Viruspartiklar tränger in i kroppen via slemhinnorna i våra ögon, näsa eller mun.
- Blå kulor: Viruspartiklar
Partiklarnas yta är klädd med mikroskopiska proteiner som sticker ut - även kallade "taggproteiner". Det är dessa taggiga proteiner som har gett viruset sitt namn då de gör att konturen av viruset påminner om en krona - corona på latin.
- Röd pil: Taggprotein.
När coronaviruset närmar sig en av kroppens celler fungerar taggproteinerna som en slags nyckel som binder sig till molekyler på cellens yta, så kallade receptorer. Forskarna upptäckte nyligen att coronavirusets ytproteiner binder sig till en särskild receptor i våra celler som kallas ACE2. Den finns bland annat i våra lungor.
- Rosa kulor: ACE2-receptorer.
När taggproteinet och receptorn på våra celler har bundit till varandra smälter virusets yta ihop med ytan på våra celler. Virusets genetiska kod, dess rna, tränger nu in i cellens inre.
- Röda strängar: Virusets rna
Inne i cellen kapar viruset cellens "maskinrum", där den bäddar in sin genetiska kod i cellens dna. Coronavirusets genetiska kod är enligt studier cirka 30 000 "bokstäver" lång.
Den infekterade cellen läser nu virusets rna som ett recept och börjar tillverka proteiner som både håller immunförsvaret borta och bildar nya viruspartiklar. Varje infekterad cell kan producera miljontals kopior av viruset innan den själv bryts ned och dör. Viruskopiorna kan både infektera kroppens övriga celler eller röra sig ut ur kroppen och smitta andra via droppor från lungorna.
- Blå kulor: Nya viruskopior