Nio månader.
På så kort tid ska forskare från Gamaleya-institutet i Moskva ha utvecklat, testat och massproducerat ett vaccin mot COVID-19, om deras preparat som utlovat kommer ut på marknaden i oktober.
Det kan jämföras med utvecklingen av mässlingsvaccinet som tog fyra år på 1960-talet, vilket betraktas som den hittills kortaste utvecklingsperioden för ett vaccin.
De första vaccinerna mot COVID-19 kommer sannolikt att slå alla rekord, men de de flesta hälsomyndigheter förväntar sig att de kommer att ta minst ett år att utveckla.
Den stora frågan är: Är den ryska tidsplanen ens vetenskapligt möjlig?
Vaccinmetod är välkänd
De ryska forskarnas så kallade vektorvaccin består av ett harmlöst virus, en vektor, som tillsätts en gen som kroppens immunförsvar ska lära sig att känna igen för att angripa det önskade viruset.
Mer än 25 andra grupper utför också försök med vektorvacciner.
Så fungerar ett vaccin
Första immunreaktionen
Vacciner består av döda eller levande delar av ett virus eller en bakterie. Immunförsvaret reagerar genom att bygga antikroppar, som bekämpar sjukdomen, samt minnesceller, som kommer ihåg den till nästa gång.
Andra immunreaktionen
När kroppen möter samma virus eller bakterie igen identifierar immunförsvaret detta omedelbart och producerar de antikroppar som bekämpar viruset eller bakterien.
Det ryska tillvägagångssättet är vetenskapligt möjligt i teorin, men deras driftighet är svår att bedöma, eftersom forskarna inte har publicerat sina resultat.
Testfaser har accelererats
Utvecklingen av ett vaccin börjar i laboratoriet med exempelvis tester på försöksdjur, vilket amerikanska Moderna inte har brytt sig om.
Innan ett läkemedel kan godkännas för försäljning, måste det genomgå tre kliniska faser på människor.
- Första fasen: Testas för eventuella biverkningar
- Andra fasen: Testas för gynnsam verkan
- Tredje fasen: Testas för effektivitet i stor skala
Det ryska vaccinet har enligt nyhetsbyrån TASS genomfört de tre faserna och har blivit godkänt av myndigheterna.
Av de övriga cirka 140 vaccinerna under utveckling i världen, har bara tre kommit fram till den tredje fasens försök, som under normala omständigheter varar i ett år.
Sällsynt biverkan kan drabba 100 000 personer
Det ryska vacciner måste därför ha tagit vetenskapliga genvägar, och det ryktas exempelvis att forskarna har testat vacciner på sig själva.
Den påskyndade processen kommer troligen att diskvalificera vaccinet i många länder på grund av osäkerhet kring långvariga biverkningar, tvivel kring skyddsgraden, samt risken för att vaccinet i stället kan komma att förvärra virussmittan – vilket inträffade när möss injicerades med ett SARS-vaccin.
Om bara en av 10 000 personer upplever allvarliga biverkningar, kommer 100 000 att drabbas, om en miljard människor får vaccinet. Därför är tredje fasens försök så viktiga – och tidskrävande.
Det ryska vaccinet ska enligt planen säljas i Mellanöstern.