Konspirationsteorin har florerat sedan COVID-19-pandemin bröt ut: Det nya coronaviruset skapades i ett laboratorium, där den slapp ut eller släpptes ut som ett biologiskt vapen, antingen av Kina eller USA – beroende på vem du frågar.
Trots att bevisningen begränsas till att det toppskyddade laboratoriet Wuhan Institute of Virology har forskat i just coronasmitta från djur till människor, så har teorin fått fäste. Amerikanska säkerhetsmyndigheter häldde bensin på elden när de inledde en utredning av laboratoriet.
I en ny enkätundersökning visade det sig att 23 procent av amerikanerna och 17 procent av fransmännen tror att viruset är skapat av människor.
Men för forskare råder det inga tvivel: Det nya coronaviruset är högst sannolikt inte skapat av människor – och det finns det i första hand tre goda skäl till:
1. Coronaviruset påminner om naturliga virus
På en mikroskopbild bryter sig coronaviruset ut ur en cell.
Ett trumfkort i kampen mot det nya coronaviruset har sedan det bröt ut varit att forskare kartlade hela virusets arvsmassa – genomet – tidigt i utvecklingen. Ett genom kan jämföras med en kod, som i princip kan användas till att återskapa organismen och är uppbyggd som en sekvens av fyra baspar – kallade nukleotider – som utgör dna.
Ett virusgenom kan jämföras med ett annat i en undersökning av hur stor del av koden som är gemensam. En tongivande studie visar att det nya coronaviruset SARS-CoV-2 till 96 procent är identiskt med ett anat coronavirus, kallat RaTG13, som har upptäckts i fladdermöss i den kinesiska Yunan-provinsen.
En skillnad på fyra procent är mycket i evolutionära sammanhang – i synnerhet i en sekvens av genomet skiljer sig de två coronavirusen sig väsentligt åt: Den del som beskriver hur viruspartiklar ska binda sig till och infektera mänskliga celler. Men i ett coronavirus hittat i myrkottar är sekvensen däremot till 99 procent identisk med SARS-CoV-2.
De omfattande överlappningarna i arvsmassa tyder enligt forskarna på att två olika virus har muterat tillsammans i ett värddjur – eventuellt i myrkottar – och sedan överförts till den okände först smittade personen.
Utvecklingen har tidigare observerats hos andra coronavirus och är en tydlig indikator på att viruset har ett naturligt ursprung.
2. Viruset ser inte manipulerat ut
Det tidigaste kompletta genomet av det nya coronaviruset avslöjar en struktur som liknar naturliga coronavirus. Detta genom är indelat efter de proteiner som basparen kodar för. S står exempelvis för taggproteinet, som coronaviruset använder till att tränga in i mänskliga celler. M står för virusets membran.
En inte kollegialt granskad vetenskaplig artikel och den franske nobelprisvinnaren Luc Montagnier har tidigare hävdat att delar av det nya coronaviruset kom från HIV. Men den vetenskapliga artikeln drogs snabbt tillbaka och Montagniers påstående ifrågasattes ned av kolleger.
Om forskare skulle ha manipulerat fram det nya coronaviruset i ett laboratorium, skulle de ha använt en så kallad vektor till att smuggla in gener i genomet för att på så sätt beväpna viruset. En vektor kan exempelvis vara ett harmlöst virus, i vilken det klipps in en annan sekvens av nukleotider i dess dna. När viruset injiceras i en cell, byter sekvensen ut en del av dess dna, varpå cellen börjar producera nya viruspartiklar.
Men en vektor lämnar spår efter sig, exempelvis i form av mönster eller längre sekvenser som är identiska med arvsmassan i andra virus. Forskare har ännu inte hittat tecken på genetisk manipulation i coronavirusets genom – mutationerna i SARS-CoV-2 sprids tvärtom i ett naturligt mönster jämfört med liknande virus.
3. Laboratorieutsläpp är osannolikt
Ett stort antal vetenskapsmän har skrivit under en deklaration som avfärdar konspirationsteorier om att SARS-CoV-2 skulle vara skapat av människor. I deklarationen hänvisar de till nio studier, som tydligt visar att viruset har ett naturligt ursprung.
Även teorin om att viruset skulle ha släppts ut från laboratoriet i Wuhan av misstag kritiseras av forskare – trots att det tidigare har skett med exempelvis SARS.
I en intervju med den amerikanska nyhetssajten Vox förklarar sjukdomsekologen Peter Daszak att sannolikhetskalkylen helt enkelt talar emot det. Hans undersökningar har konstaterat att tre procent av befolkningen, som bor i närheten av stora fladdermuskolonier, bär på antikroppar mot fladdermusburna virus. Det betyder att mellan en och sju miljoner människor i hela Sydostasien varje år infekteras med virus från fladdermöss.
Sannolikheten för att den första smittade personen ska finnas bland de omkring sex anställda vid Wuhan-laboratoriet, som har arbetat med fladdermusvirus, är i stort sett noll.
Men så länge varken den första smittade personen eller smittokedjan från djur till människa har slagits fast, kommer teorierna troligen att leva vidare i bästa välmåga.