Vad är influensa?
Influensa är en återvändande virussjukdom som attackerar de övre luftvägarna.
Symptomen på influensa kan därför vara:
- Hög feber
- Led- och muskelsmärta
- Hosta
- Ont i halsen
- Frossa
- Huvudvärk
- Trötthet
- Rinnande näsa
Symptomen på influensa påminner därför om symptomen för coronavirus, men sjukdomsförloppet för influensa är ofta mildare - särskilt för friska människor under 65 år.
Influensa förekommer vanligtvis under vissa årstider och därför är det varje år fokus på den så kallade influensasäsongen som kommer i vågor under flera veckor under hela vintern.
Influensasäsongen börjar vanligtvis i oktober, då årets influensavaccin också görs tillgängligt.
Det är ännu ovisst vilka influensa-stammar som kommer att dominera under 2021, och därför vet hälsovårdsmyndigheter inte heller hur effektivt årets influensavaccin är.
Influensa A ligger bakom de värsta epidemierna
Det finns tre huvudtyper av influensa:
- Influensa A, som ger de kraftfullaste symptomen
- Influensa B, som ger lite mildare symptom
- Influensa C, som ger de mildaste symptomen
Bakom de värsta influensaepidemierna ligger alltså den så kallade influensa A. Denna typ av influensa är besvärlig eftersom den har flera virusstammar, som finns i många olika under arter som förändras från år till år och därmed kan överlista immunförsvaret.
På viruspartiklarnas yta sitter proteinerna hemagglutinin, H, och neuraminidas, N. Proteinerna finns i olika varianter som ger namn åt viruset, exempelvis H1N1, som är den vanligaste varianten. Men virusets proteiner kan mutera väldigt snabbt, så att deras utseende förändras en aning.
Varje år ställs därför kroppen inför en ny variant av influensavirus som immunförsvaret kan ha svårt att känna igen och bekämpa.
Influensa A orsakade bland annat epidemin med svininfluensa (H1N1) 2009. Uppskattningsvis miste upp emot 575 400 människor livet på grund av influensan.
Anledningen är att de antikroppar som kroppen bildar efter en infektion med influensa är skräddarsydda för att hitta bestämda områden på H- och N-proteinerna, men dessa detaljer finns nödvändigtvis inte på den muterade varianten av influensan.
Varje år utvecklar läkarna ett vaccin som är till för att bekämpa de virusvarianter som identifieras tidigt på säsongen och som därmed har störst chans att utvecklas till influensaepidemier.
Om läkarnas val faller på rätt varianter av influensan ger vaccinet ett bra skydd mot influensa under det aktuella året, men det fungerar inte året därpå när influensan går till attack i en ny förklädnad.
Influensa är en förvandlingskonstnär
Influensa muterar från år till år och lurar på så sätt immunförsvaret. Inte ens en årlig vaccination sätter stopp för smittan.
Proteiner avgör typen av influensa
Influensavarianten får sitt namn efter vilken variant av de två proteinerna H och N som sitter på det yttersta skalet, exempelvis H1N1.
Små detaljer förändras på influensavirus
Från år till år kan små detaljer i skalets proteiner mutera, så att viruset förändras en aning och då inte känns igen av kroppen.
Influensa behöver en nyckel
En viss variant av influensaviruset kan bara infektera särskilda celler vars receptorer passar virusets proteiner.
Vaccin mot influensa 2021/2022
I Sverige använder vi främst ett så kallat fyrvalent influensavaccin som innehåller två influensa A-stammar och två influensa B-stammar.
Om influensavaccinet träffar rätt influensastammar kommer vaccinet att skydda mot influensa med upp emot 90 procent hos yngre, friska människor. För personer som är äldre 65 år är effektiviteten lägre. Det beror bland annat på att immunförsvaret blir sämre med åldern.
Vaccinet mot influensa börjar skydda två-tre veckor efter injektionen och skyddet varar cirka sex månader. Därför är det bra att vaccinera sig mot influensa i början av hösten då influensasäsongen ofta pågår från oktober till februari - och ibland ända fram till maj.
Vaccin mot influensa får hos vårdcentral eller på särskilt upprättade vaccinationsplatser.
Universellt influensavaccin kan vara på gång
Forskare har med hjälp av en algoritm hittat fyra områden i influensaviruset som inte varierar oavsett vilken typ det rör sig om, och som troligtvis inte heller muterar.
Därför har de utvecklat ett vaccin, FLU-v, som aktiverar och riktar immunförsvarets T-celler mot proteiner i just dessa områden.
Det nya vaccinet har genomgått flera kliniska försök på människor där särskilt det senaste var anmärkningsvärt. Bland 175 testpersoner kunde forskarna se ett markant ökat immunförsvar i förhållande till placebo-gruppen. Och detta immunförsvar var mätbart även sex månader efter vaccinationen.
Med dessa upplyftande resultat ska nu Flu-v tas vidare i flera försök som slutgiltigt ska slå fast hur effektivt vaccinet är för att bekämpa de influensavirus som varje år smittar miljontals människor i världen.
Hur lång tid varar influensa?
Influensa varar ofta i en vecka, men efterverkningarna av influensan kan pågå flera veckor efter sjukdomen.
Dag 1-2: Smittad med influensa
Atjooo! Din sjuka kollega hinner inte hålla handen för munnen innan hens nysning sprider ett moln av salivdroppar i drygt 100 km/h.
Dropparna är fulla av miljontals viruspartiklar som far ut över kontoret i jakt på nästa offer, som inom några dagar kommer att insjukna i influensa.
Så smittar influensa
Influensa sprids via nysningar
Viruspartiklarna lämnar den sjuka kroppen i en stor grupp för att infektera så många personer som möjligt. En nysning smittar från två dagar innan influensan bryter ut.
Influensa färdas i droppform
Partiklarna färdas i salivdroppar som kan flyga en hel meter. Vissa använder mikroskopiska droppar, så kallade aerosoler, som kan sväva i timmar.
Influensa infekterar ny värd
Influensaviruset hamnar i luftvägarna hos ett nytt offer, där det fortplantar sig i slemhinnans celler. Risken att insjukna ökar med antalet partiklar.
Dag 3-7: Influensa attackerar
Första stoppet för invaderande viruspartiklar är celler i slemhinnorna i näsa och hals.
Viruset tar över produktionsapparaten inuti cellen, som används för att bilda nya viruspartiklar som kan sprida infektionen till andra celler längre ned i luftvägarna.
Men invasionen sker inte utan strid.
När influensavirus träffar en cell känner känsliga proteiner på ytan igen partikelns främmande utseende. Proteinerna skickar en varning om attacken till cellens inre och ett moln av giftiga ämnen skjuts ut.
Samtidigt skickar cellen iväg en signal som aktiverar vita blodkroppar i immunförsvaret. Så kallade T-celler och naturliga mördarceller förgiftar de infekterade cellerna och förhindrar att influensaviruset förökar sig och sprider sjukdomen.
Om kroppen har varit smittade av samma typ av influensa tidigare har kroppen redan ett recept på de antikroppar som kan stoppa influensaviruset. Men om virustypen är okänd fortsätter striden längre. Då behöver kroppen först uppfinna ett nya antikroppar som är lämpliga för det invaderande influensaviruset.
Försaret stressar kroppen och framkallar symptom såsom rinnande näsa, feber och smärta. Influensan har brutit ut.
Immunförsvarets kamp gör kroppen sjuk
Kroppens kamp mot influensan skapar sjukdomssymptom som snuva, hosta och feber. Viruspartiklarna måste ta upp kampen mot immunsystemet innan de kan sprida sig och fullborda smittan. Striden i kroppens inre är orsaken till de flesta symptomen vid influensa.
Kroppen svettas ut influensa
Immunförsvarets första vapen mot influensa är att höja kroppstemperaturen till 38–39 grader. Febern försvårar influensavirusets arbete i kroppen.
Signaler ger upphov til smärta
Under bekämpningen av influensa samordnar de vita blodkropparna kroppens försvar med hjälp av signalsubstanser som kallas cytokiner. Signalerna aktiverar smärtnerver och därför kan influensa leda till ömhet i lederna.
Försvaret gör oss trötta
Kroppens kamp mot influensa kräver mycket energi vilket gör att den smittade blir trött och behöver sova mer än vanligt.
Snor rengör luftvägarna
Näsans slemhinnor börjar utsöndra sekret – snor – som ska spola ut influensaviruset och blockera framåt.
Vecka 2-3: Efterreaktioner vid influensa
Efter en vecka har immunförsvaret vanligtvis bekämpat influensan.
Men striden mot influensan har satt sina tydliga spår, vilket leder till symptom som svullna slemhinnor, smärta i lederna och trötthet varar i upp emot två veckor.
Influensaviruset gör även kroppen till ett lätt offer för andra sjukdomar. När cellerna i immunförsvaret koncentreras kring en fiende – influensa – kan andra virus och bakterier förbises.
Följdsjukdomar som lunginflammation kan vara livsfarliga, men under infektionen kan de angripna cellerna också överreagera och avge så många giftiga ämnen att det uppstår en så kallad cytokinstorm – en stark immunreaktion som påminner om en allergisk reaktion.
Det antas vara mekanismen bakom vissa av historiens mest dödliga influensaepidemier, exempelvis spanska sjukan år 1918.
Vad hjälper mot influensa?
Influensa är en virussjukdom och därför fungerar inte antibiotika mot sjukdomen. I svåra fall behandlas influensa med speciell antiviral medicin.
I de allra flesta fall kan influensa dock bekämpas med vila, mycket vätska och febernedsättande samt smärtstillande medicin som exempelvis paracetamol.