Epidemier har genom tiderna orsakat ett stort antal döda världen över. Några av världens minsta djur ligger fortfarande bakom att flera tusentals personer dör varje år.
Vad är en epidemi?
Epidemi definieras som en ackumulerad förekomst av en smittsam sjukdom i en befolkningsgrupp som sprider sig inom en viss tidsperiod och i ett visst område.
Smittkälla, inkubationstid, hur länge man är drabbad och befolkningens allmänna motståndskraft är avgörande för resultatet av epidemien. Dessutom har befolkningens förmåga att stå emot sjukdom både utifrån sociala och hygieniska förhållanden stor betydelse för sjukdomens utbredning.
I norr betraktas det som en epidemi när antalet sjukdomsfall fördubblas på en vecka. Här använder myndigheterna speciella regler för att förebygga och bekämpa sjukdomen och erbjuder bland annat vaccinering för riskgrupper.
Skillnaden mellan epidemi och pandemi
Människan har alltid kämpat mot epidemier. Vissa sjukdomar är utrotade, men vilka måste vi frukta i framtiden?
Vid influensa, som sprids genom luftburen smitta och endast har en inkubationstid på 2-3 dagar, förekommer ofta stora sjukdomsutbrott och även pandemier.
En pandemi definieras som en smittsam sjukdom som lätt och enkelt sprider sig bland befolkningsgrupper över stora geografiska områder, eventuellt över flera kontinenter. Så när en epidemi kan sprida sig i ett land kan en pandemi drabba människor över hela jorden.
Vad som gäller för pandemier och epidemier är att antalet smittade ska växa oväntat och väldigt snabbt under en period, men däremot finns det i princip inga krav på hur många som ska drabbas av sjukdomen för att det ska betecknas som en epidemi eller pandemi.
När är det en epidemi eller pandemi?
Det årligen återkommande influensautbrottet är ingen epidemi eller pandemi eftersom sjukdomen är förväntad och ofta kan förutspås mycket exakt. Men vid bland annat svininfluensan 2009 blev sjukdomen en global epidemi, en pandemi, när den utvecklades och spreds snabbare och mer än förväntat.
Bara för att en sjukdom är utbredd och orsaken till många dödsfall är den nödvändigtvis inte en pandemi eller epidemi – den måste även vara smittsam.
Exempelvis är inte cancer en pandemi, trots att den är utbredd och orsakar många dödsfall i världen.
Epidemimodeller förutspår sjukdom
För att kunna beskriva och förutsäga förekomsten av epidemier av smittsamma sjukdomar har man utifrån biologiskt rimliga antaganden utvecklat matematiska modeller. Förutom att skapa en generell förståelse för sjukdomsutbrottet används dessa bland annat till planering av vaccinationsprogram.
SIR-modellen används särskilt för att beskriva utvecklingen av en epidemi. Den bygger på antagandet om hur snabbt en person rör sig från en grupp till en annan. Beroende på hur farlig en sjukdom är delas grupperna upp utifrån personer som är mottagliga för sjukdom, infekterade med sjukdomar och personer som har isolerats eller dött av sjukdom.
När ska man vaccineras?
Epidemimodeller har visat att sjukdomar har svårare att utvecklas hos befolkningsgrupper som tidigare har utsatts för smitta. Detta på grund av att det finns immuna individer i befolkningen så att det bildas en så kallad gruppimmunitet. Det är detsamma som när en stor andel av en population vaccineras.
Animationen viser hur gruppimmunitet fungerar.
Ju fler som vaccineras i en befolkning, desto mindre blir risken för att en icke-vaccinerad person smittas. Modellerna visar också känsligheten för nya sjukdomar, exempelvis ebola eller nya varianter av gamla sjukdomar såsom influensastammar.
Vad kan bli nästa dödliga epidemi?
Organisationen CEPI ska förhindra nya epidemier genom att utveckla vacciner mot de farligaste virusen. CEPI riktar särskilt in sig på tre virus med hög risk att mutera till nya varianter som kombinerar smittsamhet med dödlighet.
Det finns ännu inget vaccin för någon av de tre sjukdomarna.
Lassafeber: Råttor sprider släkting till ebola
- Lassafeber är besläktat med ebola och kan ge kraftiga blödningar. Viruset observerades för första gången i Lassa i Nigeria 1969.
- Smitta: Råttor är smittbärare och viruset smittar vid kontakt med djurens urin, exkrementer eller saliv.
- Symptom: Feber, magsmärtor, kräkningar, diarré, halsont och hosta. I värsta fall blödning från kroppsöppningar.
- Årligen dör 5 000 av lassafeber.
Mers: Mellanöstern drabbat av nytt luftvägsvirus
- Mers står för Middle East respiratory syndrome. Det första fallet av sjukdomen registrerades i Saudiarabien 2012.
- Smitta: Mers anses komma från fladdermöss. Smittvägen till människor går eventuellt via dromedarer.
- Symptom: Feber, hosta, andnöd och diarré. Senare kan den smittade drabbas av blodförgiftning och organsvikt.
- 35 procents dödlighet. Viruset kan smitta mellan personer via nys ningar och hosta, men risken är liten.
Niphahvirus: Husdjur smittar människor
- Nipahvirus är extremt smittsamt och observerades först i Malaysia 1998. Patienterna är ofta grisuppfödare som smittas av sina djur.
- Smitta: Virusets primära värd fladdermusen smittar grisar, hästar och hundar, som i sin tur smittar människor.
- Symptom: Feber, huvudvärk, yrsel och andningsproblem. I flera fall hamnar den smittade i koma.
- Upp emot 75 procent av alla smittade dör, och direkt smitta mellan människor kan inte uteslutas.