Läpp-gomspalt (tidigare kallad harmynthet) är en gemensam term för flera olika medfödda missbildningar i läpparna och/eller gommen som uppstår mellan den sjätte och nionde graviditetsveckan.
Tidigt i fosterutvecklingen består ansiktet av två separata halvor med var sitt öga och öra samt halva munnen. Ungefär sju veckor in i graviditeten möts de båda halvorna och börjar växa ihop i gom, läppar och näsa.
Efter cirka tio veckor har de båda halvorna vuxit ihop hos de allra flesta barn, men om sammanväxningen inte är fulländad kan resultatet bli en spalt.
Missbildningarna, som drabbar cirka 0,2 procent av alla nyfödda, kan variera stort i omfattning. Forskarna vet inte den exakta orsaken till varför det sker, men mutationer i tolv gener har visat sig öka risken.
Troligtvis bidrar var och en av mutationerna endast till en del av missbildningen, så även om du föds med läpp- och gomspalt är risken minimal att missbildningen överförs till kommande generationer.
Rökning under graviditeten ökar risken för läpp- och gomspalt med cirka 50 procent, vilket hör ihop med att syretillförseln till fostret minskar.
Beroende på var spalten sitter och hur stor den är kan det nyfödda barnet ha svårt för att ammas och kommer ofta att vara särskilt benäget att få öroninfektioner eller nedsatt hörsel.
Läpp- och gomspalt kan leda till talproblem senare i livet. Läppspalt kan opereras när barnet är mellan tre och fyra månader gammalt, medan gomoperationer inte görs förrän vid ett års ålder.
I skolåldern kan en operation i svalget korrigera talproblem, medan kosmetiska operationer på läpp, näsa och käke först görs efter puberteten.
