"Klimatförändringarna förvärrar din allergi" - fem myter om hösnuva

Ger den globala uppvärmningen fler täppta näsor och ­rinnande ögon, och är allergi en barnsjukdom? Vi har testat fem myter om en av vårens värsta plågoandar – pollenallergin.

Ger den globala uppvärmningen fler täppta näsor och ­rinnande ögon, och är allergi en barnsjukdom? Vi har testat fem myter om en av vårens värsta plågoandar – pollenallergin.

Shutterstock

Myt 1: Klimatförändringar

Myt: "Klimatförändringar förvärrar din allergi"

När träd och gräsarter blommar och fortplantar sig sker det med hjälp av pollen. Små korn frisätts från hanväxterna och bärs med vinden till kringstående växter för att befrukta dessa.

Pollenkornet innehåller växtens dna – precis som en sädescell – och när ett pollenkorn landar på honväxtens pistill kan den befruktas.

Pistillen är den del av växten som med sitt klistriga vax fångar pollenkornen och transporterar dem vidare till växtens "livmoder” – en samling celler som omvandlas till frön när
de pollineras. Cellerna skapar själva växtfröet, och ­förökningen av nya växter börjar.

Mängden av bland annat ambrosiapollen har ökat sedan år 1900 och ökningen fortsätter med klimatförändringarna. Mängden mäts i antal pollenkorn per kvadratmeter.

© Shutterstock

Sett ur befruktningens perspektiv ger klimat­förändringarna bara växterna bättre villkor. De begränsningar som hittills har hållit ned tillväxten – koldioxid- och ­tem­peraturnivåerna – höjs under de kommande åren.

Ett varmare ­klimat och en ökad mängd koldioxid innebär att växterna kan fortplantas under en längre period, i takt med att tillväxtsäsongen utvidgas. Det är dåliga nyheter – inte bara för allergiker, utan också för dem som hittills har haft turen att slippa vårens bekymmer.

Samtidigt som växtligheten ökar gör pollenmängden detsamma. Även om du inte är allergiker är risken större för att du utvecklar allergier i takt med att din exponering för pollen ökar. Allt eftersom klimat-förändringarna tilltar kommer vi att se alltfler drabbas av ­allergier kombinerade med längre och allt mer intensiva pollensäsonger.

MYTEN OM KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH HÖSNUVA ÄR: SANN

Myt 2: Immunterapi

Myt: "Stora mängder pollen kan bota din hösnuva"

Ett vanligt råd till allergiker är att ­försöka undvika ­pollen, exempelvis genom att stänga fönster och und­vika onödiga ­utflykter i skog och mark under pollensäsongen. Men nu kommer forskarna till hjälp. De ska överlista immun­försvaret genom att utsätta det för allergenet pollen.

Metoden kallas immunterapi. Genom att vänja immunförsvaret vid pollen försöker forskarna bromsa allergikernas överreaktion. Immunterapi kan dock inte avhjälpa pollenallergin helt; immun­försvaret tränas att successivt tolerera allt större mängder pollen, utan att utlösa någon allergisk reaktion.

När allergiker utsätts för pollen bildar immunförsvaret antikroppen IgE, som inleder en allergisk reaktion. Genom immunterapi bildar ­immunförsvaret i stället en annan sorts antikropp – kallad IgG.

Antikroppen binder sig till samma receptorer i pollenkornen och förhindrar därmed IgE att komma i kontakt med pollen och sätta i gång den allergiska reaktionen. Gradvis kommer kroppen att bilda allt färre IgE-anti­kroppar, vilket kan lindra de besvärande symptomen hos allergikern.

Precis som vid ett pricktest tillförs kroppen allgener under immunterapin.

© Shutterstock

Behandlingen är dock ofta både lång­varig och besvärlig, samt kan pågå i upp till fem år. Under en behandling ska ­patienten komma regelbundet, först en gång i veckan och senare en gång i ­månaden, för att få injektioner med små doser pollenallergener. Dosen kan ökas i takt med att kroppen lär sig att reglera immun­responsen och frisätta mindre IgE.

Det kan krävas upp till 50 ­injektioner för att säkerställa att immunförsvaret inte längre ska överreagera på riktigt pollen. Men på längre sikt kan det leda till att personer som vanligtvis ­bävar för våren och hösnuvan kan få njuta av årstiden mer eller mindre utan symptom.

MYTEN OM IMMUNTERAPI ÄR: DELVIS SANN

Myt 3: Ålder

Myt: "Allergi försvinner med åldern"

Allergi är inte någon barnsjukdom och om du har fått pollenallergi som barn kommer den även att följa dig upp i vuxen ålder. Faktum är att ju äldre
du blir, desto fler allergener – det vill säga ämnen som ut­löser en reaktion – utsätts du för, och varje gång finns risken att immun­försvaret betraktar partiklarna som fientliga.

Ditt immunförsvar är gjort för att angripa skadliga virus och bakterier som kommer in i din kropp. Så när du utvecklar en allergi beror det på att immun­försvaret plötsligt uppfattar en partikel som ett virus eller en bakterie.

Kroppen lagrar allergin

När immunförsvaret väl har bestämt sig för att en viss partikel är fientlig kommer kroppen ihåg detta för alltid.

© Shutterstock/Lotte Fredslund

Pollen tränger in i cellen första gången

Till att börja med tränger främmande ­partiklar – ­allergener – ­som ­exempelvis ­blompollen, in över cellmembranen.

© Shutterstock/Lotte Fredslund

B-cellerna frisätter antikroppar

Immunförsvarets B-celler (gul) upptäcker de ­inträngande allergenerna och reagerar ­omedelbart genom att bilda antikroppen IgE (blå).

© Shutterstock/Lotte Fredslund

IgE sätter sig på mastcellerna

IgE sätter sig på mast­cellernas yta, som kan utsöndra det histamin som sätter i gång den allergiska reaktionen.

© Shutterstock/Lotte Fredslund

Kroppen har försvaret redo inför nästa gång

Nästa gång allergener tränger in i kroppen ­känner ­anti­kropparna igen dem och mastcellen agerar genom att frisätta histamin.

Vissa människors immunförsvar försvagas exempelvis av de vanligtvis ofarliga pollenkornen och sätter i gång en överreaktion i kroppen. Immun­försvarets B-celler, som upptäcker pollenkornen, börjar bilda den speciella antikroppen IgE.

Antikroppen signalerar till resten av immunförsvarets celler att farliga ­partiklar har tagit sig in i kroppen. På så sätt inleds en kedjereaktion som rekryterar allt fler immun­-­
celler till i synnerhet ögon-, hals- och ­näs­regionen, och orsakar ­irritationer. ­Kroppen försöker bli av med pollenkorn med hjälp av bland annat hosta, nysningar, tårar och en rinnande näsa.

MYTEN OM ALLERGI OCH ÅLDER ÄR: FALSK

Myt 4: Korsallergier

Myt: "Din hösnuva kan ge dig fler allergier"

Vissa allergiker upplever att de ­under perioder med höga pollennivåer plötsligt reagerar på matvaror som de normalt tål. ­Fenomenet kallas korsallergi och innebär att immunförsvaret, som ­redan är i högsta beredskap på grund av pollen i luften, då även angriper partiklar som liknar pollenkorn. Oftast är det proteiner som finns i grönsaker, frukt och nötter.

Personer med björkpollenallergi är särskilt utsatta för korsallergier, exempelvis när de får i sig soja och mandlar, men problemet kan även uppkomma hos personer med malört- och gräsallergi. Pollenallergiker kan i sällsynta fall även få en allergisk reaktion av livsmedel som innehåller spår av riktig pollen, som ­exempelvis honung och kamomillte.

Korsallergi beror på att allergikerns immunförsvar redan har aktiverats av exempelvis björkpollen. Det innebär att kroppen har börjat bilda en massa antikroppar mot björkpollen, vilket har förberett immunförsvarets mastceller så att de är redo att gå till angrepp nästa gång de utsätts för pollen. Ytan på exempelvis jordnötsproteiner påminner om björk-
pollen.

Därför förväxlar mastcellerna i det redan mycket känsliga immunsystemet partiklarna och startar en allergisk reaktion mot ämnen som man inte vanligtvis är allergisk mot. Det är med andra ord en överreaktion i ett immunsystem som redan är pressat av den stora pollenmängden i luften.

MYTEN OM KORSALLERGIER ÄR: SANN

Myt 5: Ärftlighet

Myt: "Hösnuva är ärftlig"

Alla kan i princip utveckla pollen­allergi, men det är ytterst få som gör det. Om dina föräldrar eller ­syskon har allergi löper du hög risk att också få det. Vid ärftlig allergi
är det inte specifikt sjukdomen som går i arv, utan bara benägenheten att utveckla den.

Det innebär att man kan ha två föräldrar med pollen­allergi utan att själv drabbas. En studie från 2013 visar att dna hos personer med allergi oftast har mutationer på samma tio platser. Mutationer i just dessa tio områden hänger ihop med allergi.

Studien ­bekräftade tesen att man inte kan ärva specifika allergier, utan att det bara är benägenheten att utveckla allergi som går i arv.

© Shutterstock

Ingen av föräldrarna har allergi

© Shutterstock

En av föräldrarna har allergi

© Shutterstock

Olika allergier

© Shutterstock

Samma allergi

Om båda dina föräldrar är allergiker är risken att du själv utvecklar allergi alltså ­kraftigt förhöjd, jämfört med om du skulle ha ­föräldrar där ingen är allergiker.

MYTEN OM ÄRFTLIGHET ÄR: DELVIS SANN