1. Varför ökar coronasmittan nu?
Europa har återigen blivit epicentrum för coronapandemin med ett ökande antal infektioner och, enligt Världshälsoorganisationen WHO, en risk för ytterligare 500 000 dödsfall av corona fram till februari.
Under de fyra veckorna fram till den 5 november ökade antalet smittade personer med 55 procent i Europa rapporterar WHO. I Tyskland registrerade landet rekordhöga 37 000 coronasmittade under samma dag.
För närvarande är bekräftade fall högre än någonsin tidigare med 200 smittade per 100 000 invånare.
Antalet bekräftade fall i bland annat Danmark, Nederländerna och ett antal andra europeiska länder närmar sig nivåer som vintern 2021.
Covid-19 är en säsongsbetonad sjukdom och nationella hälsomyndigheter har varnat i förväg för att coronasmittan skulle öka fram mot vintern.
En del av förklaringen till den ökande smittan är att norra halvklotet är på väg in i vintermånaderna, vilket ger viruset bättre livsvillkor.
Jämfört med i höstas har kraftigt minskade eller helt avlägsnade restriktioner i många länder också säkerställt att coronaviruset har kunnat ta enkla smittvägar.
2. Fungerar coronavaccinerna?
I en stor del av de europeiska länderna är betydligt fler än 80 procent av den vuxna befolkningen vaccinerade mot corona. Med så pass stora infektionsökningar är det rimligt att tro att vaccinerna har misslyckats och inte fungerar som avsett.
Men vaccinerna håller faktiskt i stort sett vad de lovar.
Siffrorna för vaccinernas verkliga effekt matchar de kliniska försöken och säkerställer att cirka 85 procent av de vaccinerade som smittas slipper att läggas in på sjukhus.
Samtidigt är de vaccinerade som måste läggas in på sjukhus generellt sett mindre sjuka jämfört med tidigare.
VIDEO: Vaccinerna har bevisat sitt rätta värde
Vaccinerade personer kan dock fortfarande smittas av covid-19 och bära smittan vidare.
Ett antal faktorer minskar effekten hoss vaccin och kommer sannolikt att öka andelen vaccinerade i statistiken över sjukhusvistelser:
- Vaccinerna är inte lika effektiva bland alla befolkningsgrupper – exempelvis är äldre och de med försvagat immunförsvar inte lika väl skyddade som de yngre. Dessa befolkningsgrupper är också mer sårbara för covid-19-infektion.
- Effekten av vaccinerna avtar med tiden. En studie från Estland visar exempelvis att antalet antikroppar i blodet minskar, vilket leder till ett vaccin som är cirka 90 procent effektivt för att motverka sjukdom med covid-19 enbart har 70 procents effekt efter ett drygt halvår.
- Risken för att vaccinerade personer ska smittas ökar i en miljö med låg vaccinering eftersom ovaccineradesmittar i större utsträckning. Så länge det finns covid-19-infektion i samhället kan viruset dessutom mutera och minska effektiviteten hos vaccinerna.
Studier har visat att sannolikheten för att läggas in på sjukhus är 29 gånger högre för icke-vaccinerade jämfört med fullt vaccinerade.
De inlagda icke-vaccinerade patienterna är nästan 20 år yngre i genomsnitt än de inlagda vaccinerade patienterna.
3. Ska barn vaccineras?
Om läkare vaccinerade personer under 18 år tidigare var detta för att skydda särskilt utsatta.
En av anledningarna till att unga inte vaccinerades i stor utsträckning var att de historiskt sett inte drabbades så hårt av covid-19. Men den nuvarande deltavarianten) ger alla ett svårare och mer långvarigt covidförlopp.
I USA har antalet inlagda covid-sjuka barn i åldern 5-11 år femdubblats efter deltavariantens intåg.
Barn som är 15 år och yngre utgör en betydande andel av den ovaccinerade delen av befolkningen. Därför har de nu blivit centrala för att nå målet på över 80 procent – Danmark räknar hälsomyndigheter exempelvis med en tröskel på 86 procent – av den totala befolkningen måste vara immun mot corona.
Vid en så pass hög andel vaccinerade närmar vi oss flockimmunitet och samhällets utsatta skyddas automatiskt mot covid-19.
Enligt studier överstiger riskerna för infektion med covid-19 riskerna för vaccinbiverkningar och rekommenderar därför fler läkare också nu att även barn under tolv år vaccineras.
4. Tar coronapandemin aldrig slut?
Tidigare var det mutationer. Nu är det en ny smittvåg som väcker oro i många länder.
Men virologer och epidemiologer är inte särskilt bekymrade. Enligt WHO:s förväntningar kommer covid under 2022 att bli så kallat endemisk – det vill säga att den har en stabil, ihållande förekomst som världens sjukvårdssystem kan hantera.
Många experter anser att den aktuella vågen är det "sista stora hotet", varefter en så pass stor del av världens befolkning antingen är vaccinerad eller naturligt immun att flockimmunitet kommer att sätta en stopp för framtida utbrott.
Med hjälp av en tredje spruta eller en coronainfektion efter vaccination verkar individen även vara ännu bättre och ännu mer långvarigt skyddad) än efter två sprutor.
WHO:s förhoppning är att 70 procent av världens befolkning ska vara vaccinerade i slutet av 2022.