Läpp-, käk- och gomspalt (tidigare kallad harmynthet) är ett samlingsnamn på flera olika medfödda missbildningar i överläpp, överkäke och/eller gom.
De uppkommer mellan graviditetsvecka sex och nio och kan bero på mutationer i tolv olika gener.
Dessutom ökar rökning under graviditeten risken med cirka 50 procent, eftersom fostrets syreförsörjning försämras.
Operationer kan få bort spalterna
Barn med läpp-, käk- och gomspalt har ofta svårt att ammas och får oftare mellanöroninflammation eftersom mellanörat kan fyllas med vätska.
>> Få svar på flera av livets små och stora gåtor i två nummer av vår tidning för bara 69,50 kronor.
Läppspalt kan opereras vid tre till fyra månaders ålder, gomspalt först i ettårsåldern.
Två halva ansikten växer ihop
Ett fosters huvud bildas genom att höger och vänster halva av ansiktet växer ihop.
Mutationer kan dock resultera i spalter av olika grad.
DE TRE OLIKA SPALTTYPERNA
Omkring 0,2 procent av alla barn föds med någon form av läpp, käk- eller gomspalt.
Det varierar dock hur breda och djupa spalterna är och om de drabbar ena eller båda sidor.
1. GOMSPALT (VANLIGAST HOS FLICKOR)
25 procent av fallen.
Gomspalten kan variera från att enbart omfatta tungspenen till att sträcka sig genom en del av gommen.
Stannar vid tandköttet.
2. LÄPPSPALT (VANLIGAST HOS POJKAR)
25 procent av fallen.
En läppspalt kan variera från ett litet jack i läppen till en total spalt genom den.
Tandköttet kan också vara spaltat i varierande grad.
3. LÄPP- GOMSPALT (VANLIGAST HOS POJKAR)
50 procent av fallen.
Spalten går hela vägen från gommen genom tandköttet och upp till läppen.
Ju mer omfattande spalten är, desto snedare blir näsan.
