Hur får man läpp-, käk- och gomspalt?

Läpp-, käk- och gomspalt (tidigare kallad harmynthet) är ett samlingsnamn på flera olika medfödda missbildningar i överläpp, överkäke och/eller gom.

De uppkommer mellan graviditetsvecka sex och nio och kan bero på mutationer i tolv olika gener.

Dessutom ökar rökning under graviditeten risken med cirka 50 procent, eftersom fostrets syreförsörjning försämras.

Operationer kan få bort spalterna

Barn med läpp-, käk- och gomspalt har ofta svårt att ammas och får oftare mellanöroninflammation eftersom mellanörat kan fyllas med vätska.

>> Få svar på flera av livets små och stora gåtor i två nummer av vår tidning för bara 69,50 kronor.

Läppspalt kan opereras vid tre till fyra månaders ålder, gomspalt först i ettårsåldern.

Två halva ansikten växer ihop

Ett fosters huvud bildas genom att höger och vänster halva av ansiktet växer ihop.

Mutationer kan dock resultera i spalter av olika grad.

DE TRE OLIKA SPALTTYPERNA

Omkring 0,2 procent av alla barn föds med någon form av läpp, käk- eller gomspalt.

Det varierar dock hur breda och djupa spalterna är och om de drabbar ena eller båda sidor.

1. GOMSPALT (VANLIGAST HOS FLICKOR)

• 25 procent av fallen.

• Gomspalten kan variera från att enbart omfatta tungspenen till att sträcka sig genom en del av gommen.

• Stannar vid tandköttet.

2. LÄPPSPALT (VANLIGAST HOS POJKAR)

• 25 procent av fallen.

• En läppspalt kan variera från ett litet jack i läppen till en total spalt genom den.

• Tandköttet kan också vara spaltat i varierande grad.

3. LÄPP- GOMSPALT (VANLIGAST HOS POJKAR)

• 50 procent av fallen.

• Spalten går hela vägen från gommen genom tandköttet och upp till läppen.

• Ju mer omfattande spalten är, desto snedare blir näsan.