Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Coronavirus

Coronavirus-UPDATE: Följ senaste nytt här

Illustrerad Vetenskap ger dig aktuella nyheter och den senaste forskningen om det nya coronaviruset SARS-CoV-2 och sjukdomen COVID-19.

Shutterstock

Senaste nytt om coronaviruset

Danmark slutar använda godkänt vaccin

Torsdagen den 15 april 2021 kl. 12.00

Danmark är första land i världen som helt slutar att använda det godkända vaccinet från Astra Zeneca. Detta på grund av biverkningar i form av blodproppar som bland annat har lett till att en i övrigt frisk 60-årig kvinna dött. Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) har medgett att det finns en koppling mellan vaccinet och blodproppar.

Att Danmark överger vaccinet är en kombination av att infektionstrycket i landet är lågt och att det finns en stor andel andra vacciner. Danska Sundhetsstyrelsen har kommit fram till att vaccinet utgör en större hälsorisk än vad coronaviruset gör.

Det innebär dock att vaccinationen bland de äldsta invånarna troligtvis försenas några veckor.

Samtidigt meddelar Sundhetsstyrelsen att vaccinet kommer att tas i bruk igen om infektionstrycket skulle öka avsevärt.

I Sverige och andra europeiska länder används vaccinet fortfarande som en del i kampen mot epidemin.

Ny studie: Minimal risk för coronasmitta via ytor

Onsdagen den 14 april 2021 kl. 09.45

Förra året kunde forskare avslöja hur coronavirus kunde överleva på olika ytor i upp till tre dagar.

Därför var rekommendationen i många länder att ytor skulle spritas noggrant och det flera gånger varje dag så att viruspartiklar inte skulle hamna på våra händer och sedan föras vidare till ansiktet och slemhinnorna.

Nu tyder en ny amerikansk studie dock på att risken för att smittas via förorenade ytor är ytterst liten – mindre än en på 10 000.

Det har fått USA:s nationella folkhälsomyndighet (CDC) att ompröva sina rekommendationer och istället bara uppmanar till rengöring en gång om dagen.

Det finns dock undantag där mer grundlig och frekvent rengöring rekommenderas. Detta gäller främst i de fall då infektionsnivån inom det aktuella området är hög eller om en smittad person har varit i kontakt med ytorna.

Rekommendationerna för rengöring inom hälso- och sjukvården är fortfarande oförändrade.

EMA: Blodproppar är en "mycket sällsynt biverkning" av AstraZeneca-vaccinet

Fredagen den 9 april kl. 16.45

EU:s läkemedelsmyndighet, EMA, ändrar sig om det kontroversiella Astra Zeneca-vaccinet. Nu erkänner EU-organet att det finns en koppling mellan vaccinet och de rapporterade fallen av blodproppar.

EMA kallar nu blodproppar en "mycket sällsynt biverkning" men hävdar fortfarande att risken för att dö av corona är större än att dö av vaccinet. Enligt siffror från den senaste studien har 222 fall av blodproppar dokumenterats bland cirka 34 miljoner vaccinerade.

Blodproppar drabbar särskilt kvinnor under 60 år – och oftast inom två veckor efter vaccinationen. EMA betonar vikten av att söka läkarvård om du upplever något av dessa symtom:

• Andnöd
• Bröstsmärta
• Svullnad i benet
• Ihållande buksmärta
• Allvarlig och återkommande huvudvärk
• Synstörningar
• Mindre blödningar på andra ställen än vid injektionen

EMA rekommenderar fortfarande vaccination med Astra Zenecas vaccin, men flera länder har trots det begränsat användningen av det kontroversiella vaccinet. Storbritannien utlovar andra vaccinalternativ för personer under 30 år, medan Italien och Spanien i framtiden endast kommer att tillhandahålla Astra Zeneca-vaccinet till personer över 60 år.

Astra Zeneca-vaccinet, som nyligen bytte namn till Vaxzevria, har granskats av både nationella och internationella myndigheter sedan början av mars då Danmark var det första landet där forskare misstänkte att vaccinet orsakade en sällsynt form av blodpropp.

Mexikanska forskare arbetar med ett guldvaccin

Tisdagen den 30 mars kl. 14.55

Ett nytt nanovaccin får extra kraft från mikroskopiska guldpartiklar. Vaccinet uppvisade goda resultat i de första experimenten på möss, skriver forskarna från Autonomous University of San Luis Potosí i en rapport.

Enligt de mexikanska forskarna kommer den nya tekniken resultera i ett vaccin som ger fullständig immunitet mot covid-19.

Nanotekniken fungerar genom att ofarliga spikeproteiner från coronaviruset limmas på de små guldpartiklarna som transporterar proteinerna in i cellerna. Där utlöser immunförsvaret en reaktion som gör att kroppen kan försvara sig mot det riktiga viruset.

Nästa steg för det mexikanska guldvaccinet är tester på större djur innan det förhoppningsvis godkänns för tester på människor.

Forskare hittar brittisk variant hos husdjur

Torsdagen den 25 mars kl. 11.54

För första gången har forskare från Frankrike och USA hittat en av de spridda coronavarianterna hos hundar och katter. De båda studierna visar att djuren var smittade med B.1.1.7 ¬– även känd som den brittiska varianten.

Forskarna upptäckte de infekterade husdjuren efter att ett djursjukhus utanför London rapporterade en kraftig ökning av pälsklädda patienter med inflammation i hjärtvävnaden. I värsta fall kan inflammationen leda till hjärtstillestånd.

Det finns dock inte tillräckligt med bevis för att avgöra om viruset ligger bakom djurens hjärtproblem.

I USA kunde forskarna från Texas AM University påvisa den brittiska varianten hos en hund och en katt från samma hushåll. Ägaren var också smittad, liksom fem av elva ägarna till de smittade djuren var i London.

Studierna är ännu inte referatgranskade och forskarna kan ännu inte dra någon slutsats om huruvida B.1.1.7 är extra smittsamt mellan arter eller vilken roll husdjur spelar i spridningen av coronavirus.

Studie fastställer samband mellan corona och hörselnedsättning

Tisdagen den 23 mars kl. 14:17

Andningssvårigheter, hosta och trötthet är kända symptom hos de som drabbas av corona. Nu har forskare adderat ytterligare ett symptom till listan: Hörselnedsättning.

I en studie som gjorts av University of Manchester och Manchester Biomedical Research Center (BRC), som granskar 56 olika studier, finns det ett samband mellan covid-19 och hörselnedsättning.

Studien visar att 7,6 procent av de tillfrågade patienterna har upplevt hörselnedsättningar i samband med en corona. I jämförelse har 14,8 procent drabbats av tinnitus och 7,2 procent har upplevt yrsel.

Varaktigheten av symtomen och påverkan från andra faktorer – såsom patienternas livsstil – behöver fortfarande undersökas.

Mikroplast från munskydd blir ett stort miljöproblem

Onsdagen den 17 mars kl 13.00

I kampen mot covid-19 är munskydd ett effektivt vapen för att förhindra spridning av smitta. Överallt i världen har människor vant sig vid att använda dem dagligen, men nu varnar forskare från Syddansk Universitet i Danmark och Princeton University i USA för att den hälsomässiga framgången har en baksida.

Engångsmunskydd består främst av mikrofibrer av plast och använda munskydd hamnar ofta i naturen där de bryts ned till mikroplast. En daglig konsumtion på drygt fyra miljarder munskydd innebär att vi står inför ett potentiellt globalt föroreningsproblem. Till skillnad från en hel del annan plast ingår plast från munskydd inte heller i något kretslopp när det gäller återvinning.

Lösningen är dock inte att sluta använda munskydd. I stället föreslår forskarna att insamlingen av förbrukade munskydd ska förbättras, att man ska ta fram nya effektiva tvättbara munskydd och att producenterna ska övergå till att använda material som är mer miljövänliga.

Finska forskare uppfinner näsvaccin mot corona

Onsdagen den 10 mars kl. 11:53
Oroar du dig för att bli stucken i armen med en nål? Då kan det snart finnas en lösning för dig. Finska forskare har uppfunnit en nässpray som inte bara kan vaccinera mot covid-19 utan även medför ett antal hälsofördelar.

Forskare från Helsingfors universitet och Östra Finlands universitet står bakom det nya näsvaccinet som redan har testats framgångsrikt på djur.

Vaccinet använder samma slags genterapi som även används för att behandla halscancer och hjärt-kärlsjukdom.

Mer specifikt injiceras vaccinet, som består av mRNA-molekyler, i näsan. Dessa molekyler innehåller genetiska instruktioner för att bygga proteiner från coronaviruset. På så sätt lär sig immunförsvaret att känna igen viruset – och därmed blir du immun mot sjukdomen.

Enligt forskarna skyddar nässprayen bättre än nuvarande vacciner eftersom näsvaccinet även producerar en extra typ av antikroppar som skyddar slemhinnorna.

En annan fördel med näsvaccinet är att det är utvecklat för att skydda mot de sydafrikanska, brasilianska och brittiska coronavarianterna.

Planen är att näsvaccinet ska testas på människor inom de närmaste månaderna för att därefter kunna börja produceras.

Ny studie: En vaccindos förhindrar sjukdomsförlopp hos de flesta äldre

Onsdagen den 3 mars kl. 10.53

För de allra flesta äldre räcker det med en enda vaccindos för att förhindra sjukhusvistelse. Det visar en ny studie av engelska forskare.

Den nya studien brittiska hälsovårdsmyndigheter visar att en enda vaccininjektion med antingen Oxford-Astra Zeneca eller Pfizer-BioNTech minskar risken för sjukhusvistelse med mer än 80 procent.

Läs mer om de olika vaccinerna här.

Forskningen baseras på engelska män och kvinnor över 80 år som har fått sin första vaccindos.

Studien visar också att vaccinets fulla effekt inträffar tre till fyra veckor efter vaccinationen.

Även om en enda vaccindos är effektiv, enligt engelska forskare, betonar de också behovet av två vaccindoser för att säkerställa bästa möjliga skydd mot viruset.

Virus hittat i thailändska fladdermöss

Tisdagen den 2 mars kl. 12:00

När covid-19 spreds över världen för ett år sedan trodde forskarna att viruset härstammade från fiskmarknaden Huanan i den kinesiska miljonstaden Wuhan. Men den förklaringen har virusjägarna inte kunnat hitta några bevis för och experter letar fortfarande efter källan till pandemin.

Bland jägarna finns en grupp forskare ledd av Supaporn Wacharapluesadee från Chulalongkorn University i Thailand. Forskarna har studerat fladdermöss och myrkottar i södra Thailand – 4 800 kilometer från Wuhan – och det har visat sig att djuren bär på ett coronavirus som är väldigt likt det virus som har orsakat pandemin hos människor.

Resultatet innebär dåliga nyheter för virusjägarna. När ett stort sett identiskt virus hittas så pass långt bort från det första kraftiga utbrottet i Wuhan betyder det att forskarna måste leta efter källan till covid-19 i ett betydligt större geografiskt område.

Så tränar du ditt luktsinne efter coronaviruset

Torsdagen den 25 februari kl. 11:00

Har du haft coronavirus - och kanske till och med tappat luktsinnet?

Här är några vetenskapliga tips för att få tillbaka det om du saknar det.

Bästa sättet att återställa ditt luktsinne på är genom träning.

Så tränar du ditt luktsinne:

  • Hitta fyra dofter som är starka och som du har alltid har kunnat känna igen, exempelvis: Apelsin, vanilj, mynta och kryddnejlika.
  • Förvara dofterna nära dig och på ett sätt som gör att du alltid kan känna lukten av dem. Se hur här.
  • Ta upp en av dofterna upp till näsan och lukta på den med full kraft. Gör likadant med samtliga dofter.
  • Upprepa processen minst 8-12 gånger om dagen. Ju mer du luktar på dem desto bättre.
  • Fortsätt träningen även om du inte uppnår resultat snabbt. Forskning visar att ju fler veckor du tränar desto bättre resultat får du.
  • Byt dofter var tolfte vecka.
  • Om du upplever ihållande symtom: Kontakta läkare.

Nästan en halv miljon fler än normalt har dött i Europa

Fredagen den 19 februari kl. 12:00

EU:s medlemsländer har registrerat att 450 000 fler personer än normalt avled under perioden mars till november i fjol.

Det visar nya siffror från Eurostat.

De har jämfört dödstalen från samma period under åren 2016–2019.

Överdödligheten visar hur coronaviruset påverkade Europa under 2020, eftersom siffrorna har beräknats utifrån alla registrerade dödsfall.

Värst drabbat var Polen, där en överdödlighet på 97 procent registrerades under november månad.

Den engelska coronavarianten är sannolikt även dödligare

Onsdagen den 17 februari klockan 10.30

Den engelska coronavarianten – B.1.1.7 – har uppskattats vara mellan 30 och 50 procent mer smittsam än de tidigare varianterna.
Nu verkar det också som att den engelska varianten är dödligare.

I en engelsk rapport som sammanfattar de studier som hittills har gjorts, uppskattar man att varianten sannolikt leder till fler allvarliga sjukdomsförlopp och dödsfall.

Forskarna fortsätter dock med att samla in data om den nya varianten, vilket innebär att bilden mycket väl kan komma att ändras.

Sydafrika avbryter användningen av AstraZeneca-vaccinet

Torsdagen den 11 februari kl. 16:23

De sydafrikanska myndigheterna har valt att avbryta vaccinationer med AstraZenecas coronavaccin. Det säger hälsovårdsministern Zweli Mkhize enligt den engelska tidningen The Guardian.

Försöksdata har visat att vaccinet har ”ytterst liten eller ingen” effekt mot den sydafrikanska coronavirusmutationen (B.1.351 / 501Y) som drabbar majoriteten av de smittade i Sydafrika.

"Resultaten visar en uppskattad effekt mot denna variant (den sydafrikanska, reds. anm.) på tio procent", säger Shabir Madhi, undersökningsledare från University of the Witwatersrand.

AstraZeneca meddelar att de bedömer att vaccinet kan lindra allvarliga sjukdomsförlopp av den sydafrikanska varianten, men att effekten verkar vara mindre än för andra varianter.

Dator förutspår om du kommer dö av covid-19

Tisdagen den 9 februari kl. 12:00

Med hjälp av artificiell intelligens kan en dator berätta med 90 procents säkerhet om du kommer att dö av coronavirus – trots att du ännu inte har smittats.

Detta visar en ny studie från Köpenhamns universitet, Danmark, där forskare har låtit en dator granska av patientdata från 3 944 danska covid-19-patienter.

Med hjälp av artificiell intelligens har datorn kunnat förutsäga vem som med störst sannolikhet kommer att dö av viruset och vem som hamnar i respirator. Detta innebär att läkare kan använda datorns beräkningar för att snabbt börja behandla patienten.

Den artificiella intelligensen kom fram till att det är särskilt dessa faktorer som enligt studien innebär störst risk för att dö:

  • Högt BMI
  • Hög ålder
  • Högt blodtryck
  • Att vara man
  • Neurologiska sjukdomar
  • COL
  • Astma
  • Diabetes
  • Hjärtsjukdom

Influensasmittan har minskat med 98 procent under pandemin

Torsdagen den 4 februari 2021 - kl. 14:30

Mer än 100 miljoner människor har smittats av coronaviruset hittills, men pandemin har skonat betydligt fler från att insjukna i den vanliga influensan.

Den senaste rapporten från de europeiska hälsovårdsmyndigheterna visar på en minskning av antalet diagnostiserade influensafall med 98 procent jämfört med samma period förra året. I USA har nedgången beräknats uppgå till 99 procent.

Ett vanligt år drabbas cirka fem till tio procent av världens befolkning av influensa. Detta motsvarar att mellan 400 och 800 miljoner personer insjuknar. Av dessa blir upp emot fem miljoner människor så pass allvarligt sjuka att de måste läggas in på sjukhus, och upp emot 500 000 människor dör.

Minskningen av antalet smittade innebär att upp emot 790 miljoner människor har sluppit influensa under året som gått.

Förklaringen till minskningen är att regler om munskydd, avstånd och handtvätt, som har införts för att förhindra spridning av covid-19, även minskar spridningen av vanlig influensa.

Ny upptäckt: Särskilt läkemedel minskar dödligheten av corona bland diabetiker

Torsdagen den 28 januari 2021 - kl. 12:00

Amerikanska forskare från University of Alabama har tagit en närmare titt på coronapatienter som har diabetes, eftersom sjukdomen ökar risken för att patienten drabbas av ett allvarligt förlopp av corona och dö av covid-19.

Forskarnas resultat visade något överraskande
att coronasmittade diabetiker som tog läkemedlet metformin hade en betydligt lägre dödlighet än de som tog en annan typ av medicin.

Mer specifikt var dödligheten elva procent för de som tog metformin, medan den var 24 procent för de som inte tog metformin. Och detta oavsett kön, ålder och vikt samt andra existerande sjukdomar som exempelvis högt blodtryck.

Enligt forskarna kan effekten bero på att metformin har vissa speciella antiinflammatoriska och antitrombotiska egenskaper. Det krävs dock ytterligare försök och forskning innan forskarna kan dra några slutgiltiga slutsatser.

Vaccinpaus kan leda till nya coronamutationer

Fredagen den 22 januari 2021 – klockan 11:30

Brist på vaccindoser har fått flera länder att bortse från vaccintillverkarnas instruktioner, vilket kan innebära att nya, farligare mutationer av coronaviruset uppstår.

De vacciner som nu är tillgängliga ska administreras i två doser med tre veckors mellanrum, men för att få ut vaccinet till så många som möjligt, väljer hälsomyndigheterna i bland annat Storbritannien att sprida ut de tillgängliga doserna till så många personer som möjligt.

Om alla doser används till förstagångsvaccinationer så innebär det att ingen får den rekommenderade andra injektionen efter tre veckor, vilket är en förutsättning för att vaccinet ska vara effektivt.

Detta tillvägagångssätt kan visa sig vara extremt ödesdigert. Det anser bland andra virologen Paul Bieniasz från Rockefelleruniversitetet i USA, som hävdar att de halvvaccinerade personerna blir ett slags vandrande virusfabriker, som kanske inte själva är sjuka, men ger viruset optimala villkor att mutera till nya varianter som inte kan tämjas av de befintliga vaccinerna.

Virologens rädsla underbyggs av en studie, i vilken läkare observerade virus hos en person med ett långvarigt – och fatalt – covid-19-förlopp. I det fallet kunde läkarna se att viruset muterade i patienten med aldrig tidigare skådad hastighet.

Forskare: Allvarligt sjukdomsförlopp med corona kopplas till vitaminbrist

Torsdagen den 14 januari 2021 - kl. 9:00

En dansk studie har upptäckt en betydligt lägre nivå av k-vitamin hos de patienter som lagts in på sjukhus och sedan dött av covid-19. Resultatet kommer i kölvattnet av en nederländsk studie som i augusti 2020 kom fram till liknande resultat.

De danska forskarna baserade studien på 138 inlagda coronapatienter och en kontrollgrupp på 140 friska personer. Resultaten visade att de inlagda personerna hade betydligt lägre nivåer av k-vitamin jämfört med kontrollgruppen. De 43 patienter som så småningom dog av covid-19 hade ännu lägre nivåer av vitaminet.

Varför vitamin K har ett samband med allvarligt förlopp av corona är fortfarande oklart. De danska och nederländska forskarna tror dock att K-vitamin kan hjälpa till att skydda en del av de fibrer i lungvävnaden som coronaviruset angriper.

Forskarna betonar att det är okänt om bristen på vitamin K fanns innan sjukdomen bröt ut eller om covid-19 i sig kan orsaka bristen. Därför uppmuntrar forskarna inte någon att äta extra K-vitamin. Överkonsumtion kan dessutom vara skadligt.

K-vitamin finns naturligt i grönsaker som exempelvis spenat, rucola, grönkål, broccoli, persilja, kikärter och spetskål.

Den danska studien är ännu inte referatgranskad.

Nio av tio överlever: Stamceller behandlar svår covid-19

Onsdagen den 13 januari 2021

Stamceller från navelsträngsvävnad kan minska risken för att dö av nedsatt lungfunktion bland svårt drabbade covid-19-patienter.

I ett mindre försök på 24 svårt sjuka coronapatienter på två olika sjukhus i Florida lyckades forskare från University of Miami att rädda 91 procent av de patienter som vardera fick 200 miljoner stamceller. I kontrollgruppen överlevde endast 42 procent.

Samtidig blev de stamcellsbehandlade patienterna snabbare friska än övriga patienter efter ett allvarligt covid-19-förlopp.

Stamceller från navelsträngsvävnad - så kallade mesenchymala stamceller - är kända för att vara inflammationshämmande och immunreglerande. Forskarna anser att stamcellerna har förhindrat en cytokinstorm i covid-19-patienterna – en hyperinflammation där immunförsvaret går amok och överproducerar hormoner.

Camillo Ricordi, huvudforskare och ledare för Cell Transplant Center vid University of Miami, berättar, att en navelsträng innehåller tillräckligt med stamceller för att behandla 10 000 patienter.

Nästa steg blir att utvidga försöket till att omfatta även patienter som ännu inte är allvarligt sjuka, men som riskerar att bli det.

Pfizer och BioNtechs vaccin är verksamt mot engelsk coronavariant

Fredag den 8 januari 2021

Läkemedelsföretaget Pfizer och BioNtech har uppgett att den engelska coronavarianten N501Y inte vållar vaccinet något problem.

Den nya coronavarianten har hastigt spridit sig från Storbritannien till Norden och är upp emot 70 procent mer smittsam är tidigare coronavarianter.

Pfizer, det ena av två företag som har fått EU:s snabbgodkännande av sina vacciner mot coronaviruset, säger till Reuters:

”Vi har testat 16 olika mutationer och ingen av dem har någon signifikant inverkan på vaccinets effektivitet. Och det är goda nyheter.”

Samtidigt uttrycker de större förbehållsamhet vad gäller en mutation som har hittats i Sydafrika, kallad E484K, som först måste undersökas närmare i kombination med vaccinet.

Koppar dödar virus på en minut

Onsdag den 6 januari klockan 20.00

Om du har otur kan mötet med ett dörrhandtag, ett trappräcke eller en hissknapp ge dig covid-19. På sådana beröringsytor, som många kommer i kontakt med varje dag, kan viruset överleva länge, vilket kan leda till coronautbrott på exempelvis sjukhus och vårdhem.

Men denna smittväg kan blockeras genom att använda koppar i stället för plast i handtag, räcken och knappar. En ny studie visar att coronaviruset bara är aktivt i en minut på en kopparyta, medan livslängden på plast eller trä kan vara flera timmar eller till och med dagar.

De antibakteriella egenskaperna hos koppar, silver och guld är väldokumenterade, men att koppar är så effektivt mot just corona är överraskande. Upptäckten kommer knappast att spela någon större roll under den aktuella pandemin, men den kan få betydelse för val av material till framtida byggen och renoveringar.

Downs syndrom gör coronaviruset tio gånger så dödligt

Fredag den 18. december kl. 12:00

En stor brittisk studie visar att personer med Downs syndrom löper en betydligt större risk att bli allvarligt sjuka och dö om de drabbas av covid-19.

I förhållande till genomsnittsbefolkningen ökar risken för sjukhusvistelse med 500 procent för personer med Downs syndrom och sjukdomen leder tio gånger så ofta till att patienten dör. För patienter som legat på sjukhus och är över 40 år är dödligheten hela 51 procent.

Många andra medicinska tillstånd - såsom bland annat diabetes – gör också att det är farligare att drabbas av covid-19, men risken för personer med Downs syndrom är betydligt större än vad som tidigare har registrerats. Det gör nu att läkare rekommenderar att denna grupp prioriteras när vaccinationer börjar.

Personer med Downs syndrom föds med en extra kromosom i kroppens celler och de är särskilt utsatta för flera andra komplikationer, såsom generellt större risk för luftvägsinfektioner, nedsatt syn, fetma, dålig hörsel och ofta kortare livslängd. Cirka ett av 1 000 barn föds med Downs syndrom.

© Müge Çevik

Forskare: Vid denna tidpunkt är du som mest smittsam

Onsdagen den 16 december 2020 - kl. 15:00

En ny studie har kartlagt när personer med coronavirus smittar andra som mest.

Resultaten visar att infekterade personer har flest viruspartiklar näsa och hals (och därmed smittar som mest) från första dagen som de märker av symptom och fem dagar framåt.

Det finns även indikationer på att man riskerar att smitta andra några dagar innan man ens upptäcker symptomen. Detta kan förklara varför covid-19 är svårt att hantera.

Forskarna föreslår därför att personer som upplever symptom omedelbart ska isolera sig.

Studie slår fast: Plasma fungerar inte mot allvarlig coronainfektion

Onsdagen den 9 december 2020 - kl. 8:00

När pandemin bröt ut i våras hoppades många att plasma från friska coronapatienter skulle kunna bli ett viktigt vapen i kampen mot coronaviruset. Men nu visar en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften The New England Journal of Medicine att plasma inte saktar ner ett allvarligt förlopp med covid-19.

I en grupp med 228 patienter som var inlagda på sjukhus kunde forskare inte se någon skillnad varken när det gällde sjukdomsförlopp eller dödlighet mellan de patienter som fick plasma och de som fick placebo.

Plasma är en gulaktig vätska som är rik på antikroppar och som utsöndras från blodkroppar när blodet koagulerar. Det gör att den kan användas för så kallad passiv immunisering, där kroppen förses med antikroppar mot en sjukdom från en människa eller ett djur som redan uppnått immunitet.

Den passiva immuniseringen kan i vissa fall ge snabbt men kortvarigt skydd mot en sjukdom. Men detta verkar alltså inte fungera mot coronavirus.

Smittskyddsmyndighet: Skandinavien står inför ökat antal smittade

Fredagen den 4 december kl. 12:00

Antalet nya infektioner förväntas öka under jul, enligt EU:s smittskyddsmyndighet, ECDC.
Det är främst i Sverige, Danmark och Norge som smittan förväntas öka till det dubbla. Bakgrunden till den hårda prognosen är att de nuvarande begränsningarna i Skandinavien helt enkelt inte är tillräckligt bra.

Därför uppmanas nu Sverige, Danmark och Norge att införa ytterligare restriktioner för att bromsa en stor smittökning fram till jul.

ECDC anser inte att Finland riskerar någon liknande ökning eftersom restriktionerna där är något hårdare.

Virus utrotas om två av tre bär munskydd

Fredagen den 27 November kl. 11.45

Coronaviruset utrotas snabbt om bara 70 procent av befolkningen bär munskydd utanför hemmet. Det är slutsatsen i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Physics of Fluids, där forskare systematiskt har granskat ett stort antal studier av munskyddets förmåga att förhindra spridning av virus.

För att scenariot ska fullbordas krävs att 70 procent av befolkningen använder kirurgiska munskydd - såsom IIR - och att man använder det korrekt, det vill säga spritar händerna före man sätter på det, endast använder munskyddet en gång och bär det på ett sätt så att det sluter tätt runt både näsa och mun.

Återanvändbara munskydd är inte lika effektiva eftersom de tillåter att större droppar passerar igenom. Men även med användning av denna typ av munskydd skulle spridningen av viruset upphöra relativt snabbt om bara majoriteten av befolkningen bar dem konsekvent, enligt forskarna.

Kvinnliga könshormon kan skydda mot covid-19

Torsdagen den 26 november kl. 09:30

Varför dör fler män än kvinnor av coronaviruset? Den frågan har vetenskapen försökt svara på sedan pandemins start.

Och nu kan en forskare vid University of Illinois at Chicago, USA, ha kommit ett steg närmare svaret.

I en ny studie, baserad på en analys av flera tidigare studier, drar professor Graziano Pinna slutsatsen att de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron kan spela en avgörande roll för att skydda mot virusets framfart i kroppen.

Enligt studien stimulerar könshormonerna bland annat kroppens produktion av antikroppar, stärker immuncellerna och blockerar den molekyl som viruset använder som en ingång till våra celler - den så kallade ACE2-receptorn.

Det kan enligt forskaren bakom den nya studien vara en del av förklaringen till varför både män och äldre drabbas hårdare av coronavirusets härjande i kroppen.

Billigt coronavaccin skyddar upp emot 90 procent av de testade

Tisdagen den 24 november kl. 11:01

Läkemedelsföretaget AstraZenecas vaccin ger upp emot 90 procents skydd mot coronavirus. Det visar en hoppgivande studie med drygt 20 000 testdeltagare.

Vaccinet, som utvecklas av forskare vid Oxford University, England, kommer att kunna transporteras vid rumstemperatur - till skillnad från andra coronavaccin - och blir därför enklare och billigare att distribuera. Dessutom är vaccinet billigt att massproducera eftersom tekniken inte är ny.

Konkurrerande vacciner från Pfizer och Moderna är så kallade rna-vacciner som injicerar en del av virusets genetiska kod i försökspersonerna, medan Oxford-vaccinet är en vanligt förekommande typ av vaccin som använder en modifierad version av ett förkylningsvirus för att "träna" immunförsvaret till att känna igen och blockera en potentiell coronavirusattack.

Oxford-vaccinet förväntas finnas tillgängligt till ett enhetspris på cirka 34 kronor, medan konkurrenterna från Pfizer och Moderna kommer att kosta cirka 170 respektive 290 kronor.

Alternativ dosering ger högt skydd
Det nya vaccinet, som heter AZD1222, uppnår sin höga skyddsgrad på 90 procent med en experimentell dosering på en halv dos vid den första injektionen och en full dos vid den andra injektionen. Vid två fulla doser av vaccinet sjunker dock skyddsgraden till 62 procent.

Forskarna vet ännu inte vad skillnaderna beror på, men spekulerar i att en för stor första dos kan få immunsystemet att avvisa vaccinet. Det kan också bero på att en mindre dos följt av en större efterliknar virusets naturliga infektion och därför tvingar fram ett bättre immunsvar i kroppen.

Användningen av en och en halv vaccindos istället för två doser innebär enligt Andrew Pollard, professor och forskningschef för de nya testerna, att mer vaccin kommer finns tillgänglig för fler personer snabbare.

Världens största studie om munskydd visar ingenting

Fredagen den 20 November kl. 11.15

Det har länge varit känt att munskydd är bäst lämpade för att skydda andra från att smittas av coronavirus.

Men nu har en ny större studie tittat på om det även kan skydda friska människor från att inte bli sjuka.

Och här är svaret mer blandat.

Studien visar att munskydd kan skydda dig från att bli smittad, men att effekten är relativt liten. Forskarna uppskattar att munskydd har en effekt på mellan 15 och 20 procent och detta innebär att effekten mot att smittas inte är tydlig. Den verkliga effekten kan således vara mycket högre – eller lägre.

Media har redan skrivit om studien – och detta fastän resultaten inte hade publicerats. Flera tidskrifter valde dock att inte publicera studien eftersom den eldar på påståenden om att det inte hjälper att bära munskydd. Men som forskarna säger:

”Totalt sett finns det två effekter med munskydd. Den första är att människor som har covid-19 blir mindre smittsamma om de använder ett munskydd. Det andra är att friska människor som använder munskydd är skyddade från andra människor. Även om vi inte hittade någon stor effekten i vår studie är det tack vare de båda effekterna fortfarande vara bra att använda munskydd – tillsammans med övriga råd från hälsovårdsmyndigheter”, säger Kasper Iversen, överläkare och professor vid Köpenhamns universitet.

Hundar är källa till coronasmitta

Tisdagen den 17 November kl. 12.35

Husdjur har visat sig vara bra för den mental hälsan under isolering på grund av corona, men priset för att dela ett hem med en fyrbent vän kan vara högt.

I en ny studie har forskare från bland annat universitetet i Granada, Spanien, analyserat smittspridningen i landet tidigare under året, och deras slutsats var att personer som bor med en hund löper 78 procents högre risk att få covid-19 än befolkningen i allmänhet.

Den ökade risken kan enligt forskarna ha två förklaringar: När hunden ska rastas vistas ägaren ute bland andra människor på gator och i parker och utsätter sig därmed för en potentiell smitta.

En annan möjlighet är att hunden drar med sig viruset hem. Hundar kan inte bli sjuka av covid-19, men de kan fungera som värdar för viruset och senare smitta människor i hushållet.

För att minska risken rekommenderar forskarna hundägare att upprätthålla en extremt hög hygiennivå när de tar hand om sin hund.

Studien visar också att risken för att bli smittad inte ökar genom att dela ett hem med en katt, och att den överlägset största riskfaktorn – vilket inte är överraskande – är att bo tillsammans med en smittad person.

Om en person i ditt hushåll smittas ökar risken för att du ska smittas med 600 procent.

Nytt lovande vaccin från Moderna: Skyddar till 94,5 procent

Måndagen den 16 november kl. 13:59

Ett nytt vaccin mot covid-19 som tagits fram av företaget Moderna har, enligt företaget själv, en effektivitet på 94,5 procent.

Moderna är ett av flera företag som för närvarande genomför sina efterlängtade fas 3-försök.

Moderna har genomfört en studie med 30 000 personer. Hälften av försökspersonerna fick två doser av vaccinet med fyra veckors mellanrum, resten fick placebo.

Därefter undersökte Moderna de första 95 som utvecklade symtom på covid-19. 90 av de sjuka hade inte fått vaccinet, medan endast fem av dem hade fått det.

Utifrån detta har Moderna dragit slutsatsen att deras vaccin skyddar till 94,5 procent.

Modernas vaccin är ett så kallat mRNA-vaccin, som använder mRNA (en bit genetisk kod) för att få våra celler att producera antikroppar som är skräddarsydda för att stoppa det nya coronaviruset.

Coronavirus ökar risken för ångest och depression

Torsdagen den 12 november kl. 15:23

18 procent – nästan var femte – av de som får covid-19 drabbas även av en psykisk sjukdom två till tolv veckor efter infektionen.

Det avslöjar en studie av drygt 62 000 covid-19-patienters journaler som gjorts av forskare vid Oxford University, England. Bland de 62 000 patienterna fanns både personer med och utan tidigare psykiska diagnoser.

Det var främst ångest, depression och sömnlöshet som drabbade de som aldrig hade haft psykiska diagnoser förut. Sex procent drabbades - vilket är ungefär dubbelt så stor risk som att drabbas av andra sjukdomar för första gången.

Forskarna tror att den ökade risken kan ha att göra med en kombination av psykologiska stressfaktorer som är förknippade med att ha covid-19 samt de mer fysiska konsekvenserna av coronaviruset.

Forskarna ska fortsätta undersöka möjliga orsakssamband.

Nässprej blockerar coronavirus i litet djurförsök

Tisdagen den 10 november - kl. 10:00
En internationell grupp forskare har utvecklat en antiviral nässprej som kan bli ett effektivt vapen mot coronaviruset.

Nässprejen baseras på en speciell molekyl som kan förhindra att coronaviruset delar sig i cellerna, och enligt ett litet experiment med illrar är det mycket effektivt.

Illrarna delades in i grupper och placerades i lufttäta, separata burar. Vissa illrar fick nässpray, andra fick placebo. Därefter exponerades samtliga illrar för en coronainfekterad artfrände.

Efter 24 timmar var de illrar som fick nässpray fortfarande friska, medan samtliga illrar som fick placebo hade smittats med coronavirus.

Illrar används ofta som försöksdjur vid forskning för behandling av andningssjukdomar som influensa och sars. Detta beror på att illrar smittas med samma sjukdomar som oss och har flera fysiologiska likheter med människor.

Forskarna bakom experimentet ska nu söka ytterligare ekonomiska medel så att nässprejens effekt kan testas på människor.

Försöket är ännu inte referatgranskat, men har skickats in till den vetenskapliga tidskriften Science.

Immunförsvaret bildar blodproppar hos coronapatienter

Torsdagen den 4 november kl. 15.00

Upp emot hälften av alla allvarligt sjuka coronapatienter som varit inlagda på sjukhus drabbas av blodproppar ¬– något som kan leda till döden. Anledningen till detta har hittills varit okänd, men nu har forskare upptäckt att blodpropparna orsakas av patientens immunförsvar som av misstag ger sig på kroppens egna celler.

Det är helt normalt att immunförsvaret bildar mikroblodproppar när fientliga celler såsom virus kommer in i kroppen. Blodpropparna fungerar som ett slags spindelnät som ska hålla fast fienden tills immunförsvaret kan döda dem.

Men hos vissa coronapatienter urartar mekanismen. Allt för många mikroblodproppar fäster sig vid ofarliga celler i blodkärlen vilket kan leda till döden för patienten.

Hittills har läkare behandlat blodproppar med blodförtunnande läkemedel, men det medför en ökad risk för andra, livshotande blödningar.

Med hjälp av den nya kunskapen kan behandlingen av blodpropparna istället vara att kontrollera immunförsvaret, och det ger hopp om att kunna minska dödligheten hos de svårast sjuka coronapatienterna.

Vädret har ingen betydelse för coronaviruset

Onsdagen den 3 november 2020 kl. 07:45

Oavsett om det är kallt eller varmt, regn och blåst eller fullt solsken så har det ingen betydelse för hur coronaviruset uppför sig.

Många har annars påtalat att spridningen av coronaviruset kan minska när det blir varmare och blossa upp igen när det blir kallt.

Eftersom förekomsten av influensa i norra Europa ökar när det blir kallare och solen skiner mindre har forskare föreslagit att coronaviruset kan följa samma mönster.

Men en ny studie som gjorts av forskare från University of Texas har kommit fram till att varken temperaturer och klimat påverkar spridningen av coronavirus.

Enligt forskarna är det inte vädret utan det mänskliga beteendet som i betydligt större utsträckning kan förklara spridningen av infektionen.

Coronamedicin: Forskare pekar ut tre typer av läkemedel för framtida försök

Tisdagen den 27 oktober kl. 13:30

Amerikanska forskare har analyserat 4 000 existerande läkemedel som redan finns på marknaden. Utifrån denna data har de hittat tre preparat som de anser bör ingå i kliniska försök för behandling av covid-19.

Det handlar om:

  • Läkemedel mot malaria, amodiaquine
  • Det antipsykotiska läkemedlet zuclopenthixol
  • Blodtrycksmedicinen nebivolol

Enligt forskarna kan de existerande medicinerna vara effektiva mot coronavirus – i synnerhet om de kombineras med remdesivir eller influensaläkemedlet favipiravir.

Favipiravir - ett antiviralt läkemedel mot coronavirus

Favipiravir har under pandemin fått en hel del uppmärksamhet då det stoppar rna-replikering i virus. Det innebär att läkemedlet sätter stopp för att virus kan föröka sig och sprida sig i kroppen.

Favipiravir – som också kallas Avigan – har visat potential som läkemedel mot corona i flera mindre försök.

I ett belgiskt försök på djur reducerade favipiravir mängden coronavirus i lungorna när det gavs i en förhållandevis hög dos. Utöver det blev en allvarligt sjuk japansk man snabbt bättre efter att ha fått det antivirala läkemedlet.

Det pågår i nuläget flera kliniska försök som undersöker effekterna av favipiravir hos patienter med coronavirus.

Forskare betonar att man inte ska ta några av de befintliga läkemedlen ännu eller på egen hand eftersom det fortfarande är okänt hur de verkar på coronavirus. Utöver det kan felaktig användning vara direkt skadligt.

Amerikanska forskare hittar bevis för immunitet

Torsdagen den 22 oktober kl. 8:00
Nyligen har det rapporterats om personer som smittats med coronavirus för andra gången. Det handlar bland annat om en kvinna i Sverige och två män i England respektive USA.

Det finns dock en del som tyder på att en så kallad reinfektion med coronavirus mer är ett undantag än en regel.

En ny studie från Arizona University i USA visar att kroppen bildar antikroppar mot coronavirus fem till sju månader efter de första tecknen på infektion. Enligt forskarna är det till och med mycket möjligt att immuniteten varar ännu längre eftersom det nya coronaviruset till mångt och mycket liknar SARS – ett annat coronavirus som gav immunitet i flera år efter det att den smittade var symptomfri.

Läs mer om coronavirus och immunitet här.

Corona har fått koldioxidutsläppen att störtdyka

Onsdagen den 21 oktober klockan 12:43

När hela världen stängde ned på grund av pandemins härjningar minskade även de globala koldioxidutsläppen. Det visar en ny studie som publicerats i tidskriften Nature.

Jämfört med 2019 minskade hela världens koldioxidutsläpp med 1 551 megaton under den första hälften av 2020 – vilket motsvarar ett fall på 8,8 procent.
I början av året såg januari ut att likna 2019, men när pandemin därefter intog Kina och sedan Europa, där länderna stängdes ned drastiskt, minskade utsläppen kraftigt.

International Energy Agency (IEA) har tidigare uppskattat att de globala utsläppen minskade med fem procent under den aktuella perioden, men de nya talen visar att minskningen är större än vad man tidigare trott.

Minskningen är den största som någonsin uppmätts. Hittills var den största årliga minskningen 790 megaton koldioxid, vilket inträffade under andra världskriget.

FN uppskattar att världen måste minska sina utsläpp med 7,2 procent per år för att kunna nå Parisavtalets krav på en maximal temperaturökning på 1,5 grader.

Joddlingevent förvandlar schweizisk delstat till coronahelvete

Tisdagen den 20. oktober kl. 15:16

I slutet av september samlades 600 glada joddlare inomhus på ett konvent i den schweiziska kantonen Schwyz. Eftersom det är svårt att joddla med ansiktsmask på var det ingen av deltagarna som använde skyddsutrustningen.

Dessvärre var flera joddlare redan smittade med coronavirus. Konventet har nu utsetts till ett superspridarevent och konsekvenserna har varit dramatiska:

Antalet coronasmittade i kantonen har nästan tredubblats från slutet av september fram till i dag. Bara under de senaste 14 dagarna har kantonen haft 631 nya smittfall per 100 000 invånare. Det överträffas ur ett europeiskt perspektiv endast av Belgien med 829 nya smittade per 100 000 invånare.

I jämförelse har de nordiska länderna under de senaste 14 dagarna haft betydligt lägre antal nya smittade:

  • Norge: 38 per 100 000 invånare
  • Finland: 52 per 100 000 invånare
  • Sverige: 85 per 100 000 invånare
  • Danmark: 100 per 100 000 invånare
  • Schwyz: 631 per 100 000 invånare

I Schwyz, vars yta är ungefär lika stor som en tredjedel av Gotlands yta, befinner sig det lokala sjukhuset under så pass stor press att chefsöverläkare Reto Nüesch har lagt upp en känsloladdad vädjan på YouTube där invånarna uppmanas göra allt de kan för att förhindra att infektionen sprids.

Annars är risken stor att läkarna hamnar i en situation där antalet COVID-19-patienter överstiger vårdsystemets kapacitet, varnar Reto Nüesch.

Kvinnor tar coronaviruset på större allvar än män

Fredagen den 16 oktober klockan 12:16

Forskare från Harvard Business School och Bocconi University har frågat mer än 21 000 respondenter från åtta länder – Frankrike, Australien, Italien, Storbritannien, Tyskland, Nya Zeeland, Österrike och USA – om deras åsikter och agerande under coronapandemin.

Svaren visar tydligt att män i allmänhet tar lättare på sjukdomen än kvinnor gör:

  • 59 procent av kvinnorna såg covid-19 som ett mycket allvarligt hälsoproblem, jämfört med 49 procent av männen.
  • 54 procent av kvinnorna var positivt inställda till coronarestriktioner i samhället, jämfört med 48 procent av männen.
  • 88 procent av kvinnorna skulle följa myndigheternas regler, jämfört med 83 procent av männen.

Forskarna bakom studien anser att myndigheterna bör överväga att förmedla budskap om exempelvis hygien, social distansering och användning av ansiktsmasker på olika sätt till män respektive kvinnor, för att öka männens stöd för åtgärderna mot corona.

Samtidigt pekar man på att olikheterna mellan män och kvinnor kan bidra till att förklara varför dödligheten av covid-19 är högre bland män än kvinnor.

Forskare: Existerande medicin kan användas mot coronavirus

Torsdag den 15. oktober kl. 9:00
Kväveoxid är en molekyl som finns naturligt i våra kroppar. Det har flera viktiga funktioner och ingår bland annat i vårt immunförsvar, minne samt vårt mag-tarmsystem. Utöver det kan det reducera inflammationer och blodproppar genom att utvidga blodkärl och öka blodgenomströmningen.

Svenska forskare från Uppsala universitet har därför tagit en närmare titt på kväveoxid för behandling av coronavirus som i värsta fall kan ge livshotande blodproppar - och resultaten ser lovande ut.

En ökad mängd kväveoxid i celler hos apor reducerade mängden coronavirus och de skador som viruset kan leda till. Dessutom avslöjade försöket att kväveoxid blockerade det enzym som coronavirus använder för att kopiera och föröka sig i kroppen.

Forskarna kommer nu inleda ytterligare försök som bland annat ska avgöra om effekten även kan uppnås genom att inhalera en kemisk gas som ökar mängden kväveoxid.

Kväveoxid används redan i behandling av hjärt- och lungsjukdomar. I större mängd kan kväveoxid vara farligt, och därför är det inget man ska experimentera med på egen hand.

FÖR FÖRSTA GÅNGEN: Vetenskaplig tidskrift väljer sida i amerikansk politik

Fredagen den 9 oktober 2020 – klockan 13:36

The New England Journal of Medicine håller sig normalt långt borta från politik. Men den amerikanska hanteringen av coronapandemin har nu fått den välrenommerade vetenskapliga tidskriften att välja sida i det amerikanska presidentvalet – för första gången i dess 208-åriga historia.

I tidskriftens senaste ledare tar samtliga redaktörer kraftigt avstånd från den sittande regeringen och det sätt på vilket de har lett landet i kampen mot coronaviruset.

"Alla som så hänsynslöst spiller liv och pengar lider vanligen lagliga konsekvenser. Trots det har våra ledare sluppit att ta ansvar för sina handlingar. I det här valet får vi tillfälle att avkunna vår dom. […] Våra nuvarande politiska ledare har genom sitt svar på vår tids största hälsokris demonstrerat att de är farligt inkompetenta. Vi bör inte bistå dem och tillåta att tusentals fler amerikaner dör, genom att låta dem behålla sina jobb", skriver de.

The New England Journal of Medicine nämner inte den sittande presidenten, Donald Trump, vid namn. Men uppmaningen att ge de nuvarande ledarna sparken talar sitt tydliga språk.

I september tog en annan vetenskaplig tidskrift, Scientific American, också ställning i presidentvalet, när den 175-åriga tidskriften publicerade sitt stöd för den demokratiske kandidaten Joe Biden. Scientific American grundar sitt val på att Donald Trump ignorerar vetenskap och data som kan rädda liv.

Precis som The New England Journal of Medicine har Scientific American aldrig tidigare valt sida i ett amerikanskt presidentval.

Läs också:

upphöjd armbåge
Sjukdomar

Biverkningar är ett friskhetstecken

7 minuter
Sjukdomar

Allt du behöver veta om coronamutationer

10 minuter
Johnson & Johnsons vaccin har ansökt om EU:s godkännande
Sjukdomar

Nytt vaccin godkänt: Kan bli det avgörande vapnet mot nya utbrott

3 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj