1. Hur fungerar ett influensavaccin?
Influensa är en säsongsbetonad virussjukdom som enligt WHO varje år drabbar över en miljard människor och leder till mellan 290 000 till 650 000 dödsfall.
Sjukdomen påverkar luftvägarna och leder till feber, hosta och halsont. Mikroskopiska droppar från hosta och nysningar för infektionen vidare.
Sedan andra världskriget har dock läkare satt förhindrat influensans smittkedjor i form av vacciner.
Så tillverkas influensavaccinet
1. Influensa växer i kycklingägg
Ett vaccin mot influensa består av inaktiverade eller försvagade viruspartiklar som vanligtvis odlas i äggvitan i befruktade kycklingägg. Två influensavarianter med olika antigener - unika molekyler på virusets yta - injiceras i ägget.
2. Virus blandar gener
I äggvitans celler frigör viruspartiklarna sitt genetiska material. Det smälter samman till en ny viruspartikel i cellkärnorna och kombinerar egenskaperna hos de ursprungliga varianterna. Så småningom dör cellen och spottar ut viruspartiklarna. Vitan tas ut och rengörs så att endast de nya, ofarliga viruspartiklarna finns kvar.
3. Harmlöst virus förbereder kroppen
När antigenerna tillförs ett vaccin och injiceras i en muskel aktiverar virusdelarna immunförsvaret. Mötet lär immunförsvaret – exempelvis minnesceller – att känna igen influensahotet och att producera rätt antikroppar. Nästa gång immuncellerna stöter på ett influensavirus med samma antigener känner de snabbt igen infektionen och bekämpar den snabbt med exempelvis antikroppar.
Effekten av ett influensavaccin varierar från person till person.
2. Vem ska få influensavaccin?
Vanligtvis rekommenderas influensavaccin till äldre över 65 år samt till de som har ett försvagat immunförsvar eller är gravida.
I år förväntas influensasäsongen bli särskilt svår eftersom nedstängningarna på grund av corona har lett till att färre är naturligt immuna. Därför rekommenderar läkare att fler vaccinerar sig, till exempel:
- Barn. Europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC, rekommenderar redan sedan tidigare influensavaccin för barn i åldrarna från sex månader till fem år. Andra länder, som Danmark, införde rekommendationen för barn från två till sex år först under coronapandemin.
- Vård- och sjukvårdpersonal. För att skydda personer som riskerar att dö i influensa får exempelvis vårdpersonal i England erbjudande om vaccin.
- Friska vuxna. Med utgångspunkt att enbart cirka två procent av alla friska vuxna smittas av influensa medan vaccinet sänker siffran till en procent. Men många länder – däribland USA – rekommenderar i år att alla över sex månader får influensavaccin.
Forskning har dessutom visat att infektion med influensa och covid-19 samtidigt resulterar i ett allvarligare sjukdomsförlopp.
3. Varför måste vaccinet förnyas varje år?
Precis som vid naturlig influensainfektion minskar immuniteten från vacciner över tiden. I praktiken innebär det att de antikroppar som vaccinet har byggt upp i kroppen så småningom kommer att försvinna – och en ny injektion behövs.
Men influensa är också komplexa virus som muterar snabbt – betydligt snabbare än exempelvis SARS-CoV-2. Därför kan viruset från ett år till ett annat förändras så pass mycket att det vaccinbepansrade immunförsvaret inte längre kan känna igen och attackera viruspartiklarna.
VIDEO: Se hur mutationer tränger igenom vaccinernas försvar
Mutationerna uppstår som små stavfel i den genetiska koden varje gång en viruspartikel infekterar en cell och förökar sig. Defekter i framför allt två gener som immunförsvaret använder för att känna igen viruspartikeln gör att det med tiden uppstår en ny virusvariant som klarar sig undan kroppens motattack.
Ansamlingen av små mutationer över tiden kallas en antigen drift. Ibland leder kombinationen av två virus i ett djur till utvecklingen av en helt ny virusvariant – ett så kallat antigent skifte.
Pandemin med svininfluensan H1N1 under 2009 inträffade exempelvis som ett resultat av ett antigent skifte med virus från grisar, människor och fåglar.
Mutationstyp #1 - Genetisk variation
Små mutationer uppstår i viruset
Ett virus gener förändras ständigt i mindre grad.
Mutationerna skapar en ny variant
Därför ackumulerar det med tiden alltfler mutationer och förr eller senare utvecklas till en ny variant av det ursprungliga viruset.
4. Vilka biverkningar har influensavaccin?
De vanligaste biverkningarna av influensavaccin är ömhet, rodnad och svullnad vid injektionsstället. Ofta försvinner biverkningarna efter några dagar.
Vissa människor upplever också milda influensaliknande symptom som exempelvis lätt feber, huvudvärk och allmän sjukdomskänsla. Det beror på kroppens reaktion på influensavaccinet.
Du kan inte få influensa av influensavaccinet.
Allergiska reaktioner av influenavaccin är ovanliga, men kan förekomma om du exempelvis är allergisk mot de aluminiumsalter som ingår i vaccinet. I så fall har du förmodligen även reagerat på andra vaccin.
Du kan även få en allergisk reaktion om du är allergisk mot ägg. Influensavaccinet tillverkas nämligen av befruktade hönsägg, och därför kan det finnas spår av äggprotein i vaccinet.
Äggallergi är en relativt ovanlig matallergi som oftast finns bland små barn. Allergin växer dock bort hos de allra flesta när de blir äldre.
5. Vilka typer av influensa kommer vaccinet att skydda mot 2021/2022?
Det finns ett antal olika influensavarianter som återkommer med jämna mellanrum. Varianterna är indelade i de två typerna A och B, varav A är den farligaste.
Varje år presenterar WHO vilka virusvarianter som kommer att leda till influensaepidemier ett halvår senare. Eftersom influensa muterar snabbt träffar experterna inte alltid mitt i prick, men då är det för sent att ta fram nya vacciner.
Majoriteten av dagens influensavacciner är så kallade kvadrivalenta, vilket innebär att de skyddar mot fyra olika influensavirusvarianter.
Influensavaccinernas mål på norra halvklotet under 2021/2022 är:
- Influensa A H1N1 – som tidigare kallades svininfluensa
- Influensa A H3N2 – känd från Hongkonginfluensan på 1960-talet
- Influensa B Victoria
- Influensa B Yamagata
Om influensavaccinet träffar rätt influensastammar kommer vaccinet att skydda mot influensa med upp emot 90 procent hos yngre, friska människor. För personer som är äldre 65 år är effektiviteten lägre. Det beror bland annat på att immunförsvaret blir sämre med åldern.
Vaccinet mot influensa börjar skydda två-tre veckor efter injektionen och skyddet varar cirka sex månader.