Shutterstock

Gott nytt år! Här är coronaprognosen för 2021

Återgår livet till det normala med coronavaccinet – eller måste vi ha mer tålamod? En titt i forskarnas spåkula är inte enbart positiv – men inte heller utan hopp.

Början till slutet på coronapandemin väntar precis runt hörnet.

Men först måste vaccinationerna rullas ut – och en normal tillvaro kan fortfarande låta vänta på sig.

Här är prognosen för det kommande året:

🗓 Januari 2021: Europas länder rullar ut vaccinationerna

Europeiska läkemedelsmyndigheten arbetar på ett slutgiltigt godkännande av vaccinerna, utan att genomföra ett påskyndat godkännande som man gjort i USA och Storbritannien.

Det första vaccinet från Pfizer och BioNTech kan enligt planen godkännas den 29 december, kanske så tidigt som den 21 december. Modernas vaccin väntar på att godkännas den 12 januari – kanske tidigare, om läkemedelstillverkarnas data levereras snabbare.

Därefter ska EU-kommissionen godkänna beslutet. Senast två dygn senare kan vaccinationsprogrammen starta, vilket troligen sker i slutet av december eller i början av januari.

🗓 Våren 2021: Hälften av oss kan vara vaccinerade

Coronaviruset försvinner inte av sig självt när injektionerna börjar distribueras.

Men SARS-CoV-2 får sämre villkor att spridas efterhand som en växande del av befolkningen blir immuna.

En ny studie visar att minst cirka 50 procent ska vaccineras utöver den naturliga immuniteten från COVID-19-smittan för att epidemin ska bromsas.

Investeringsbanken Goldman Sachs har utvecklat en tidslinje baserad på:

  1. Vaccintillverkarnas angivna kapacitet.
  2. Ett stort frågeformulär till invånarna i 15 västländer som undersöker när i processen människor kommer att ta emot ett vaccin.
  3. Hälsomyndigheternas rekommenderade faser.

50 prosenttia EU:n väestöstä voisi olla rokotettu toukokuuhun mennessä. Rokotuskampanja jatkuu joka tapauksessa koko vuoden.

© Goldman Sachs Global Investment Research

Illustrerad Vetenskap har kontaktat flera experter, men ingen vill uttala sig mer exakt om när vi kan förvänta oss en effektiv vaccintäckning. #n epidemiolog uppskattar dock att Goldman Sachs beräkningar verkar vara väl underbyggda utifrån de kunskaper vi har tillgång till just nu.

🗓 Sommaren/hösten 2021: Livet efter pandemin i sikte

Om cirka hälften av västvärlden är vaccinerad före utgången av andra kvartalet av 2021, kan myndigheterna så smått börja släcka eller kanske helt avskaffa alla restriktioner. Men det kommer troligen att ske långsamt, försiktigt och kontrollerat.

Den första injektionen innebär nämligen inte ett omedelbart frikort att kasta munskyddet och bortse från avståndskrav, poängterar bland andra ledaren av det amerikanska institutet för infektionssjukdomar, Anthony Fauci.

För det första vet forskarna inte i hur hög grad vaccinerade fortfarande smittar. Vaccinerna har bevisat att mycket få testpersoner insjuknar i COVID-19, men det är ännu oklart om coronaviruspartiklar exempelvis kan infektera de övre luftvägarna och därmed sprida smitta utan symtom.

För det andra ska de flesta av vaccinerna ges i två doser med 3-4 veckors mellanrum, och det tar dessutom flera veckor innan antikropparna har byggts upp i kroppen.

Efter distributionen måste hälsomyndigheter och vaccintillverkare fortfarande följa den vaccinerade delen av befolkningen nära för att förstå vaccinernas effekt på lång sikt.

90-årig britt injiceras med coronavirusvaccinet från Pfizer-BioNTech

90-vuotiaasta Margaret Keenanista tuli 8. joulukuuta ensimmäinen viranomaisten hyväksymän koronarokotteen Britanniassa saanut ihminen.

© Shutterstock

Vem vaccineras först mot covid-19?

Världshälsoorganisationen och de amerikanska nationella akademierna, NASEM, har formulerat rekommendationer kring vem som bör vaccineras först.

Enskilda länder bestämmer själva vem som först får vaccinet, men de nationella strategierna följer rekommendationerna i grova drag.

Det svenska vaccinationsprogrammet är exempelvis just nu uppdelat i två faser – Fas 1 för riskgrupper och sjukvårdspersonal och Fas 2 för den övriga delen av befolkningen i en okänd prioriteringsföljd.

Fas 1

Riskgrupper och sjukvårdspersonal.

Fas 2

Äldre, utvalda yrken som exempelvis lärare, utsatta befolkningsgrupper som exempelvis hemlösa.

Fas 3

Barn, ungdomar, utvalda viktiga yrken som inte omfattas i Fas 1 och 2.

Fas 4

Alla andra.