Barn med gomspalt

Hur får man läpp-, käk- och gomspalt?

Varför föds vissa barn med läppar och gommar som inte har växt ihop ordentligt?

Varför föds vissa barn med läppar och gommar som inte har växt ihop ordentligt?

Peopleimages/Getty Images

Läpp-gomspalt (tidigare kallad harmynthet) är en gemensam term för flera olika medfödda missbildningar i läpparna och/eller gommen som uppstår mellan den sjätte och nionde graviditetsveckan.

Tidigt i fosterutvecklingen består ansiktet av två separata halvor med var sitt öga och öra samt halva munnen. Ungefär sju veckor in i graviditeten möts de båda halvorna och börjar växa ihop i gom, läppar och näsa.

Efter cirka tio veckor har de båda halvorna vuxit ihop hos de allra flesta barn, men om sammanväxningen inte är fulländad kan resultatet bli en spalt.

Hur breda och djupa spalterna i ansiktet blir beror på vilken typ av spalt det rör sig om.

Barn
© Henning Dalhoff

Spalt upphör före tandköttet

En gomspalt varierar från att bara omfatta gomspenen till att skära genom en större eller mindre del av gommen, men den upphör alltid före tandköttet.

Läppspalt hos barn
© Henning Dalhoff

Spalt kan skära genom läppen

En läppspalt kan variera från en liten skåra i läppen till en total klyfta genom den. Tandköttet kan också vara delat i olika grad.

Läppspalt hos barn
© Henning Dalhoff

Åbning går fra gane til læbe

En läpp-och gomspalt sträcker sig hela vägen från gommen genom tandköttet och upp till läppen. Ju mer omfattande spalten är desto skevare blir näsan.

0,2 procent av alla barn föds med någon form av läpp- och gomspalt.

Missbildningarna, som drabbar cirka 0,2 procent av alla nyfödda, kan variera stort i omfattning. Forskarna vet inte den exakta orsaken till varför det sker, men mutationer i tolv gener har visat sig öka risken.

Troligtvis bidrar var och en av mutationerna endast till en del av missbildningen, så även om du föds med läpp- och gomspalt är risken minimal att missbildningen överförs till kommande generationer.

Rökning under graviditeten ökar risken för läpp- och gomspalt med cirka 50 procent, vilket hör ihop med att syretillförseln till fostret minskar.

Beroende på var spalten sitter och hur stor den är kan det nyfödda barnet ha svårt för att ammas och kommer ofta att vara särskilt benäget att få öroninfektioner eller nedsatt hörsel.

Läpp- och gomspalt kan leda till talproblem senare i livet. Läppspalt kan opereras när barnet är mellan tre och fyra månader gammalt, medan gomoperationer inte görs förrän vid ett års ålder.

I skolåldern kan en operation i svalget korrigera talproblem, medan kosmetiska operationer på läpp, näsa och käke först görs efter puberteten.