Shutterstock

Forskare fruktar nya smittkoppsutbrott

I över 100 år har det legat begravt i Sibiriens permafrost. Nu kan det fruktade viruset vara på väg upp till ytan igen.

På 1890-talet härjade smittkoppor i en sibirisk by. Fyrtio procent av invånarna miste livet, och de kvarvarande lämnade byn efter att ha begravt sina döda.

Sedan dess har den fruktade sjukdomen utrotats, men nu fruktar ryska virologer att den snart kan komma tillbaka.

Smältande permafrost hotar att blotta liken på den 120 år gamla kyrkogården. Som zombier kan de komma upp till ytan igen, och med sig för de det fruktade smittkoppsviruset.

Smittkopps-DNA har hittats i lik

Virologernas rädsla är befogad. Nyligen härjade mjältbrand i Sibirien, efter att den varma sommaren hade fått renkadaver som var infekterade med mjältbrandsbakterier att tina ur permafrosten. Minst 90 personer blev inlagda och en tolvårig pojke avled.

Utredningsarbetet i kölvattnet på utbrottet av mjältbrand ledde till en finkamning av området. I ett kadaver fann forskare spår efter smittkoppor. Själva viruset hittades inte, men det fanns fragment av sjukdomens DNA, som i sig inte är farligt.

Nu fruktar man att värmen ska blotta fler lik – av både djur och människor – och att något av dessa kan bära på viruset.

Att inte vaccinera blir ödesdigert

Smittkoppsviruset kan inte behandlas. Offren täcks av intensivt kliande utslag, som utvecklas till varfyllda blåsor. I mellan 20 och 60 procent av fallen dör de drabbade.

Ett effektivt vaccin satte dock stopp för viruset, och det gjorde att WHO år 1980 kunde meddela att sjukdomen var utrotad.

Sedan dess har vaccinationen strukits från vaccinationsprogrammen, och därför kan ett utbrott bli stort och ödesdigert – vi har inte längre någon motståndskraft mot sjukdomen, och att bygga upp en resistens tar tid.