen av de vaccinerade gravida kvinnorna som drabbades av corona som miste sitt barn.

Forskarna fann också tre gånger så stor risk för för tidigt födda barn hos icke-vaccinerade personer vars mamma smittades under tredje trimestern.

I december slog bland annat danska förlossningsläkare larm efter elva dödfödslar till följd av coronainfektion hos mamman under graviditeten.

Den skotska studien omfattar alla varianter av corona fram till oktober 2021 – inklusive deltavarianten.

Det finns ännu inga isolerade tal för omikronvarianten.

Bebisar får antikroppar mot covid-19 genom amning

Fredagen den 14 januari, klockan 10:59

Coronavaccinerade kvinnor överför antikroppar mot SARS-CoV-2 till sina barn genom amning. Det konstateras i en ny studie som gjorts av forskare från University of Massachusetts Amherst.

Försöket var det första som kunde påvisa förekomsten av antikroppar i både mödrars bröstmjölk och i spädbarns avföring.

Antikropparna hittades hos samtliga 30 bebisar som deltog i försöket. Bebisarna var mellan 1,5 och 23 månader gamla när studien utfördes.

Samtliga kvinnor i försöket vaccinerades med ett mRNA-vaccin i början av 2021. Deras bröstmjölk testades både före och efter vaccinationen och resultaten är därför obestridliga.

Pfizers omikronvaccin färdigt i mars

Onsdagen den 12 januari kl. 11:50

Enligt den amerikanska nyhetsstationen CNBC meddelar nu Pfeizer att bolaget kommer att ha en variant av det egna vaccinet som riktar sig mot den nya omikronvarianten färdig i mars.

Det nya vaccinet kommer att fortsätta att skydda mot tidigare upptäckta varianter, och trots att det ännu inte är klart om det finns ett verkligt behov av ett vaccin som riktar sig specifikt mot omikron har Pfizer fått förfrågningar från ett antal länder som önskar ett reviderat vaccin.

Det säger Albert Bourla, vd för Pfizer, till CNBC.

Data från Storbritannien har visat att 20 veckor efter den andra injektionen har befintliga Pfizer- och Moderna-vaccin endast tio procents effektivt skydd mot symtomatiska sjukdomsförlopp som orsakats av omikronvarianten. Efter ytterligare en boosterspruta är effektiviteten 75 procent.

De amerikanska hälsomyndigheterna har uppgett att de anser att en fjärde spruta inte är nödvändig och det är därför i nuläget okänt i vilken utsträckning Pfizers nya vaccin kommer att användas när det finns tillgängligt i mars.

mus i køkken
© Shutterstock

Forskare: Omikronvarianten kommer från möss

Fredagen den 7 januari, klockan 10:32

I en ny studie lägger kinesiska forskare fram bevis för att den nya omikronvarianten av SARS-CoV-2 har uppkommit i en mus.

Forskarnas teori är att:

  • En människa har smittat en mus med Covid-19.
  • I musen har viruset utvecklat 45 nya mutationer – tillräckligt för att det ska bli en ny variant.
  • Musen har smittat en människa med den mycket smittsamma omikronvarianten.

Omikronvariantens mutationer skiljer sig molekylärt från de tidigare varianternas och enligt forskarnas nya studie ser mutationerna ut att vara virusets försök att anpassa sig till en ny värd, nämligen möss.

Den nya varianten verkar lyckligtvis ge lindrigare sjukdomsförlopp än några av de tidigare varianterna som har varit i omlopp.

Läs mera om den nya omikronvarianten.

Ny forskning: Omikron skonar lungorna

Onsdag den 5 januari, klockan 09:20

Omikron skadar lungorna i långt mindre grad än de tidigare varianterna av coronaviruset.

Den slutsatsen drar en grupp amerikanska och japanska forskare som i en ny studie har undersökt omikrons inverkan på möss och hamstrar.

Den nya omikronvarianten är också lindrigare mot kroppen inom andra områden: Bland annat går smittade ned mindre i vikt samt löper mindre risk att dö.

Forskarna tror att anledningen till att omikron bara ger lindriga symtom är att den inte kan angripa dina lungor på samma sätt som deltavarianten kan.

För i värsta fall kan coronavirus i lungorna få immunförsvaret att överreagera genom att döda både sjuka och friska celler. Dessutom kan viruset färdas vidare från lungorna ut i blodomloppet och orsaka blodproppar.

Ny forskning utser den mest effektiva förstärkningsdosen

Tisdag den 7 december klockan 07:19

En förstärkningsdos mot covid-19 förbättrar vårt immunförsvar avsevärt. Detta konstaterar en helt ny brittisk studie, som har testat sju olika förstärkningsdoser.

I studien, som publicerades i The Lancet, fick testpersonerna ett vaccin från Pfizer-BioNTech, Moderna, Johnson & Johnson, CureVac, Novavax, AstraZeneca, Valneva eller placebo.

Gemensamt för de knappt 3 000 deltagarna i försöket var att de alla fick förstärkningsdosen 10–12 veckor efter att ha mottagit den andra vaccinationen med Pfizer-BioNTech eller AstraZeneca. Eftersom försöket ägde rum i Storbritannien undersöktes inte Moderna-vaccinerade.

Den mest effektiva förstärkningsdosen visade sig vara Modernas. För vaccinerade med Pfizer-BioNTech elvadubblades antalet antikroppar efter att den tredje injektionen.

Efter den följde Pfizers förstärkningsdos, som åttadubblade antalet antikroppar hos de Pfizer-vaccinerade.

Sämst klarade sig Valneva. I det fallet förhöjdes antalet antikroppar bara 1,3 gånger efter att en förstärkningsdos hade mottagits.

Även om de båda mRNA-vaccinerna var de mest effektiva, så fungerade samtliga vacciner ändamålsenligt. Försökspersonerna fick bara mindre biverkningar som huvudvärk och trötthet.

Sydafrikansk coronavariant skapar internationell oro

Fredagen den 26 november kl 12:56

Under torsdagen presenterade sydafrikanska hälsomyndigheterna en ny coronavariant i Sydafrika som av flera forskare kallas för "den värsta varianten hittills".

Coronavarianten går under namnet B. 1.1.529 och innehåller totalt tio olika mutationer. Som jämförelse har deltavarianten två mutationer och betavarianten tre.

I Sydafrika har cirka 100 fall av den nya coronavarianten registrerats officiellt hittills, men den nya varianten har även upptäckts i Botswana och Hong Kong hos personer som varit i Sydafrika.

Storbritannien, Israel, Singapore och Indien har redan förbjudit inresor från Sydafrika och fem andra länder i södra Afrika. I ett meddelande på Twitter skriver EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, att EU överväger att följa efter.

På fredagen träffas WHO:s ledare för att bedöma om den nya coronavarianten ska beskrivas som en variant av "intresse" eller "oro". Rädslan är att de många mutationerna i den nya coronavarianten gör den mer motståndskraftig mot befintliga vacciner.

Ny studie fastslår: Den första coronapatienten var en säljare på Wuhan-marknaden

Måndag 22 november kl 14:20

Världens första coronapatient var en kvinnlig försäljare på matmarknaden i Wuhan. Det konstateras i en ny studie som publicerats i Science.

Hittills har forskare antagit att "patient noll" var en 41-årig man utan anknytning till Wuhans matmarknad. Men nu visar det sig att mannens symtom berodde på tandvärk.

Det innebär att det första registrerade smittfallet skedde den 11 december 2019 och inte den 8 december 2019 som tidigare antagits.

Det nya fyndet styrker teorin att smittan härrör från levande djur.

Enligt Michael Worobey, evolutionsbiolog vid University of Arizona, USA, kan hälften av de första coronafallen kopplas direkt till matmarknaden i Wuhan:

– Det blir väldigt svårt att förklara mönstret (infektionsmönstret, reds. anm.) om utbrottet inte började på marknaden, säger Worobey till The New York Times.

I USA är corona nu dödligare än den spanska sjukan

Torsdagen den 23 september 2021 klockan 16.20

I tisdags – den 21 september – uppskattades de totala dödsfallen på grund av coronapandemin i USA att uppgå till 676 200, vilket innebar att covid-19 nådde en otäck ställning i den amerikanska medicinhistorien med fler liv på sitt samvete än självaste spanska sjukan.

Enligt dagens uppskattningar krävde den spanska sjukan – en influensapandemi som härjade för mer än 100 år sedan mellan 1918 och 1920 – totalt 675 000 människoliv. Därmed har den passerats av covid-19, som också ser ut att öka avståndet ytterligare inom den närmaste tiden.

Forskare vid University of Washington uppskattar enligt nyhetsbyrån AP – dels på grund av det nuvarande antalet dödsfall per dag i USA på cirka 1 900 personer, dels på grund av låg vaccinationsgrad i ett antal delstater – att ytterligare 100 000 amerikaner kommer att ha dött av corona innan slutet av året.

Globalt sett är det dock fortfarande långt kvar till dödstalen för spanska sjukan, som för hundra år sedan på ett mindre tättbefolkat jordklot ödelade hela regioner och ledde till att mellan 50 och 100 miljoner människor dog.

Den 22 september hade WHO registrerat 4 705 111 dödsfall på grund av corona.

Ormgift kan vara ett botemedel mot corona

Måndagen den 13 september 2021 klockan 14.00

Ett ämne som finns i giftet hos en sydamerikansk orm verkar vara ett effektivt skydd mot coronavirus. Det säger forskare från University of Sao Paulo i Brasilien.

Ämnet är en så kallad peptid – en kedja av aminosyror – som utvinns ur gift från ormarten Bothrops jararacussu. Det fungerar genom att hämma ett protein som är viktigt för coronaviruset, och experiment har visat att virusets förmåga att reproducera minskas med 75 procent.
Forskarna ska nu undersöka vilken dos som är idealisk, och därefter kan nästa steg vara att testa ämnet på människor.

Om forskningsresultatet skulle visa att ämnet kan användas som ett botemedel mot coronavirus innebär det inte att vilda ormar ska fångas in och tömmas på sitt gift. Peptiden är redan känd för sin bakteriedödande effekt och kan produceras syntetiskt i laboratorium.

Vaccin halverar risken för långvariga följder

Tisdagen den 7 september 2021 kl. 15.59

Om du får corona är risken för långvariga följder dubbelt så stor om du inte är fullt vaccinerad.

Det visar en ny studie med data från drygt 1,2 miljoner britter.

Drygt tio procent av de icke-vaccinerade upplevde fortfarande symptom 28 dagar efter att de testats positivt, medan endast drygt fem procent av de fullt vaccinerade gjorde det.

Långvariga följder kan variera från patient till patient, men ofta handlar det om trötthet, smärta, andningssvårigheter, ömma muskler, nedsatt smak- och luktsinne och/eller koncentrationssvårigheter.

Tidigare har forskare visat att vaccinerna även förhindrar dödsfall och allvarliga symtom i början av sjukdomsstadiet samt att färre fullvaccinerade behöver läggas in på sjukhus.

Bröstmjölk från vaccinerad skyddar spädbarn mot covid-19

Torsdagen den 2 september 2021 klockan 12:00

Nyblivna mammor runt om i världen har varit oroliga för att deras spädbarn ska smittas med coronavirus. Nu beskriver en ny studie hur covid-19-antikroppar kan överföras från en vaccinerad, ammande mamma till barnet och på så sätt göra spädbarnet resistent mot sjukdomen.

Spanska forskare ligger bakom studien där de analyserade bröstmjölken hos en grupp kvinnor som samtliga var vaccinerade med mRNA-vaccinet från Pfizer-BioNTech och ammade sin bebis. Varje kvinna levererade tre mjölkprover: Ett som togs två veckor efter att modern hade fått den första dosen vaccin, ett som togs två veckor efter den andra dosen vaccin och ett sista prov som togs fyra veckor efter att modern hade fått den andra dosen vaccin.

Redan i det första provet som togs två veckor efter den första vaccinationen hittade forskarna coronaantikroppar i mjölken, och i de följande två proverna var nivån högre. Detta innebär att bröstmjölk utöver de redan kända fördelaktiga effekterna även kan skydda mot covid-19 om mamman är vaccinerad.

Forskarna själva påpekar svagheten i deras studie i och med att den har utförts på relativt få kvinnor, och bara på en typ av vaccin. Men en liknande
amerikansk studie som publicerades nästan samtidigt har kommit fram till samma slutsatser.

Delta fördubblar risken för behov av sjukhusvård

Var försiktig om du inte är färdigvaccinerad ännu. Detta eftersom deltavarianten är dominerande nu, och i jämförelse med alfavarianten är risken för att du ska hamna på sjukhus dubbelt så stor med den nya coronavarianten.

Den visar den hittills största analysen av totalt 40 000 coronafall som gjorts av brittiska hälsomyndigheter och forskare från Cambridge University.

Studien baseras på samtliga positiva fall i England mellan den 29 mars och den 23 maj 2021.

Ungefär 1/50 lades in på sjukhus inom 14 dagar efter det första positiva testet. 2,2 procent av alla alfafall och 2,3 procent av alla deltafall vårdades på sjukhus.

Men när forskarna tog hänsyn till andra faktorer som gör att en person blir sjuk, exempelvis ålder, vaccinationsstatus och andra hälsoproblem, visade det sig att deltavarianten innebar att risken var mer än dubbelt så stor för att en smittad person skulle behöva vårdas på sjukhus.

Detta innebär att deltavarianten potentiellt sett kan skapa större problem för sjukvården än alfavarianten, särskilt i de områden där andelen ovaccinerade och särskilt utsatta grupper är hög.

FDA godkänner Pfizer-vaccin

Den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten, FDA, har slutligen godkänt vaccinet från läkemedelsföretaget Pfizer/Biontech. Det är därmed godkänt för alla som fyllt 16 år.

Vaccinet är fortfarande endast akutgodkänt för personer mellan 12 och 15 år, eftersom det slutgiltiga godkännandet för dessa åldrar kräver fler studier.

Pfizervaccinet kommer i framtiden att marknadsföras som Comirnaty.

Planen är att det, som för alla läkemedel, ska genomföras löpande studier av vaccinet, bland annat hur vaccinet påverkar gravida kvinnor och spädbarn.

Ny studie: Smitta ger antikroppar i minst 9 månader

Onsdagen den 21 juli 2021, klockan 12:53

98,8% av de personer som smittas med corona har antikroppar nio månader senare. Det har man konstaterat i en ny studie från Padova Universitet och Imperial College London.

Forskarna kom fram till denna slutsats genom att undersöka 85 procent av de 3000 invånarna i den italienska staden Vo’ redan i februari och mars 2020 och sedan igen i november 2020.

I den nya studien upptäckte forskarna också att smittade med symtom inte utvecklar fler antikroppar än smittade utan symtom.

Däremot visade resultaten på en förhöjd mängd antikroppar hos en del av testgruppen. Det tyder på att åtskilliga har smittats flera gånger av corona och på så sätt fått ett förstärkt immunsystem.

Inga vaccinerade vårdas på sjukhus med deltavarianten i Kalifornien

Fredagen den 16 juli 2021 klockan 13:00

En ny smittvåg med den fruktade deltavarianten sköljer just nu in över den amerikanska delstaten Kalifornien.

Men de höga smittotalen döljer också en upplyftande nyhet: Vaccinerna ser ut att fungera.

"Hittills har de allmänna sjukhusen inte tagit emot några patienter som har varit fullt vaccinerade med antingen J&J, Pfizer eller Moderna-vaccinerna", förklarade dr. Christina Ghaly, Los Angeles Countys vårddirektör, på tisdagen den 13 juli.

Samma dag registrerade den solrika delstaten på USA:s västkust över 1000 nya smittade för femte dagen i rad. Under den senaste månaden har det dagliga antalet smittade ökar med 500 procent i Kalifornien.

Även om färdigvaccinerade fortfarande smittas, speciellt med deltavarianten, ser vaccinerna alltså ut att förhindra svåra sjukdomsförlopp och vård på sjukhus.

Hitintills har lite mer än hälften av Kaliforniens nästan 40 miljoner invånare färdigvaccinerats.

Kinesiskt vaccin skyddar mot coronaviruset

Fredagen den 9 juli 2021 klockan 12:00

Läkemedelsföretaget Sinovac Biotech – som ligger bakom kinesiska CoronaVac, ett vaccin som sedan juli 2020 har varit nödgodkänt i Kina, Brasilien och Turkiet – har nyligen publicerat aktuella resultat från ett fas 3-försök i Turkiet.
Studien omfattade drygt 10 000 turkar och resultaten visar att vaccinet är säkert och skyddar mot coronaviruset.

Vaccinet har en effektivitet på 83,5 procent mot coronaviruset och hittills har inga allvarliga biverkningar inrapporterats.

Nu ska vaccinet skickas in för godkännande vid EU:s läkemedelsmyndighet (EMA), så snart de kliniska fas 3-försöken är avklarade.

Eftersom studien genomfördes innan deltavarianten gjorde entré, vet man ännu ingenting om hur bra skydd det ger mot denna variant. Deltavarianten har observerats i knappt 100 länder och experter väntar sig att den snart kommer att dominera globalt.

Ny studie: Pfizer-vaccin ger markant sämre skydd mot deltavarianten

Onsdagen den 7 juli klockan 13.18

Israels hälsodepartement har undersökt Pfizer-vaccinets effektivitet mot deltavarianten och resultaten var nedslående.

Studien visar att vaccinet bara förhindrar smitta av deltavarianten i 64 procent av fallen. Det är markant lägre än den hittills höga skyddsnivån på 94 procent.

Läs också: Deltavarianten ökar risken för ett allvarligt sjukdomsförlopp

Det är oroväckande siffror i och med att det nu bara är en tidsfråga innan deltavarianten är den dominerande coronavarianten globalt.

Trots de dystra resultaten visar studien också att Pfizer-vaccinet ändå kan förhindra ett allvarligt sjukdomsförlopp i 93 procent av fallen.

Hittills har studier i Storbritannien visat att Pfizer-vaccinet skyddar i 88 procent av coronafallen av deltavarianten, enligt flera experter.

Forskning avslöjar: Minkvariant utgjorde vaccinrisk

Onsdagen den 30 juni - kl. 10:00

Hösten 2020 visade preliminära data att den danska minkmutationen, cluster 5, utgjorde en risk för utvecklingen av vacciner mot coronavirus.

Detta berodde på att varianten hade speciella ackumuleringar av mutationer på det spikeprotein som är det primära målet för vacciner. Det fanns därför en oro för att varianten skulle kunna ge resistens mot antikroppar – och därmed vaccinerna.

Nu visar referatgranskad forskning publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Microbiology att oron var befogad.

Kombinationen av mutationer i spikeproteinet resulterade i en signifikant ökad antikroppsresistens hos flera av de personer som blev smittade. Det kunde ha påverkat vaccinernas effekt.

Forskarna bakom studien av cluster-5 påpekar också att coronaviruset fortsatte att mutera i infekterade minkar. Således uppstod en ytterligare muterad cluster-5-variant som ännu inte har undersökts noggrant.

Efter att alla danska minkar avlivats minskade antalet smittade med cluster-5 drastiskt och i början av 2021 gick det inte längre att upptäcka i danska coronatest. I vecka 41, knappt en månad innan avlivningen inleddes, var 60 procent av alla infektioner i Nordjyllandsregionen kopplade till cluster-5.

Vaccinstatus: I EU är varannan person vaccinerad

Måndagen den 28 juni klockan 16:00

Just som semestern och viljan att resa blir extra tydlig har nästan [varannan EU-medborgare(https://ourworldindata.org/covid-vaccinations?country= {"target":"_blank"}) fått minst en dos covid-19-vaccin.

I toppen ligger Malta, där dryg 80 procent av de 500 000 invånarna är vaccinerade. I botten återfinns Bulgarien där endast 14 procent av invånarna är vaccinerade.

I Norden ligger Norge och Sverige med sina runt 45 procent strax under EU-genomsnittet, medan 55 respektive 58 procent av invånarna i Danmark och Finland har fått minst en spruta.

I traditionella semesterländer som Italien, Frankrike, Spanien och Grekland var i slutet av juni 2021 mellan 45 och 55 procent av invånarna helt eller delvis vaccinerade, men globalt ser bilden betydligt mer dyster ut.

Endast 23 procent av jordens befolkning har fått en vaccinering och i Afrika är siffran under tre procent.

Kvinnor förlorar oftare luktsinnet efter corona

En ny studie visar att kvinnor och äldre är de som oftast förlorar lukt- och smaksinne efter att ha insjuknat i corona.

Cirka 30 procent av alla coronasmittade förlorar lukt- och smaksinne.

Det visar en ny studie, genomförd av en forskargrupp från Århus Universitet, som har följt 210 smittade och 630 icke smittade personer i 90 dagar.

Försöksdeltagarna fick dagligen rapportera in sina symtom.

Studien visar även att kvinnor löper fyra gånger högre risk att drabbas av sena konsekvenser och förlora lukt- och smaksinne än män.

Äldre personer löper också större risk att råka ut för sena konsekvenser, men det kan förklaras med att de i allmänhet genomgår ett allvarligare sjukdomsförlopp än yngre målgrupper.

Förklaringen till att kvinnor får fler sena konsekvenser ligger enligt forskarna i skillnaden i hur män och kvinnor reagerar på sjukdomen.

Män får vanligen korta, men allvarliga, sjukdomsförlopp, medan kvinnors sjukdomsförlopp är lindrigare, men varar längre.

Forskare: En mix av coronavaccin boostar immunförsvaret

Måndagen den 21 juni kl. 16:10

På grund av vaccinbrist har många tvingats byta vaccin efter första sprutan. Men det är inte nödvändigtvis en nackdel, visar ny forskning. I själva verket har det visat sig vara så pass effektivt att Spanien nu tillåter att man injiceras med två olika vacciner.

Enligt forskarna är orsaken till det ökade skyddet de olika sätt som vaccinerna fungerar på. mRNA-vacciner som Pfizer/BioNTech och Moderna har andra fördelar än AstraZeneca och Johnson & Johnson, som är mer traditionella vacciner.

Läs också: Så fungerar coronavaccin

Enligt forskare från Charité-sjukhuset i Berlin, Tyskland, är mRNA-vacciner bättre på att provocera fram ett skydd i form av antikroppar, medan ett vaccin som AstraZenecas innebär fördelar när det gäller T-cellerna i immunförsvaret.

Preliminära resultat tyder därför på att en kombination av Pfizer-BioNTech och AstraZeneca skyddar minst lika bra som två injektioner av Pfizer-BioNTech. Än så länge vet forskarna inte om andra vaccinkombinationer är lika effektiva.

Nytt vaccin visar nedslående resultat

En ny studie av vaccinet från det tyska läkemedelsföretaget CureVac visar nedslående resultat. Studien omfattade drygt 40 000 tester på minst 13 olika varianter av coronavirus.

Preliminära resultat visar att vaccinet endast ger 47 procents skydd mot covid-19, vilket ligger under kriterierna för statistisk framgång. Jämförelsevis har vaccinerna Moderna och Pfizer en effekt på cirka 90 procent.

CureVac, som i nuläget slutför de sista studierna av vaccinet, har ännu inte ansökt om godkännande.

Det faktum att resultaten är nedslående betyder dock inte att vaccinet stoppas. Vissa länder kommer fortfarande att behöva vaccinet trots det låga skyddet.

Forskare: Även mild corona kan ge långvarig immunitet

Fredag den 11 juni - klockan 09:00

Forskare har länge hävdat att de som drabbas av ett allvarligt förlopp med corona kan få en långvarig immunitet. Detta beror på att forskarna har observerat starkt immunsvar mot coronavirus efter det att patienten har återhämtat sig.

Det har dock varit oklart om detsamma gäller människor som drabbats av mild corona då tidigare forskning generellt inte har visat på samma starka immunsvar.

Men nu tyder en studie på att även mild corona kan ge långvarig immunitet.

Forskare har nämligen hittat immunceller, som ligger bakom den långvariga immuniteten, i benmärgen hos människor som har haft mild corona. Där ligger de i en slags dvala och producerar låga nivåer av antikroppar tills de stöter på viruset igen.

I princip kan dessa immunceller fortsätta att producera antikroppar tills vi dör, men det är ännu inte helt klart om detta är fallet med coronavirus.

Forskarna fortsätter sin forskning för att få ett tydligare svar.

Ny forskning: Superämne i grönt te kan hjälpa mot corona

Måndagen den 7 juni kl. 14:27

Forskare vid Swansea University i Wales har hittat ett superämne i grönt te som potentiellt kan hjälpa till att bekämpa covid-19.

Med hjälp av ett datorprogram med artificiell intelligens har forskare undersökt olika naturliga ämnen för att hitta nya sätt att bekämpa coronavirus.

Forskarna upptäckte att ämnet epigallokatekin, som finns i grönt te, är extremt effektivt i kampen mot SARS CoV-2.

Forskare vet dock ännu inte hur mycket epigallokatekin som behövs och om ämnet fungerar bäst i förebyggande syfte eller i behandling av sjukdomen.

En sak är dock säker: Om framtida studier visar sig vara framgångsrika kommer epigallokatekin att vara både en billig och lättillgänglig behandlingsform för corona.

Massvaccination utrotar corona

Torsdagen den 3 juni kl. 14:00

I ett test med massvaccination i en brasiliansk provinsstad har sjukdomen visat sig dö ut om de flesta vuxna vaccineras. Dessutom behöver vaccinet inte nödvändigtvis vara ett av de mest effektiva på marknaden.

På en presskonferens i staden Serrana i centrala Brasilien har myndigheterna rapporterat att cirka tre av fyra vuxna invånare under våren fick två doser vardera av det kinesiska vaccinet CoronaVac.

Effekten har varit påtaglig: Sedan vaccinationsprogrammet inleddes har antalet smittade minskat med 80 procent och antalet sjukhusvistelser med 86 procent. Antalet dödsfall har minskat med 95 procent.

Vaccinationstestet har inneburit att de drygt 45 000 invånarna i Serrana nu lever i en covidfri oas mitt i ett av de hårdast drabbade områdena i världen.

Resultatet är särskilt intressant eftersom det vaccin som använts i kliniska prövningar har visat en effektivitet på "endast" 65 procent. För vaccinerna Moderna och Pfizer BioNTech är effekten cirka 95 procent.

Det innebär att en massvaccinering med dessa vacciner förväntas bli ännu mer effektiv.

En dos covid-19-vaccin minskar smitta i hemmet med 50 procent

Onsdagen den 26 maj 2021 kl. 11:00

Smitta i hemmet är en av de största smittkällorna eftersom den täta kontakten gör det svårt att undvika coronaviruset.

Men nu visar en ny studie att om du blir smittad tre veckor efter att du fått den första dosen vaccin är risken 50 procent mindre för att du ska sprida sjukdomen vidare till resten av din ovaccinerade familj.

Studien baseras på över 57 000 personer från 24 000 hushåll i Storbritannien där det fanns ett bekräftat fall av corona i hos de som vaccinerats. Dessa jämfördes med en miljon människor med corona som inte vaccinerats.

Eftersom vi redan vet att den första dosen av vaccinet förhindrar död och sjukdom kan detta vara en av de första studierna på att vaccinerna även förhindrar smittspridning.

Ny forskning: Markant ökad risk för erektionsproblem efter corona

Onsdagen den 19 maj kl. 11:34

Covid-19 ökar risken för erektionsproblem med nästan sex gånger. Det är slutsatsen i en ny studie från Tor Vergata University i Rom, Italien, som har undersökt sambandet mellan impotens och corona.

Enligt forskarna kan erektionsproblem vara både ett tillfälligt problem och en långvarig effekt efter korona.

Sambandet mellan impotens och corona kan troligtvis ses som en följd av virusets förmåga att angripa kroppens blodkärl. Erektionsmekanismen nämligen är beroende av blodtillförseln från väl fungerande blodkärl.

För att ta reda på hur länge impotens kan vara ett problem har forskare från University of Miami, USA, studerat förekomsten av SARS-COV-2 i penisvävnaden.

Hittills har forskare hittat spår av SARS-CoV-2 hela åtta månader efter sjukdomstillfället.

Corona fick cancerpatienters tumörer att krympa

Måndagen den 10 maj kl. 12:37

För tre italienska patienter med tjocktarmscancer har corona visat sig vara det bästa som kunde hända.

Tvärtemot alla antaganden upplevde de tre cancerpatienterna nämligen att tumörerna i kroppen krympte efter det att de insjuknat i SARS-CoV-2. Det visar ny forskning som presenterats av italienska hälsomyndigheter.

Det är ännu inte klarlagt varför patienternas tumörer krympte i samband med att de insjuknade i corona. Forskarnas hypotes är dock att viruset har infekterat cancercellerna, vilket har fått kroppens immunförsvar att attackera cellerna.

Forskarna hoppas att resultaten kan bidra till att ge en större förståelse för människans immunförsvar och hur SARS-CoV-2 infekterar kroppen.

Tidiga försök med vaccinboost skyddar mot farliga mutationer

Fredagen den 7 maj 2021, klockan 14:00

En ny vaccinförstärkare mot covid-19, framställd av Moderna, kan skydda mot coronamutationerna från Brasilien och Sydafrika, visar inledande försök i en ny studie.

Eftersom flera mutationer kan kringgå de befintliga vaccinerna har Moderna försökt att utveckla en förstärkare för att sätta stopp för nya mutationer.

De första försöken på möss har varit lovande och nu har förstärkaren testats på människor för första gången.

Moderna testade förstärkaren på 40 personer som har varit fullt vaccinerade med Moderna-vaccinet i mellan sex och åtta månader. Hälften av gruppen hade redan utvecklat antikroppar mot den sydafrikanska mutationen B.1.351 och den brasilianska P1.

Försökspersonerna fick antingen en ny injektion av det ursprungliga vaccinet eller en injektion med vaccinförstärkaren. Resultaten visade att båda grupperna utvecklade fler antikroppar mot mutationerna, men att de som fick förstärkaren fick 150 procent fler antikroppar än de som fick samma vaccin igen.

Förstärkaren befinner sig dock fortfarande i försöksfasen, och det kommer att krävas många fler studier innan forskare kan dra några slutgiltiga slutsatser.

Ny studie: Två meters avstånd räcker inte för att förhindra smitta inomhus

Torsdagen den 29 april kl. 14:11

Håll två meters avstånd när det är möjligt och alltid minst en meter. Direktiven från världens hälsovårdsmyndigheter har varit tydlig. Men enligt ny forskning från Massachusetts Institute of Technology (MIT) räcker det inte med två meters avstånd för att förhindra smitta inomhus.

Resultaten av studien visar tre faktorer som är viktigare än att hålla avstånd när man befinner sig inomhus: Användning av munskydd, ventilationen i rummet och luftfiltrering.

Forskarna betonar dock att avståndet visst kan ha betydelse – men att det kan ge en falsk känsla av trygghet i ett rum med dålig ventilation.

Ju längre tid du befinner dig i ett rum med dålig ventilation, desto större är risken att smittas. I ett dåligt ventilerat rum finns det enligt forskarna en risk för att man smittas på ett avstånd på nästan 20 meter – även om man har munskydd.

Barn och ungdomar smittar mest

Onsdagen den 28 april kl. 14.00

För drygt ett år sedan var den kinesiska staden Wuhan episoden för covid-19. Nu har forskare undersökt alla registrerade fall av smittan i staden mellan den 2 december 2019 och 18 april 2020 för att kartlägga hur viruset sprider sig och det visar sig att det är barn som spridit smittan mest.

Undersökningen omfattar 27 101 hushåll med totalt 87 159 smittade. Om man bortser från spädbarn under ett år var det barn upp till 13 år som mest sällan fick symtom på covid-19.

Men samtidigt visar siffrorna att människor upp till 20 år var de som oftast smittade andra. Risken för att någon under 20 år smittar en annan är mer än 60 procent större än risken för att en person över 60 år smittar någon annan.

Förklaringen är att yngre människor oftare är friska smittbärare som inte själva har symtom men som å andra smittar andra de befinner sig i närheten av.

I de flesta delar av världen vaccineras inte barn och ungdomar, dels eftersom de tillgängliga vaccinerna inte har testats i denna åldersgrupp, dels för att barn och ungdomar sällan råkar ut för allvarliga sjukdomsförlopp. Detta tillvägagångssätt kan dock behöva ses över om åldersgruppen bidrar oproportionerligt till smittspridningen.

Tandborsten håller tillbaka covid-19

Fredagen den 23 april kl. 09.00

God munhygien förhindrar hål i tänderna, tandköttsinflammation, dålig andedräkt – och kan även förhindra allvarlig sjukdom om du blir smittad med covid-19.

En studie som brittiska, amerikanska och sydafrikanska forskare ligger bakom visar att dåliga tänder och blödning från tandköttet kan ge virus direkt åtkomst till blodomloppet redan i munhålan i stället för att följa luftvägarna till lungorna.

Från munhålan kan coronavirus röra sig via blodet till lungorna och öka risken för ett allvarligt – och i värsta fall dödligt – sjukdomsförlopp.

Forskarna tror att deras upptäckt kan rädda liv. Billiga, enkla lösningar som tandborstning och munskölj kommer globalt sett att kunna minska antalet coronaoffer.

Tidigare i år publicerade även egyptiska forskare en studie som pekade på en koppling mellan dålig munhygien och svåra fall av covid-19.

Danmark slutar använda godkänt vaccin

Torsdagen den 15 april 2021 kl. 12.00

Danmark är första land i världen som helt slutar att använda det godkända vaccinet från Astra Zeneca. Detta på grund av biverkningar i form av blodproppar som bland annat har lett till att en i övrigt frisk 60-årig kvinna dött. Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) har medgett att det finns en koppling mellan vaccinet och blodproppar.

Att Danmark överger vaccinet är en kombination av att infektionstrycket i landet är lågt och att det finns en stor andel andra vacciner. Danska Sundhetsstyrelsen har kommit fram till att vaccinet utgör en större hälsorisk än vad coronaviruset gör.

Det innebär dock att vaccinationen bland de äldsta invånarna troligtvis försenas några veckor.

Samtidigt meddelar Sundhetsstyrelsen att vaccinet kommer att tas i bruk igen om infektionstrycket skulle öka avsevärt.

I Sverige och andra europeiska länder används vaccinet fortfarande som en del i kampen mot epidemin.

Ny studie: Minimal risk för coronasmitta via ytor

Onsdagen den 14 april 2021 kl. 09.45

Förra året kunde forskare avslöja hur coronavirus kunde överleva på olika ytor i upp till tre dagar.

Därför var rekommendationen i många länder att ytor skulle spritas noggrant och det flera gånger varje dag så att viruspartiklar inte skulle hamna på våra händer och sedan föras vidare till ansiktet och slemhinnorna.

Nu tyder en ny amerikansk studie dock på att risken för att smittas via förorenade ytor är ytterst liten – mindre än en på 10 000.

Det har fått USA:s nationella folkhälsomyndighet (CDC) att ompröva sina rekommendationer och istället bara uppmanar till rengöring en gång om dagen.

Det finns dock undantag där mer grundlig och frekvent rengöring rekommenderas. Detta gäller främst i de fall då infektionsnivån inom det aktuella området är hög eller om en smittad person har varit i kontakt med ytorna.

Rekommendationerna för rengöring inom hälso- och sjukvården är fortfarande oförändrade.

EMA: Blodproppar är en "mycket sällsynt biverkning" av AstraZeneca-vaccinet

Fredagen den 9 april kl. 16.45

EU:s läkemedelsmyndighet, EMA, ändrar sig om det kontroversiella Astra Zeneca-vaccinet. Nu erkänner EU-organet att det finns en koppling mellan vaccinet och de rapporterade fallen av blodproppar.

EMA kallar nu blodproppar en "mycket sällsynt biverkning" men hävdar fortfarande att risken för att dö av corona är större än att dö av vaccinet. Enligt siffror från den senaste studien har 222 fall av blodproppar dokumenterats bland cirka 34 miljoner vaccinerade.

Blodproppar drabbar särskilt kvinnor under 60 år – och oftast inom två veckor efter vaccinationen. EMA betonar vikten av att söka läkarvård om du upplever något av dessa symtom:

• Andnöd
• Bröstsmärta
• Svullnad i benet
• Ihållande buksmärta
• Allvarlig och återkommande huvudvärk
• Synstörningar
• Mindre blödningar på andra ställen än vid injektionen

EMA rekommenderar fortfarande vaccination med Astra Zenecas vaccin, men flera länder har trots det begränsat användningen av det kontroversiella vaccinet. Storbritannien utlovar andra vaccinalternativ för personer under 30 år, medan Italien och Spanien i framtiden endast kommer att tillhandahålla Astra Zeneca-vaccinet till personer över 60 år.

Astra Zeneca-vaccinet, som nyligen bytte namn till Vaxzevria, har granskats av både nationella och internationella myndigheter sedan början av mars då Danmark var det första landet där forskare misstänkte att vaccinet orsakade en sällsynt form av blodpropp.

Mexikanska forskare arbetar med ett guldvaccin

Tisdagen den 30 mars kl. 14.55

Ett nytt nanovaccin får extra kraft från mikroskopiska guldpartiklar. Vaccinet uppvisade goda resultat i de första experimenten på möss, skriver forskarna från Autonomous University of San Luis Potosí i en rapport.

Enligt de mexikanska forskarna kommer den nya tekniken resultera i ett vaccin som ger fullständig immunitet mot covid-19.

Nanotekniken fungerar genom att ofarliga spikeproteiner från coronaviruset limmas på de små guldpartiklarna som transporterar proteinerna in i cellerna. Där utlöser immunförsvaret en reaktion som gör att kroppen kan försvara sig mot det riktiga viruset.

Nästa steg för det mexikanska guldvaccinet är tester på större djur innan det förhoppningsvis godkänns för tester på människor.

Forskare hittar brittisk variant hos husdjur

Torsdagen den 25 mars kl. 11.54

För första gången har forskare från Frankrike och USA hittat en av de spridda coronavarianterna hos hundar och katter. De båda studierna visar att djuren var smittade med B.1.1.7 ¬– även känd som den brittiska varianten.

Forskarna upptäckte de infekterade husdjuren efter att ett djursjukhus utanför London rapporterade en kraftig ökning av pälsklädda patienter med inflammation i hjärtvävnaden. I värsta fall kan inflammationen leda till hjärtstillestånd.

Det finns dock inte tillräckligt med bevis för att avgöra om viruset ligger bakom djurens hjärtproblem.

I USA kunde forskarna från Texas AM University påvisa den brittiska varianten hos en hund och en katt från samma hushåll. Ägaren var också smittad, liksom fem av elva ägarna till de smittade djuren var i London.

Studierna är ännu inte referatgranskade och forskarna kan ännu inte dra någon slutsats om huruvida B.1.1.7 är extra smittsamt mellan arter eller vilken roll husdjur spelar i spridningen av coronavirus.

Mikroplast från munskydd blir ett stort miljöproblem

Onsdagen den 17 mars kl 13.00

I kampen mot covid-19 är munskydd ett effektivt vapen för att förhindra spridning av smitta. Överallt i världen har människor vant sig vid att använda dem dagligen, men nu varnar forskare från Syddansk Universitet i Danmark och Princeton University i USA för att den hälsomässiga framgången har en baksida.

Engångsmunskydd består främst av mikrofibrer av plast och använda munskydd hamnar ofta i naturen där de bryts ned till mikroplast. En daglig konsumtion på drygt fyra miljarder munskydd innebär att vi står inför ett potentiellt globalt föroreningsproblem. Till skillnad från en hel del annan plast ingår plast från munskydd inte heller i något kretslopp när det gäller återvinning.

Lösningen är dock inte att sluta använda munskydd. I stället föreslår forskarna att insamlingen av förbrukade munskydd ska förbättras, att man ska ta fram nya effektiva tvättbara munskydd och att producenterna ska övergå till att använda material som är mer miljövänliga.

Finska forskare uppfinner näsvaccin mot corona

Onsdagen den 10 mars kl. 11:53
Oroar du dig för att bli stucken i armen med en nål? Då kan det snart finnas en lösning för dig. Finska forskare har uppfunnit en nässpray som inte bara kan vaccinera mot covid-19 utan även medför ett antal hälsofördelar.

Forskare från Helsingfors universitet och Östra Finlands universitet står bakom det nya näsvaccinet som redan har testats framgångsrikt på djur.

Vaccinet använder samma slags genterapi som även används för att behandla halscancer och hjärt-kärlsjukdom.

Mer specifikt injiceras vaccinet, som består av mRNA-molekyler, i näsan. Dessa molekyler innehåller genetiska instruktioner för att bygga proteiner från coronaviruset. På så sätt lär sig immunförsvaret att känna igen viruset – och därmed blir du immun mot sjukdomen.

Enligt forskarna skyddar nässprayen bättre än nuvarande vacciner eftersom näsvaccinet även producerar en extra typ av antikroppar som skyddar slemhinnorna.

En annan fördel med näsvaccinet är att det är utvecklat för att skydda mot de sydafrikanska, brasilianska och brittiska coronavarianterna.

Planen är att näsvaccinet ska testas på människor inom de närmaste månaderna för att därefter kunna börja produceras.

Ny studie: En vaccindos förhindrar sjukdomsförlopp hos de flesta äldre

Onsdagen den 3 mars kl. 10.53

För de allra flesta äldre räcker det med en enda vaccindos för att förhindra sjukhusvistelse. Det visar en ny studie av engelska forskare.

Den nya studien brittiska hälsovårdsmyndigheter visar att en enda vaccininjektion med antingen Oxford-Astra Zeneca eller Pfizer-BioNTech minskar risken för sjukhusvistelse med mer än 80 procent.

Läs mer om de olika vaccinerna här.

Forskningen baseras på engelska män och kvinnor över 80 år som har fått sin första vaccindos.

Studien visar också att vaccinets fulla effekt inträffar tre till fyra veckor efter vaccinationen.

Även om en enda vaccindos är effektiv, enligt engelska forskare, betonar de också behovet av två vaccindoser för att säkerställa bästa möjliga skydd mot viruset.

Virus hittat i thailändska fladdermöss

Tisdagen den 2 mars kl. 12:00

När covid-19 spreds över världen för ett år sedan trodde forskarna att viruset härstammade från fiskmarknaden Huanan i den kinesiska miljonstaden Wuhan. Men den förklaringen har virusjägarna inte kunnat hitta några bevis för och experter letar fortfarande efter källan till pandemin.

Bland jägarna finns en grupp forskare ledd av Supaporn Wacharapluesadee från Chulalongkorn University i Thailand. Forskarna har studerat fladdermöss och myrkottar i södra Thailand – 4 800 kilometer från Wuhan – och det har visat sig att djuren bär på ett coronavirus som är väldigt likt det virus som har orsakat pandemin hos människor.

Resultatet innebär dåliga nyheter för virusjägarna. När ett stort sett identiskt virus hittas så pass långt bort från det första kraftiga utbrottet i Wuhan betyder det att forskarna måste leta efter källan till covid-19 i ett betydligt större geografiskt område.

Så tränar du ditt luktsinne efter coronaviruset

Torsdagen den 25 februari kl. 11:00

Har du haft coronavirus - och kanske till och med tappat luktsinnet?

Här är några vetenskapliga tips för att få tillbaka det om du saknar det.

Bästa sättet att återställa ditt luktsinne på är genom träning.

Så tränar du ditt luktsinne:

  • Hitta fyra dofter som är starka och som du har alltid har kunnat känna igen, exempelvis: Apelsin, vanilj, mynta och kryddnejlika.
  • Förvara dofterna nära dig och på ett sätt som gör att du alltid kan känna lukten av dem. Se hur här.
  • Ta upp en av dofterna upp till näsan och lukta på den med full kraft. Gör likadant med samtliga dofter.
  • Upprepa processen minst 8-12 gånger om dagen. Ju mer du luktar på dem desto bättre.
  • Fortsätt träningen även om du inte uppnår resultat snabbt. Forskning visar att ju fler veckor du tränar desto bättre resultat får du.
  • Byt dofter var tolfte vecka.
  • Om du upplever ihållande symtom: Kontakta läkare.

Nästan en halv miljon fler än normalt har dött i Europa

Fredagen den 19 februari kl. 12:00

EU:s medlemsländer har registrerat att 450 000 fler personer än normalt avled under perioden mars till november i fjol.

Det visar nya siffror från Eurostat.

De har jämfört dödstalen från samma period under åren 2016–2019.

Överdödligheten visar hur coronaviruset påverkade Europa under 2020, eftersom siffrorna har beräknats utifrån alla registrerade dödsfall.

Värst drabbat var Polen, där en överdödlighet på 97 procent registrerades under november månad.

Den engelska coronavarianten är sannolikt även dödligare

Onsdagen den 17 februari klockan 10.30

Den engelska coronavarianten – B.1.1.7 – har uppskattats vara mellan 30 och 50 procent mer smittsam än de tidigare varianterna.
Nu verkar det också som att den engelska varianten är dödligare.

I en engelsk rapport som sammanfattar de studier som hittills har gjorts, uppskattar man att varianten sannolikt leder till fler allvarliga sjukdomsförlopp och dödsfall.

Forskarna fortsätter dock med att samla in data om den nya varianten, vilket innebär att bilden mycket väl kan komma att ändras.

Sydafrika avbryter användningen av AstraZeneca-vaccinet

Torsdagen den 11 februari kl. 16:23

De sydafrikanska myndigheterna har valt att avbryta vaccinationer med AstraZenecas coronavaccin. Det säger hälsovårdsministern Zweli Mkhize enligt den engelska tidningen The Guardian.

Försöksdata har visat att vaccinet har ”ytterst liten eller ingen” effekt mot den sydafrikanska coronavirusmutationen (B.1.351 / 501Y) som drabbar majoriteten av de smittade i Sydafrika.

"Resultaten visar en uppskattad effekt mot denna variant (den sydafrikanska, reds. anm.) på tio procent", säger Shabir Madhi, undersökningsledare från University of the Witwatersrand.

AstraZeneca meddelar att de bedömer att vaccinet kan lindra allvarliga sjukdomsförlopp av den sydafrikanska varianten, men att effekten verkar vara mindre än för andra varianter.

Dator förutspår om du kommer dö av covid-19

Tisdagen den 9 februari kl. 12:00

Med hjälp av artificiell intelligens kan en dator berätta med 90 procents säkerhet om du kommer att dö av coronavirus – trots att du ännu inte har smittats.

Detta visar en ny studie från Köpenhamns universitet, Danmark, där forskare har låtit en dator granska av patientdata från 3 944 danska covid-19-patienter.

Med hjälp av artificiell intelligens har datorn kunnat förutsäga vem som med störst sannolikhet kommer att dö av viruset och vem som hamnar i respirator. Detta innebär att läkare kan använda datorns beräkningar för att snabbt börja behandla patienten.

Den artificiella intelligensen kom fram till att det är särskilt dessa faktorer som enligt studien innebär störst risk för att dö:

  • Högt BMI
  • Hög ålder
  • Högt blodtryck
  • Att vara man
  • Neurologiska sjukdomar
  • COL
  • Astma
  • Diabetes
  • Hjärtsjukdom

Influensasmittan har minskat med 98 procent under pandemin

Torsdagen den 4 februari 2021 - kl. 14:30

Mer än 100 miljoner människor har smittats av coronaviruset hittills, men pandemin har skonat betydligt fler från att insjukna i den vanliga influensan.

Den senaste rapporten från de europeiska hälsovårdsmyndigheterna visar på en minskning av antalet diagnostiserade influensafall med 98 procent jämfört med samma period förra året. I USA har nedgången beräknats uppgå till 99 procent.

Ett vanligt år drabbas cirka fem till tio procent av världens befolkning av influensa. Detta motsvarar att mellan 400 och 800 miljoner personer insjuknar. Av dessa blir upp emot fem miljoner människor så pass allvarligt sjuka att de måste läggas in på sjukhus, och upp emot 500 000 människor dör.

Minskningen av antalet smittade innebär att upp emot 790 miljoner människor har sluppit influensa under året som gått.

Förklaringen till minskningen är att regler om munskydd, avstånd och handtvätt, som har införts för att förhindra spridning av covid-19, även minskar spridningen av vanlig influensa.

Ny upptäckt: Särskilt läkemedel minskar dödligheten av corona bland diabetiker

Torsdagen den 28 januari 2021 - kl. 12:00

Amerikanska forskare från University of Alabama har tagit en närmare titt på coronapatienter som har diabetes, eftersom sjukdomen ökar risken för att patienten drabbas av ett allvarligt förlopp av corona och dö av covid-19.

Forskarnas resultat visade något överraskande
att coronasmittade diabetiker som tog läkemedlet metformin hade en betydligt lägre dödlighet än de som tog en annan typ av medicin.

Mer specifikt var dödligheten elva procent för de som tog metformin, medan den var 24 procent för de som inte tog metformin. Och detta oavsett kön, ålder och vikt samt andra existerande sjukdomar som exempelvis högt blodtryck.

Enligt forskarna kan effekten bero på att metformin har vissa speciella antiinflammatoriska och antitrombotiska egenskaper. Det krävs dock ytterligare försök och forskning innan forskarna kan dra några slutgiltiga slutsatser.

Vaccinpaus kan leda till nya coronamutationer

Fredagen den 22 januari 2021 – klockan 11:30

Brist på vaccindoser har fått flera länder att bortse från vaccintillverkarnas instruktioner, vilket kan innebära att nya, farligare mutationer av coronaviruset uppstår.

De vacciner som nu är tillgängliga ska administreras i två doser med tre veckors mellanrum, men för att få ut vaccinet till så många som möjligt, väljer hälsomyndigheterna i bland annat Storbritannien att sprida ut de tillgängliga doserna till så många personer som möjligt.

Om alla doser används till förstagångsvaccinationer så innebär det att ingen får den rekommenderade andra injektionen efter tre veckor, vilket är en förutsättning för att vaccinet ska vara effektivt.

Detta tillvägagångssätt kan visa sig vara extremt ödesdigert. Det anser bland andra virologen Paul Bieniasz från Rockefelleruniversitetet i USA, som hävdar att de halvvaccinerade personerna blir ett slags vandrande virusfabriker, som kanske inte själva är sjuka, men ger viruset optimala villkor att mutera till nya varianter som inte kan tämjas av de befintliga vaccinerna.

Virologens rädsla underbyggs av en studie, i vilken läkare observerade virus hos en person med ett långvarigt – och fatalt – covid-19-förlopp. I det fallet kunde läkarna se att viruset muterade i patienten med aldrig tidigare skådad hastighet.

Forskare: Allvarligt sjukdomsförlopp med corona kopplas till vitaminbrist

Torsdagen den 14 januari 2021 - kl. 9:00

En dansk studie har upptäckt en betydligt lägre nivå av k-vitamin hos de patienter som lagts in på sjukhus och sedan dött av covid-19. Resultatet kommer i kölvattnet av en nederländsk studie som i augusti 2020 kom fram till liknande resultat.

De danska forskarna baserade studien på 138 inlagda coronapatienter och en kontrollgrupp på 140 friska personer. Resultaten visade att de inlagda personerna hade betydligt lägre nivåer av k-vitamin jämfört med kontrollgruppen. De 43 patienter som så småningom dog av covid-19 hade ännu lägre nivåer av vitaminet.

Varför vitamin K har ett samband med allvarligt förlopp av corona är fortfarande oklart. De danska och nederländska forskarna tror dock att K-vitamin kan hjälpa till att skydda en del av de fibrer i lungvävnaden som coronaviruset angriper.

Forskarna betonar att det är okänt om bristen på vitamin K fanns innan sjukdomen bröt ut eller om covid-19 i sig kan orsaka bristen. Därför uppmuntrar forskarna inte någon att äta extra K-vitamin. Överkonsumtion kan dessutom vara skadligt.

K-vitamin finns naturligt i grönsaker som exempelvis spenat, rucola, grönkål, broccoli, persilja, kikärter och spetskål.

Den danska studien är ännu inte referatgranskad.

Nio av tio överlever: Stamceller behandlar svår covid-19

Onsdagen den 13 januari 2021

Stamceller från navelsträngsvävnad kan minska risken för att dö av nedsatt lungfunktion bland svårt drabbade covid-19-patienter.

I ett mindre försök på 24 svårt sjuka coronapatienter på två olika sjukhus i Florida lyckades forskare från University of Miami att rädda 91 procent av de patienter som vardera fick 200 miljoner stamceller. I kontrollgruppen överlevde endast 42 procent.

Samtidig blev de stamcellsbehandlade patienterna snabbare friska än övriga patienter efter ett allvarligt covid-19-förlopp.

Stamceller från navelsträngsvävnad - så kallade mesenchymala stamceller - är kända för att vara inflammationshämmande och immunreglerande. Forskarna anser att stamcellerna har förhindrat en cytokinstorm i covid-19-patienterna – en hyperinflammation där immunförsvaret går amok och överproducerar hormoner.

Camillo Ricordi, huvudforskare och ledare för Cell Transplant Center vid University of Miami, berättar, att en navelsträng innehåller tillräckligt med stamceller för att behandla 10 000 patienter.

Nästa steg blir att utvidga försöket till att omfatta även patienter som ännu inte är allvarligt sjuka, men som riskerar att bli det.

Pfizer och BioNtechs vaccin är verksamt mot engelsk coronavariant

Fredag den 8 januari 2021

Läkemedelsföretaget Pfizer och BioNtech har uppgett att den engelska coronavarianten N501Y inte vållar vaccinet något problem.

Den nya coronavarianten har hastigt spridit sig från Storbritannien till Norden och är upp emot 70 procent mer smittsam är tidigare coronavarianter.

Pfizer, det ena av två företag som har fått EU:s snabbgodkännande av sina vacciner mot coronaviruset, säger till Reuters:

”Vi har testat 16 olika mutationer och ingen av dem har någon signifikant inverkan på vaccinets effektivitet. Och det är goda nyheter.”

Samtidigt uttrycker de större förbehållsamhet vad gäller en mutation som har hittats i Sydafrika, kallad E484K, som först måste undersökas närmare i kombination med vaccinet.

Koppar dödar virus på en minut

Onsdag den 6 januari klockan 20.00

Om du har otur kan mötet med ett dörrhandtag, ett trappräcke eller en hissknapp ge dig covid-19. På sådana beröringsytor, som många kommer i kontakt med varje dag, kan viruset överleva länge, vilket kan leda till coronautbrott på exempelvis sjukhus och vårdhem.

Men denna smittväg kan blockeras genom att använda koppar i stället för plast i handtag, räcken och knappar. En ny studie visar att coronaviruset bara är aktivt i en minut på en kopparyta, medan livslängden på plast eller trä kan vara flera timmar eller till och med dagar.

De antibakteriella egenskaperna hos koppar, silver och guld är väldokumenterade, men att koppar är så effektivt mot just corona är överraskande. Upptäckten kommer knappast att spela någon större roll under den aktuella pandemin, men den kan få betydelse för val av material till framtida byggen och renoveringar.

Downs syndrom gör coronaviruset tio gånger så dödligt

Fredag den 18. december kl. 12:00

En stor brittisk studie visar att personer med Downs syndrom löper en betydligt större risk att bli allvarligt sjuka och dö om de drabbas av covid-19.

I förhållande till genomsnittsbefolkningen ökar risken för sjukhusvistelse med 500 procent för personer med Downs syndrom och sjukdomen leder tio gånger så ofta till att patienten dör. För patienter som legat på sjukhus och är över 40 år är dödligheten hela 51 procent.

Många andra medicinska tillstånd - såsom bland annat diabetes – gör också att det är farligare att drabbas av covid-19, men risken för personer med Downs syndrom är betydligt större än vad som tidigare har registrerats. Det gör nu att läkare rekommenderar att denna grupp prioriteras när vaccinationer börjar.

Personer med Downs syndrom föds med en extra kromosom i kroppens celler och de är särskilt utsatta för flera andra komplikationer, såsom generellt större risk för luftvägsinfektioner, nedsatt syn, fetma, dålig hörsel och ofta kortare livslängd. Cirka ett av 1 000 barn föds med Downs syndrom.

© Müge Çevik

Forskare: Vid denna tidpunkt är du som mest smittsam

Onsdagen den 16 december 2020 - kl. 15:00

En ny studie har kartlagt när personer med coronavirus smittar andra som mest.

Resultaten visar att infekterade personer har flest viruspartiklar näsa och hals (och därmed smittar som mest) från första dagen som de märker av symptom och fem dagar framåt.

Det finns även indikationer på att man riskerar att smitta andra några dagar innan man ens upptäcker symptomen. Detta kan förklara varför covid-19 är svårt att hantera.

Forskarna föreslår därför att personer som upplever symptom omedelbart ska isolera sig.

Studie slår fast: Plasma fungerar inte mot allvarlig coronainfektion

Onsdagen den 9 december 2020 - kl. 8:00

När pandemin bröt ut i våras hoppades många att plasma från friska coronapatienter skulle kunna bli ett viktigt vapen i kampen mot coronaviruset. Men nu visar en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften The New England Journal of Medicine att plasma inte saktar ner ett allvarligt förlopp med covid-19.

I en grupp med 228 patienter som var inlagda på sjukhus kunde forskare inte se någon skillnad varken när det gällde sjukdomsförlopp eller dödlighet mellan de patienter som fick plasma och de som fick placebo.

Plasma är en gulaktig vätska som är rik på antikroppar och som utsöndras från blodkroppar när blodet koagulerar. Det gör att den kan användas för så kallad passiv immunisering, där kroppen förses med antikroppar mot en sjukdom från en människa eller ett djur som redan uppnått immunitet.

Den passiva immuniseringen kan i vissa fall ge snabbt men kortvarigt skydd mot en sjukdom. Men detta verkar alltså inte fungera mot coronavirus.

Virus utrotas om två av tre bär munskydd

Fredagen den 27 November kl. 11.45

Coronaviruset utrotas snabbt om bara 70 procent av befolkningen bär munskydd utanför hemmet. Det är slutsatsen i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Physics of Fluids, där forskare systematiskt har granskat ett stort antal studier av munskyddets förmåga att förhindra spridning av virus.

För att scenariot ska fullbordas krävs att 70 procent av befolkningen använder kirurgiska munskydd - såsom IIR - och att man använder det korrekt, det vill säga spritar händerna före man sätter på det, endast använder munskyddet en gång och bär det på ett sätt så att det sluter tätt runt både näsa och mun.

Återanvändbara munskydd är inte lika effektiva eftersom de tillåter att större droppar passerar igenom. Men även med användning av denna typ av munskydd skulle spridningen av viruset upphöra relativt snabbt om bara majoriteten av befolkningen bar dem konsekvent, enligt forskarna.

Kvinnliga könshormon kan skydda mot covid-19

Torsdagen den 26 november kl. 09:30

Varför dör fler män än kvinnor av coronaviruset? Den frågan har vetenskapen försökt svara på sedan pandemins start.

Och nu kan en forskare vid University of Illinois at Chicago, USA, ha kommit ett steg närmare svaret.

I en ny studie, baserad på en analys av flera tidigare studier, drar professor Graziano Pinna slutsatsen att de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron kan spela en avgörande roll för att skydda mot virusets framfart i kroppen.

Enligt studien stimulerar könshormonerna bland annat kroppens produktion av antikroppar, stärker immuncellerna och blockerar den molekyl som viruset använder som en ingång till våra celler - den så kallade ACE2-receptorn.

Det kan enligt forskaren bakom den nya studien vara en del av förklaringen till varför både män och äldre drabbas hårdare av coronavirusets härjande i kroppen.

Billigt coronavaccin skyddar upp emot 90 procent av de testade

Tisdagen den 24 november kl. 11:01

Läkemedelsföretaget AstraZenecas vaccin ger upp emot 90 procents skydd mot coronavirus. Det visar en hoppgivande studie med drygt 20 000 testdeltagare.

Vaccinet, som utvecklas av forskare vid Oxford University, England, kommer att kunna transporteras vid rumstemperatur - till skillnad från andra coronavaccin - och blir därför enklare och billigare att distribuera. Dessutom är vaccinet billigt att massproducera eftersom tekniken inte är ny.

Konkurrerande vacciner från Pfizer och Moderna är så kallade rna-vacciner som injicerar en del av virusets genetiska kod i försökspersonerna, medan Oxford-vaccinet är en vanligt förekommande typ av vaccin som använder en modifierad version av ett förkylningsvirus för att "träna" immunförsvaret till att känna igen och blockera en potentiell coronavirusattack.

Oxford-vaccinet förväntas finnas tillgängligt till ett enhetspris på cirka 34 kronor, medan konkurrenterna från Pfizer och Moderna kommer att kosta cirka 170 respektive 290 kronor.

Alternativ dosering ger högt skydd
Det nya vaccinet, som heter AZD1222, uppnår sin höga skyddsgrad på 90 procent med en experimentell dosering på en halv dos vid den första injektionen och en full dos vid den andra injektionen. Vid två fulla doser av vaccinet sjunker dock skyddsgraden till 62 procent.

Forskarna vet ännu inte vad skillnaderna beror på, men spekulerar i att en för stor första dos kan få immunsystemet att avvisa vaccinet. Det kan också bero på att en mindre dos följt av en större efterliknar virusets naturliga infektion och därför tvingar fram ett bättre immunsvar i kroppen.

Användningen av en och en halv vaccindos istället för två doser innebär enligt Andrew Pollard, professor och forskningschef för de nya testerna, att mer vaccin kommer finns tillgänglig för fler personer snabbare.

Världens största studie om munskydd visar ingenting

Fredagen den 20 November kl. 11.15

Det har länge varit känt att munskydd är bäst lämpade för att skydda andra från att smittas av coronavirus.

Men nu har en ny större studie tittat på om det även kan skydda friska människor från att inte bli sjuka.

Och här är svaret mer blandat.

Studien visar att munskydd kan skydda dig från att bli smittad, men att effekten är relativt liten. Forskarna uppskattar att munskydd har en effekt på mellan 15 och 20 procent och detta innebär att effekten mot att smittas inte är tydlig. Den verkliga effekten kan således vara mycket högre – eller lägre.

Media har redan skrivit om studien – och detta fastän resultaten inte hade publicerats. Flera tidskrifter valde dock att inte publicera studien eftersom den eldar på påståenden om att det inte hjälper att bära munskydd. Men som forskarna säger:

”Totalt sett finns det två effekter med munskydd. Den första är att människor som har covid-19 blir mindre smittsamma om de använder ett munskydd. Det andra är att friska människor som använder munskydd är skyddade från andra människor. Även om vi inte hittade någon stor effekten i vår studie är det tack vare de båda effekterna fortfarande vara bra att använda munskydd – tillsammans med övriga råd från hälsovårdsmyndigheter”, säger Kasper Iversen, överläkare och professor vid Köpenhamns universitet.

Hundar är källa till coronasmitta

Tisdagen den 17 November kl. 12.35

Husdjur har visat sig vara bra för den mental hälsan under isolering på grund av corona, men priset för att dela ett hem med en fyrbent vän kan vara högt.

I en ny studie har forskare från bland annat universitetet i Granada, Spanien, analyserat smittspridningen i landet tidigare under året, och deras slutsats var att personer som bor med en hund löper 78 procents högre risk att få covid-19 än befolkningen i allmänhet.

Den ökade risken kan enligt forskarna ha två förklaringar: När hunden ska rastas vistas ägaren ute bland andra människor på gator och i parker och utsätter sig därmed för en potentiell smitta.

En annan möjlighet är att hunden drar med sig viruset hem. Hundar kan inte bli sjuka av covid-19, men de kan fungera som värdar för viruset och senare smitta människor i hushållet.

För att minska risken rekommenderar forskarna hundägare att upprätthålla en extremt hög hygiennivå när de tar hand om sin hund.

Studien visar också att risken för att bli smittad inte ökar genom att dela ett hem med en katt, och att den överlägset största riskfaktorn – vilket inte är överraskande – är att bo tillsammans med en smittad person.

Om en person i ditt hushåll smittas ökar risken för att du ska smittas med 600 procent.

Nytt lovande vaccin från Moderna: Skyddar till 94,5 procent

Måndagen den 16 november kl. 13:59

Ett nytt vaccin mot covid-19 som tagits fram av företaget Moderna har, enligt företaget själv, en effektivitet på 94,5 procent.

Moderna är ett av flera företag som för närvarande genomför sina efterlängtade fas 3-försök.

Moderna har genomfört en studie med 30 000 personer. Hälften av försökspersonerna fick två doser av vaccinet med fyra veckors mellanrum, resten fick placebo.

Därefter undersökte Moderna de första 95 som utvecklade symtom på covid-19. 90 av de sjuka hade inte fått vaccinet, medan endast fem av dem hade fått det.

Utifrån detta har Moderna dragit slutsatsen att deras vaccin skyddar till 94,5 procent.

Modernas vaccin är ett så kallat mRNA-vaccin, som använder mRNA (en bit genetisk kod) för att få våra celler att producera antikroppar som är skräddarsydda för att stoppa det nya coronaviruset.

Coronavirus ökar risken för ångest och depression

Torsdagen den 12 november kl. 15:23

18 procent – nästan var femte – av de som får covid-19 drabbas även av en psykisk sjukdom två till tolv veckor efter infektionen.

Det avslöjar en studie av drygt 62 000 covid-19-patienters journaler som gjorts av forskare vid Oxford University, England. Bland de 62 000 patienterna fanns både personer med och utan tidigare psykiska diagnoser.

Det var främst ångest, depression och sömnlöshet som drabbade de som aldrig hade haft psykiska diagnoser förut. Sex procent drabbades - vilket är ungefär dubbelt så stor risk som att drabbas av andra sjukdomar för första gången.

Forskarna tror att den ökade risken kan ha att göra med en kombination av psykologiska stressfaktorer som är förknippade med att ha covid-19 samt de mer fysiska konsekvenserna av coronaviruset.

Forskarna ska fortsätta undersöka möjliga orsakssamband.

Nässprej blockerar coronavirus i litet djurförsök

Tisdagen den 10 november - kl. 10:00
En internationell grupp forskare har utvecklat en antiviral nässprej som kan bli ett effektivt vapen mot coronaviruset.

Nässprejen baseras på en speciell molekyl som kan förhindra att coronaviruset delar sig i cellerna, och enligt ett litet experiment med illrar är det mycket effektivt.

Illrarna delades in i grupper och placerades i lufttäta, separata burar. Vissa illrar fick nässpray, andra fick placebo. Därefter exponerades samtliga illrar för en coronainfekterad artfrände.

Efter 24 timmar var de illrar som fick nässpray fortfarande friska, medan samtliga illrar som fick placebo hade smittats med coronavirus.

Illrar används ofta som försöksdjur vid forskning för behandling av andningssjukdomar som influensa och sars. Detta beror på att illrar smittas med samma sjukdomar som oss och har flera fysiologiska likheter med människor.

Forskarna bakom experimentet ska nu söka ytterligare ekonomiska medel så att nässprejens effekt kan testas på människor.

Försöket är ännu inte referatgranskat, men har skickats in till den vetenskapliga tidskriften Science.

Immunförsvaret bildar blodproppar hos coronapatienter

Torsdagen den 4 november kl. 15.00

Upp emot hälften av alla allvarligt sjuka coronapatienter som varit inlagda på sjukhus drabbas av blodproppar ¬– något som kan leda till döden. Anledningen till detta har hittills varit okänd, men nu har forskare upptäckt att blodpropparna orsakas av patientens immunförsvar som av misstag ger sig på kroppens egna celler.

Det är helt normalt att immunförsvaret bildar mikroblodproppar när fientliga celler såsom virus kommer in i kroppen. Blodpropparna fungerar som ett slags spindelnät som ska hålla fast fienden tills immunförsvaret kan döda dem.

Men hos vissa coronapatienter urartar mekanismen. Allt för många mikroblodproppar fäster sig vid ofarliga celler i blodkärlen vilket kan leda till döden för patienten.

Hittills har läkare behandlat blodproppar med blodförtunnande läkemedel, men det medför en ökad risk för andra, livshotande blödningar.

Med hjälp av den nya kunskapen kan behandlingen av blodpropparna istället vara att kontrollera immunförsvaret, och det ger hopp om att kunna minska dödligheten hos de svårast sjuka coronapatienterna.

Vädret har ingen betydelse för coronaviruset

Onsdagen den 3 november 2020 kl. 07:45

Oavsett om det är kallt eller varmt, regn och blåst eller fullt solsken så har det ingen betydelse för hur coronaviruset uppför sig.

Många har annars påtalat att spridningen av coronaviruset kan minska när det blir varmare och blossa upp igen när det blir kallt.

Eftersom förekomsten av influensa i norra Europa ökar när det blir kallare och solen skiner mindre har forskare föreslagit att coronaviruset kan följa samma mönster.

Men en ny studie som gjorts av forskare från University of Texas har kommit fram till att varken temperaturer och klimat påverkar spridningen av coronavirus.

Enligt forskarna är det inte vädret utan det mänskliga beteendet som i betydligt större utsträckning kan förklara spridningen av infektionen.