Shutterstock
Munskydd mot coronavirus i papperskorgen

Forskarnas bedömning: Så utvecklas coronapandemin

I många västerländska länder har en majoritet fått båda vaccinsprutorna, vilket gör att slutet på pandemin kommer närmare. Men hur och när?

När de första vaccindoserna rullade ut från läkemedelsjätternas fabriker i december 2020 såg många vaccinforskare och epidemiologer ljuset i slutet av tunneln. Injektionerna skapade hopp om att pandemin kunde stoppas genom en vaccinproducerad flockimmunitet.

Efter sommaren har dock nya virusvarianter och utbrott visat att utmaningen inte är så enkel och att kampen mot coronaviruset är långt ifrån slut.

Men även om utvecklingen under de senaste månaderna har förändrat utsikterna kommer coronapandemin så småningom att få ett slut. Frågan är bara hur och när.

Flockimmunitet är en myt

Sammantaget finns det tre möjliga scenarier för att coronapandemin ska kunna förklaras vara över:

  1. Befolkningen uppnår flockimmunitet genom smitta och vaccination
  2. Virus muterar till en mindre farlig variant
  3. Politikerna bestämmer sig - oavsett punkt 1 och 2 - för att häva alla restriktioner och förklara pandemin över

Den mer smittsamma deltavarianten är enligt Pfizer-BioNTech orsaken till att effektiviteten för deras vaccin sjunker från 96 till 84 procent sex månader efter vaccination. Därför bör andelen vaccinerade eller tidigare smittade i befolkningen vara ännu högre – troligtvis över 90 procent – om flockimmunitet ska förhindra att viruset sprids.

Flockimmunitet gör coronaviruset hemlöst

En dos vaccin gör en viss individ immun mot viruset, men om minst 75 procent av befolkningen vaccineras bidrar de gemensamt till att skydda även dem som inte har fått vaccinet. Detta fenomen, som kallas flockimmunitet, gör att viruset får svårt att hitta ett offer att föra vidare smittan till.

© Ken Ikeda Madsen

Utan vaccin: Viruset hittar lätt nya offer

Om endast relativt få personer är vaccinerade eller har naturlig immunitet efter tidigare smitta (gröna) har coronaviruset många möjligheter att hitta en person som är mottaglig för smittan. Då sprids viruset snabbt.

© Ken Ikeda Madsen

Med vaccin: Viruset tillvaro försvåras

Om en stor andel av befolkningen har vaccinerats är endast ett fåtal personer mottagliga för smitta. Coronaviruset får då svårt att föra vidare smittan, vilket innebär att även den som inte har vaccinerat sig är skyddad. Då klingar smittspridningen med tiden av.

Förändringen innebär att flockimmunitet och därmed drömmen om att helt utrota SARS-CoV-2 är utom räckhåll. Detta är många experters bedömning.

Det positiva budskapet är att de rekordsnabbt utvecklade vaccinerna säkerställer en viss immunitet i befolkningen och avstyr sjukhusvård. Och kanske kan nästa generations vacciner ta oss ett steg närmare flockimmunitet igen.

Covid-19 kan bli mer harmlös

Efter utvecklingen under 2021 tror många epidemiologer att coronakrisen först är över när virussjukdomen blir endemisk, det vill säga att den orsakar utbrott av smitta till en förväntad eller normal nivå som är hanterbar för sjukvården i världens länder.

De fyra övriga mänskliga coronavirusvarianterna är exempelvis endemiska. Minst ett av dem, NL63, anses ha spritt sig till människor som en pandemi 1889, vilket krävde över en miljon liv.

I dag orsakar viruset en mild förkylning. De flesta människor blir smittade när de är unga och får ytterst få eller inga symptom alls när de smittas senare i livet.

Historiskt sett blir de flesta sjukdomsframkallande organismer endemiska efter ungefär ett och ett halvt till två år. Men det är långt ifrån säkert när det gäller SARS-CoV-2.

Forskare har aldrig följt en coronapandemi i realtid och med samma teknik som nu, och därför har de inga förkunskaper när det gäller att bedöma när och hur covid-19 blir endemiskt.

Ett förslag är att vi efter en period med många smittade – främst den unga, oskyddade delen av befolkningen – och en fortsatt vaccinering kommer att se att höga smittotal inte medför att lika många behöver läggas in på sjukhus.

Därefter följer en period med boostervacciner, andra generationens vacciner som skyddar mot virusvarianter och sporadiska utbrott, innan sjukdomen inte längre är någon anledning till oro – precis som den vanliga influensan.

Så fungerar ett boostervaccin

Efter en infektion eller en vaccination producerar kroppen antikroppar, som övervinner virushotet. Med tiden minskar mängden antikroppar, samtidigt som viruset kan mutera.

Det innebär att kroppen kan smittas igen. Men speciella immunceller kan snabbt ta upp kampen igen om ett boostervaccin påminner immunsystemet om virushotet.

Virus, forskellige celler og antistoffer
© Shutterstock

Första infektionen

När ett vaccin injiceras i kroppen aktiveras ett antal celler i immunförsvaret kallade T- och B-celler.

Precis som vid en vanlig infektion går T-celler (blå) till angrepp mot det okända hotet. De aktiverar B-celler (rödaktiga), som bland annat lär blodets plasmaceller (orange) att producera antikroppar (gröna y) mot det aktuella viruset.

Forskellige celler og antistoffer
© Shutterstock

Väntposition

I takt med att tiden går minskar antalet antikroppar (gröna). T- och B-celler (blå och rödaktiga) cirkulerar under längre tid, medan en speciell typ av seglivade B-celler – minnesceller (rödaktiga med gröna antikroppar) – lägger sig på lur i bland annat mjälten och lymfknutorna.

Virus, forskellige celler og antistoffer
© Shutterstock

Återuppväckning

Om kroppen får ett boostervaccin, återaktiveras minnes-B-cellerna snabbt och förökar sig. Hela immunresponsen börjar om från början, men det sker snabbare och produktionen av antikroppar (gröna y) ökar till en högre nivå än tidigare.

Slutet på pandemin kan vara nära

Nationella hälsomyndigheter kan dock till och med säga att pandemin är över långt innan SARS-CoV-2 förklaras endemiskt av WHO. Detta var till exempel fallet på 1920-talet, då befolkningen vägrade att fortsätta att vara föremål för restriktioner. Ett sådant beslut skulle naturligtvis att få konsekvenser i form av ett större antal förlorade människoliv.

Verkligheten blir troligen att coronapandemin kommer att ebba ut i en kombination av mer eller mindre effektiv immunitet och mindre farlig smitta, medan restriktionerna fasas ut parallellt.

Scott Gottlieb, den före detta chefen för amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndighet FDA, har sagt att covid-19 är på väg att bli endemisk i USA, där mer än hälften av befolkningen har vaccinerats och de första vaccinerna just har godkänts för barn under 12 år.

Den officiella hållningen hos USA:s hälsomyndigheter är att samhället kommer att kunna återgå till något som liknar det normala i mars 2022. Men deras bedömning har flyttats fram flera gånger.

Forskare är betydligt mer ovilliga att presentera ett datum. Deras bästa förslag baseras på modeller som samlar den befintliga kunskapen om covid-19 – och den kunskapen varierar.

En modell uppskattar att övergången till en endemisk sjukdom kan ta allt mellan några år till ett par decennier beroende på hur smittotalen fluktuerar.

Slutligen finns det även en risk för att nya mutationer, bland annat den nya lambda-varianten som verkar kunna undgå vaccinernas effekt, återigen kan flytta slutdatumet för coronapandemin.

Men ett budskap är de flesta forskare eniga om: Alla tidigare pandemier är över någon gång – och det kommer coronapandemin också att vara.