Om coronaviruset vid någon tidpunkt gör comeback i en andra våg kan det vara i kloakerna som larmet går först.
Det är slutsatsen av ett försök presenterat i en ännu inte referentgranskad studie från Paris, i vilken forskare hittade spår av arvsmassa – RNA – från coronavirus i prover från kloakvatten.
Proverna avslöjade hur coronakoncentrationen i spillvattnet ökade i ett mönster som stämde överens med de smittfall som hade registrerats inom sjukvården.
Dessutom uppvisade studien fynd av RNA från coronaviruset flera dagar innan de första dödsfallen i Paris rapporterades. Det ger forskarna hopp om att kunna använda mätningar av spillvatten som ett tidigt varningssystem.
Smittsiffror kunde avläsas i kloak
Studier har tidigare bevisat att rester av RNA från coronaviruset kan spåras i spillvatten, men den nya studien demonstrerar en avgörande ny metod att använda sig av spårningen.
Under en månads tid undersökte forskarna två gånger i veckan prover från fem platser i Paris. Koncentrationen av coronavirus i proverna undersöktes med ett så kallat PCR-test.
Ju högre koncentration av coronaviruset i spillvattnet, desto fler var smittade.
Forskarna kunde se en påtaglig ökning i koncentrationen före ökningen i antalet kliniska fall – samt en utplanad kurva efter att staden stängdes ned.
Kloaknätet kan bli varningssystem
Medan de befintliga kurvorna över smittans utveckling baseras på datormodeller, har kloakvattenproverna potential att ge en mer rättvisande bild av smittan i en epidemis tidiga fas. Och den avgörande faktorn är att kloaktesterna även registrerar RNA från smittade personer som inte har några symptom – det vill säga upp emot var fjärde smittad.
Kloakmätningarna kommer bara att bli bättre i takt med att forskarna tar reda på exakt hur mycket RNA från coronaviruset som utsöndras i avföringen, och hur stort avtryck en enda smittad person gör i en given mängd spillvatten.
Ett stort antal länder – exempelvis Australien och Nederländerna – arbetar för närvarande med att utveckla kloaktestet.
Om det visar sig vara effektivt, kan det ha många fördelar. Proverna från spillvattnet kommer inte bara att kunna testa ett brett utsnitt av befolkningen på ett diskret sätt, de kommer också att kunna avgöra var och när ett utbrott är på väg, så att hälsomyndigheter bättre kan hitta och bryta smittkedjorna.
Forskarna räknar med att i framtiden kunna snappa upp ökningar ända ned på postnummernivå.
En annan fördel är att spillvattnet inte sprider coronasmittan, eftersom viruset snabbt bryts ned utanför kroppen och bland annat förlorar den inkapsling som möjliggör att mänskliga celler infekteras.