Myt 1: "Färre dör av hjärtstopp"
Statistiskt sett dör 55 av de som årligen drabbas av hjärtstopp, men siffran minskar med mellan 0,75 och 3,5 personer om året.
Orsaken är dock inte att hjärtstopp har blivit mer sällsynta. Tvärtom, faktiskt.
Den minskande dödssiffran beror snarare på att en allt större andel överlever ett hjärtstopp, bland annat tack vare bättre larmsystem, bättre behandling och hjärtstartare på offentliga platser.
Mycket plötsligt hjärtstopp, då patienten utan varsel faller omkull, beror vanligtvis på rubbningar i hjärtrytm. De är svårare att upptäcka än en hjärtinfarkt.
VIDEO: Se skillnaden mellan en hjärtinfarkt och ett hjärtstopp
Dom: Myten är sann
Myt 2: "Hjärtstopp drabbar bara överviktiga"
Den primära orsaken till ökad risk för hjärtstopp är förträngningar i kranskärlen runt hjärtat – även kallat ischemisk hjärtsjukdom, som orsakar flest dödsfall i världen enligt WHO.
Förträngningarna kan orsakas av bland annat högt kolesterolvärde och övervikt, men även rökning, högt blodtryck, diabetes och ålder är riskfaktorer.
I upp till 70 procent av fallen är det ischemisk hjärtsjukdom som orsakar ett hjärtstopp.
Samtidigt löper idrottare också en ökad risk att drabbas av hjärtstopp. En av 40 000-80 000 drabbas varje år.
Överlag är risken att drabbas av hjärtstopp mot en bakgrund av hög aktivitet minimal jämfört med inaktivitet.
Därför drabbar hjärtstopp idrottare
Normal hjerterytme
Hjertet består af fire kamre, der pumper blod rundt. Hjerteslagenes tempo er styret af impulser fra en samling nerver kaldet sinusknuden (øverste blå forgrening).
De nedre kamre bliver fyldt med blod, før et signal fra den atrioventrikulære knude (nederste blå forgrening) trækker musklen sammen og pumper blodet ud i kroppen.
Processen gentages 60-100 gange i minuttet i et sundt hjerte.
Hjerteflimmer
I selv raske hjerter kan overdreven motion medføre forstyrrelser i de elektriske signaler, der styrer hjerteslagene, hvilket fx kan resultere i at de nederste hjertekamre skælver ukontrollabelt (gul) fremfor at pumpe normalt.
Dermed forsvinder pulsen, blodtilførslen til kroppen afskæres og inden for få minutter opstår skader på organer – fx hjernen.
Myt 3: "Kraftig hosta kan bromsa ett hjärtstopp"
Om du känner början av hjärtflimmer eller en hjärtinfarkt kan du simulera en kraftig hostattack för att undvika hjärtstopp. Detta är en myt som ofta upprepas och som florerar på Facebook.
Men medicinskt sett har myten ingen förankring i verkligheten.
Enligt brittiska hälsomyndigheter är teorin bakom myten ihålig som en sil: Hostattacken antas fungera som hjärtmassage – men du behöver inte hjärtmassage förrän du får hjärtstopp, och när du får det kan du inte längre hosta.
Danska experter varnar dessutom för att simulerad hosta kan förvärra situationen om du har exempelvis hjärtflimmer.
Dom: Myten är falsk
Myt 4: ”Män får oftare hjärtstopp än kvinnor”
Män – och i synnerhet medelålders män – löper högre risk att drabbas av plötsligt hjärtstopp än kvinnor.
Ungefär var nionde man drabbas innan han fyller 70, medan bara en av 30 kvinnor drabbas.
Forskning visar dock att kvinnor oftare avlider av hjärtstoppet, än män gör.
Enligt en genomgång av 4 875 återupplivade patienter med akut hjärtstopp är 63 procent män, och 37 procent kvinnor.
Smmantaget dödar hjärt-kärlsjukdomar lika många kvinnor som män.
Dom: Myten är sann
Myt 5: "Hjärtmassage återupplivar många patienter med hjärtstopp"
I Hollywoodfilmer överlever de flesta patienter ett hjärtstopp – och utan att få några men, dessutom.
En sammanställning av hur hjärtstopp framställs i den fiktiva världen visar att 75 procent väcks till liv igen tack vare hjärtmassage. Av dem överlever 67 procent tillräckligt länge för att skrivas ut.
Verkligheten ser betydligt dystrare ut: Av de patienter som får hjärtstopp utanför sjukhuset överlever bara cirka 8 procent.
Omedelbar hjärtmassage kan öka chansen att överleva två-tre gånger, men det är ytterst sällsynt att behandlingen väcker patienten till liv igen.
Den bästa möjligheten för att återuppliva en person som har drabbats av hjärtstopp är med hjälp av en hjärtstartare.
Två elektroder på patientens bröst på var sin sida av hjärtat fångar upp en eventuell arytmisk puls. Med utgångspunkt i hjärtrytmen beräknar hjärtstartaren själv om det är möjligt att återfå offrets naturliga hjärtrytm med en elektrisk stöt.
En patients chans att överleva minskar med sju-tio procent för varje minut som passerar utan hjärtmassage eller försök till återupplivning med en hjärtstartare.
Efter tio minuter misslyckas de flesta återupplivningsförsöken.
Dom: Myten är falsk.